Att glädjas i ”Jehovas välsignelse”

Många i Storbritannien har varit aktiva vittnen för Jehova i 20, 40, 50 år eller mer. Hur känner de det för det de gör? I Ordspråken 10:22 sägs det: ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik, och han lägger ingen smärta därtill.” Tiotusentals Jehovas vittnen i Storbritannien kan personligen intyga sannfärdigheten i det uttalandet.

”Det största privilegium som anförtrotts oss människor.” Så beskriver Cornelius Hope, från Basingstoke, som nu är i 75-årsåldern, den kristna förkunnartjänsten efter att ha tagit del i den i 50 år. Anne Gillam, som döptes för nästan 50 år sedan och vars man är kretstillsyningsman, talar om sin tjänst som sitt ”sätt att visa kärlek till Jehova och hans Son”.

Dennis Matthews, som döptes 1942, förklarar: ”För mig är tjänsten som mat — andligen stärkande. Det ger tillfredsställelse att göra Guds vilja vare sig människor lyssnar eller inte.” Hans hustru, Mavis, tillägger: ”Jag har tjänat Jehova från min ungdom, och jag känner att det omöjligen kan finnas något bättre.”

Hur känner de som har varit vittnen en lång tid det för människorna de träffar och för hur de reagerar? Efter mer än 40 år i tjänsten för Jehova säger Muriel Tavener: ”Människor behöver oss mer än någonsin, för de får ingen andlig hjälp från någon annan källa.” Och vad händer när de tar emot den hjälpen? Hennes man, Anthony, uttrycker det så här: ”Att se människor ta emot sanningen och göra förändringar i sitt liv är att se ett underverk äga rum när Jehovas ande drar människor till att tillbe honom.”

Det ger tillfredsställelse att dela med sig till andra av det hopp som endast Guds ord kan ge. När Fred James, platstillsyningsman i Plymouth i Devon, och hans hustru ser tillbaka på sina år av förkunnartjänst, kan de räkna över 100 personer som de har hjälpt att göra framsteg till dop. Många av dessa tjänar nu som äldste, biträdande tjänare och pionjärer. Alla deras tre söner var pionjärer sedan de slutat skolan och tjänar nu som äldste. En av dem, David, gick igenom Gilead och tjänar som missionär och medlem av avdelningskontorets kommitté i Pakistan. Vilket rikt och givande liv broder och syster James har haft!

År av trogen tjänst har gett många vittnen i Storbritannien möjlighet att se goda resultat av sin tjänst. Richard och Hazel Jessop har tjänat Jehova i mer än 50 år, det mesta av tiden i heltidstjänsten. De har hjälpt många att inse vilket privilegium det är att få överlämna sig åt Jehova, och alla dessa är dem mycket kära. Men deras studium med Jack och Lyn Dowson är ändå något särskilt minnesvärt. Det började med ett vänskapligt samtal mellan människor med liknande bakgrund (Hazel och Jack kommer båda från nordöstra England). Det ledde snart till ett bibelstudium. Men vid ett tillfälle sade Jack att de måste hålla upp med studiet en tid. Richard svarade: ”Nej, det kan ni inte göra. Ni måste avsluta boken först, och sedan kan ni upphöra med studiet om ni så vill.” Men det blev aldrig så att de ”upphörde”. I stället överlämnade de sig åt Jehova, började i pionjärtjänsten och blev medlemmar av Betelfamiljen. Jack tjänar nu i avdelningskontorets kommitté.

Det sätt på vilket en del unga har reagerat positivt på Bibelns sanning har skänkt särskild glädje åt andra. Robina Owler och hennes man, Sydney, som är pionjärer i Dundee i Skottland, har funnit särskilt stor glädje i att se hur Paul Kearns, som började komma hem till dem för att studera Bibeln när han var 12 år, har gått framåt i sanningen. Sanningen fick snabbt fäste i Pauls hjärta, men på grund av att hans far förbjöd honom att fortsätta att studera väntade han tills han blivit äldre och gick i skola i Aberdeen innan han fortsatte sitt bibelstudium. Han gjorde snabba framsteg. Efter dopet satte han upp pionjärtjänsten som ett mål. År 1992 gick han igenom Skolan för förordnade tjänare. Medan han tjänade som äldste i Sheffield ansträngde han sig för att lära sig spanska, och 1998 blev han förordnad att tjäna som missionär i Panama.

Det finns över 10.000 pionjärer i Storbritannien. De sätter stort värde på de välsignelser som pionjärtjänsten medför. Bill och June Thompstone, till exempel, hade varit gifta i över åtta år och var pionjärer när de fick sitt första barn. Med tiden fick de tre flickor. De bemödade sig om att pionjärtjänsten skulle ha en framträdande plats i deras familjeliv. De hade ett fulltecknat schema, men att de gjorde saker tillsammans som familj hjälpte dem att lyckas väl. ”Vi tog oss alltid tid för flickorna”, förklarar Bill. ”Det förändrades inte när de kom upp i tonåren. När de ville i väg och åka skridskor, bowla, simma eller spela bollspel, följde vi också med.” Nu är de tre flickorna gifta och tjänar som reguljära pionjärer. De gläder sig alla över att ha vad Bill kallar ”det bästa levnadssättet”.

Sjuttiosju bröder (av vilka de flesta är gifta) tjänar nu som resande tillsyningsmän i Storbritannien. Livet som resande tillsyningsman innebär att följa ett fulltecknat schema vecka efter vecka, år efter år. Geoff Young tjänade i denna uppgift tills hög ålder och hälsoproblem gjorde en förändring nödvändig. Han och hans hustru, Vera, levde i kappsäck och flyttade till ett nytt hem varje vecka. Hur känner Vera det för att leva så? ”Det var inte särskilt svårt, för vår kristna familj blev större och större för varje gång vi besökte en församling”, svarar hon. ”Vi kände värmen i brödraskapet vart vi än kom. Vilken som helst uppgift Jehova ger oss kan endast berika våra liv.” Samtidigt som de gläder sig över livet just nu, ser de ivrigt fram emot vad framtiden har i beredskap. Geoff förklarar: ”Den här gamla ordningen har haft sin tid. Den är så gott som slut. Därefter har vi den underbara framtidsutsikten att få ha del i att återställa jorden till ett paradis. Tänk på alla bibelstudier som måste hållas när uppståndelsen börjar — vilket fantastiskt arbete som skall genomföras!” Hans hustru tillägger: ”Det är en underbar känsla att veta att det inte finns någonting som med framgång kan motstå Jehova.”

[Bilder på sidorna 140, 141]

Några som kan se tillbaka på många år av trogen tjänst: 1) Sydney och Robina Owler, 2) Anthony och Muriel Tavener, 3) Richard och Anne Gillam, 4) Geoff och Vera Young, 5) Fred och Rose James, 6) Cornelius och Riky Hope, 7) Dennis och Mavis Matthews, 8) Richard och Hazel Jessop