[Bild på sidan 90]

Barry och Jeanette Rushby — ville alltid ”göra mer”

För andra har flyttningen utomlands gällt en kortare tid. Men den erfarenhet som vunnits under tiden utomlands har ändå visat sig vara ovärderlig för dem. Så var fallet för Barry och Jeanette Rushby.

”Ända sedan jag kom med i sanningen har jag velat göra mer”, sade Barry. Sedan han gift sig med Jeanette, en pionjärsyster, följde de en vädjan i Tjänsten för Guds rike om att tjäna i Papua Nya Guinea. ”Det var ett svar på våra böner”, sade de båda. Bröderna vid avdelningskontoret i Port Moresby ville att de skulle tjäna i Goroka som ligger mitt i landet, men Barrys arbetstillstånd gällde bara för ön Bougainville. Till sin glädje fick de vid ankomsten till Papua Nya Guinea veta att myndigheterna hade ändrat Barrys arbetstillstånd och placerat honom i Goroka!

Barry tillträdde sin tjänst som lärare, och Jeanette samarbetade i sin pionjärtjänst med församlingen på 18 förkunnare. ”En av de saker jag blev medveten om var att när det var dags att gå till församlingens möten kunde ingenting hindra vännerna, inte ens de extrema väderförhållandena under regnperioden”, berättar Barry. ”De hade inga bilar och hade ofta en eller två timmars gångväg till mötet, och när de kom fram till Rikets sal var de helt genomvåta! Men de var alltid där.”

När Barry och Jeanette hade tillbringat sex lyckliga år av tjänst i Papua Nya Guinea, ändrades förhållandena för utlänningar i landet. Barry ansåg att det skulle vara klokt att återvända till Storbritannien. Men med den erfarenhet de skaffat sig utomlands var de nu fast beslutna att de båda skulle ta del i heltidstjänsten. Men var? De ville tjäna någonstans där behovet var stort. Efter att ha rådgjort med Sällskapet och kretstillsyningsmannen i deras krets flyttade de till Boston i Lincolnshire. Det ordnade sig snabbt med bostad för dem, men Barry fick inte tag på något lämpligt deltidsarbete för att kunna göra Jeanette sällskap i pionjärtjänsten. Med full förtröstan på Jehovas löfte om hjälp ifall de satte Rikets intressen först bestämde de sig för att börja i pionjärtjänsten den 1 september — oavsett om Barry hade fått något arbete eller inte! Den 1 september hade de just tagit på sig ytterkläderna och var på väg ut i tjänsten när telefonen ringde. Det var en man från postkontoret som frågade: ”Skulle du vilja ha ett deltidsarbete?” Barry svarade: ”Underbart! När vill du att jag skall börja?” Mannen svarade: ”Går det bra i morgon?” Jehova hade välsignat deras ansträngningar att sätta tjänsten för honom först. (Matt. 6:33) Fyra år senare fick Barry och Jeanette ett annat oväntat samtal — de fick uppgiften att ha tillsyn över East Pennine Assembly Hall.