Blick på världen

Aldrig för gammal

Att lära sig ett nytt språk är alltid en utmaning. Men forskare som arbetar vid olika Max Planck-institut i Västtyskland bestrider den allmänna uppfattningen att inlärningsförmågan avtar med åren. Enligt The Times i London säger professor Wolfgang Klein att det ”inte finns några vetenskapliga bevis för att vuxna som vill lära sig behärska ett främmande språk får det svårare än barn”. Även om de flesta vuxna har större problem med uttalet, överträffar de ungdomarna med sin förmåga att lära in ett större ordförråd. Enligt professor Paul Baltes vid ett forskningsinstitut för inlärning ”har många äldre människor en stor minnesreserv, som kan användas för att studera och att tänka”. En annan forskare påpekade, enligt The Times, att minskad intellektuell kapacitet hos äldre människor ”kan bero på deras livsstil och inte på deras resurser. I många fall gör de helt enkelt inte bruk av den hjärnkapacitet som de förfogar över.”

Dyr makulatur

I Förenta staterna ger börsmäklare, företag och firmor som sänder ut direktreklam årligen ut mer än 100 miljarder dollar (600 miljarder kronor) för att framställa och distribuera omkring 30 miljarder trycksaker. Vad händer med allt detta papper? För varje dollar som går åt till tryckningen ”läggs ytterligare 20 till 80 dollar ut på att hantera, distribuera, lagra och slutligen förstöra det”, skriver The Times i London.

Trånga skjortkragar

En studie som genomförts vid Cornell University i USA, i vilken man slumpvis valt ut 94 manschettarbetare, avslöjade att ”67 procent av dem hade för trånga skjortkragar”, enligt tidskriften Prevention. ”När gruppen fick genomgå ett syntest, visade det sig att näthinnans förmåga att snabbt anpassa sig till ljusförändringar hade försämrats hos dessa.” Forskarna misstänker att luktsinnet, hörseln och smaksinnet och även förmågan att tänka klart kan påverkas, eftersom trånga skjortkragar hindrar blodflödet till huvudet.

Ett nytt hot inom atomtekniken

Allteftersom handeln med kärnbränsle mellan nationerna ökar har ett nytt hot uppstått. Man fruktar att terrorister kan komma att angripa sådana transporter för att lägga beslag på bränslet. ”Till följd av det allt större kommersiella bruket av plutonium kommer möjligheterna till terroristhandlingar, däribland försök att stjäla plutonium, att avsevärt öka”, sägs det i en rapport från USA:s försvarsministerium. Plutonium är en viktig beståndsdel i många kärnvapen. Det är också en biprodukt från kärnkraftverken och utnyttjas som bränsle i andra reaktorer. Regeringarna fruktar att terrorister kan komma att stjäla plutoniet i syfte att ”tillverka bomber” eller ”skapa ett radioaktivt hot”.

Livsfarliga bekämpningsmedel

Var 30:e sekund skadas eller förgiftas en människa som har kommit i kontakt med bekämpningsmedel. Varje halvtimme dör någon av samma orsak. Det skrämmande beskedet ger Världshälsoorganisationen i en preliminär rapport. De som långsiktigt drabbas av cancer och fosterskador är inte medräknade. Skadorna sker oftast i samband med förvaring och hantering av medlen eller genom att de kommer i kontakt med föda eller oavsiktligt dricks. Av de 14 medel som forskarna svartlistat används ett i Sverige. Forskargruppen har gjort upp en lista på medel som skulle kunna ersätta de giftigaste. En av forskarna på statens lantbruksekonomiska laboratorium i Uppsala menar att ersättningsmedlen är dyra och att avkastningen kan minska.

Hemgiftskrav orsakar dödsfall

India Today fördömde nyligen penningsugna brudgummars vana att kräva en omåttligt stor hemgift av sina blivande svärföräldrar och beskrev den vanan som ”det mest försåtliga och onda i det indiska samhället”. Den kommentaren gjordes efter en tragedi som drabbade en medelklassfamilj i Kanpur i Indien. Tre systrar begick självmord genom att hänga sig, då deras far ställdes inför kravet på en omåttligt stor hemgift. De blivande brudgummarna avslog faderns erbjudande om en hemgift på 80.000 rupier (40.000 kronor). India Today skriver: ”Det värsta med tragedin är att de skyldiga inte känner sig skyldiga — skulden delas av 800 miljoner människor.”

Plastpengar

I Australien har man just framställt en tiodollarssedel tryckt på en hemlig blandning av polymerfibrer. Enligt londontidningen The Times påstår Australian Reserve Bank att plastsedeln är hållbarare än papperssedeln, i synnerhet i länder med ett hett och fuktigt klimat. Men det mest tilltalande med sedeln är dess säkerhetsdetaljer. Förutom en inbyggd vattenstämpel har sedeln ett unikt hologram, OVD (optical variable device), som skiftar i regnbågens alla färger beroende på betraktningsvinkeln. För att förfalska sedeln måste man trycka och få fast ett OVD, ”och det”, säger en banktjänsteman, ”skulle bli mycket dyrt, eftersom tekniken är mycket komplicerad”.

Ett dåligt år för bankerna

Bankkrascherna i Förenta staterna nådde ”år 1987 det högsta antalet sedan depressionen”, och tjänstemän väntar ”i bästa fall endast en liten förbättring i år”, sägs det i New York-tidningen Daily News. Enligt FDIC (Federal Deposit Insurance Corporation), som försäkrar landets affärsbanker, gick 184 av dessa i konkurs år 1987, och 19 andra banker fick den hjälp de behövde för att hålla sig i gång. Ordföranden L. William Seidman betecknade året som ”ett av de svåraste och ovanligaste åren inom bankväsendet under den tid detta företag varit i verksamhet”.

Flygande grodor

När hundratals rosa grodor kom hoppande i den gamla staden Cirencester i England, kunde de som var ute och handlade och körde bil inte komma på någon förklaring till fenomenet. Men nu har vetenskapsmän kommit fram till att grodorna kommit från Saharaöknen, där de ”färgats” rosa genom kristaller i sanden som de lever i. De sögs upp av en onormal vind som förde dem de tusentals kilometerna till England och släppte ner dem under ett kraftigt regnväder, enligt The Times. Bilar täckta av rosa sand ökade den teorins trovärdighet.

Mer lera — mer ull

Forskare vid University of New England i Australien sade för en tid sedan att de gjort en överraskande upptäckt. Medan de sökte ett medel för att bekämpa en allvarlig magåkomma som är vanlig bland får i Australien, fann de att ”en liten mängd naturligt förekommande lera, kallad bentonit, blandad i fårens dricksvatten” inte bara förbättrade djurens matsmältning, utan också ökade tillväxten av ull, enligt The Australian. En av forskarna, professor Ron Leng, sade att en daglig dos av 15 gram bentonit blandad i deras dricksvatten hade lett till att fårens ull ökade med omkring 2 gram per får och dag. Man hoppas att användningen av denna blandning skall ge denna fårnation en ökad ullproduktion värd miljoner dollar.

Uttjänta däck till nytta

I Frankrike kastas 500.000 ton gamla däck årligen, vilket skapat ett allvarligt miljöproblem. Av kostnadsskäl har återvinningstekniken hittills utnyttjats bara i begränsad omfattning. Men en ingenjör vid ett franskt forskningslaboratorium har kommit med en intressant lösning. Förslaget är att man skall använda 15 till 20 procent av dessa gamla däck som fyllnadsmaterial i olika byggnadsprojekt, t. ex. vägar, hus och stödmurar. Den franska dagstidningen Le Figaro förklarade: ”Jämfört med den traditionella metoden med en grundstomme av exempelvis metall eller betong är en stomme av gamla däck ... förvånansvärt stark.” Dessutom sägs vibrationerna från den passerande tunga trafiken bli fyra till fem gånger mindre, när man använder däck som fyllnadsmaterial.