12. a) I vilket förhållande står de ”andra fåren” till den ”lilla hjorden”? b) Hur är 1 Johannes 2:1—6 tillämpligt på var och en av dessa grupper?

¹² Men hur är det då med de miljontals andra fårlika människor, vilka under de gångna 50 åren har skilts från de världsliga ”getterna”? (Matteus 25:31—40) Dessa tillhör inte Jesu ”lilla hjord”, som Riket ges åt, utan som ”andra får” ansluter de sig till den ”lilla hjorden” som en del av en större hjord som tjänar i harmoni med Fadern och Sonen. (Lukas 12:32; Johannes 10:16) Aposteln Johannes ger den försäkran att Jesus Kristus ”är ett försoningsoffer för våra synder [det vill säga den ”lilla hjordens”], men inte bara för våra utan också för hela världens”. Dessa ”andra får”, som församlats ur människovärlden, kan således också åtnjuta en dyrbar gemenskap eller endräkt med Gud och Kristus. Den liknar det som Johannes beskriver i fortsättningen: ”Vemhelst som håller hans ord, i denne har sannerligen Guds kärlek gjorts fullkomlig. Av detta vet vi att vi är i gemenskap med honom.” Först blir den ”lilla hjorden” och därefter de ”andra fåren” pliktiga att vandra alldeles som Jesus har vandrat. — 1 Johannes 2:1—6.

13. a) Vad ber Jesus för i Johannes 17:20, 21? b) Vad visar att denna bön inte är begränsad till Kristi medarvingar?

¹³ Båda grupperna, både den himmelska och den jordiska, är således nu ”i gemenskap” med Fadern och med Sonen — de är fullständigt i överensstämmelse med dem i fråga om att utföra Guds verk. Jesus bad ”att de alla må vara ... [överens], alldeles som du, Fader, är i gemenskap med mig och jag är i gemenskap med dig, att de också må vara i gemenskap med oss”.

15. Vad kommer den närvarande tiden och framtiden att föra med sig för dem som har utsikter till liv på jorden?

¹⁵ Vad beträffar dem som har utsikterna att få liv på jorden, så förklaras de nu rättfärdiga vad det gäller vänskap med Gud, precis som Abraham, Rahab och andra i forna tider blev. Under Kristi tusenårsregering kommer de att gradvis lyftas upp till mänsklig fullkomlighet, för att ”skapelsen själv” efter ett slutligt prov ”skall göras fri från slaveriet under förgängelsen och ha Guds barns härliga frihet”. (Romarna 8:19—21; Jakob 2:21—26)