Hjälp åt Guds Israel

10. Vilka har förenat sig med de smorda i Jehovas tjänst under dessa sista dagar, och hur var detta förutsagt?

¹⁰ År 1884 var nästan alla som var förbundna med Guds Israel smorda kristna. Men så småningom började en annan grupp framträda, och år 1935 insåg man att den gruppen var den ”stora skaran” i Uppenbarelseboken, kapitel 7. Eftersom dess medlemmar har ett jordiskt hopp, representerar de ”det som är på jorden” och som Jehova ämnar sammanfatta i Kristus. (Efesierna 1:10) De representerar också de ”andra fåren” i Jesu liknelse om fårfållorna. (Johannes 10:16) Sedan år 1935 har andra får strömmat till Jehovas organisation. De har kommit ”flygande alldeles som ett moln och som duvor till hålen i sitt duvslag”. (Jesaja 60:8) Den stora skaran av andra får har ökat, medan däremot den smorda klassen har minskat, eftersom många av dess medlemmar har avslutat sin jordiska levnadsbana i döden, och detta har lett till att kvalificerade andra får har kommit att spela en allt större roll i den kristna verksamheten. Hur då?

11. Vilka privilegier som från början var begränsade till smorda kristna har getts åt andra får?

¹¹ Guds ”heliga nation” har alltid haft som sin speciella uppgift att vitt och brett förkunna Jehovas dygder. Paulus talade om detta som ett tempeloffer, och Jesus gav dem som skulle bli ”ett kungligt prästerskap” uppdraget att predika och undervisa. (2 Moseboken 19:5, 6; 1 Petrus 2:4, 9; Matteus 24:14; 28:19, 20; Hebréerna 13:15, 16) Men i Vakttornet för 1 augusti 1932 (på engelska; på svenska 1 oktober 1932) uppmuntrades uttryckligen de som Jonadab var en bild av att ta del i denna verksamhet. Många av dessa andra får gjorde faktiskt redan det. Nu utförs nästan allt predikoarbetet av andra får, och det utgör en stor del av den ”heliga tjänst” som de ”dag och natt” ägnar Gud ”i hans tempel”. (Uppenbarelseboken 7:15) I början av Jehovas folks nutida historia var också de som var församlingsäldste smorda kristna — ”stjärnor” i Jesu Kristi högra hand. (Uppenbarelseboken 1:16, 20) Men i Vakttornet för 1 maj 1937 (på engelska; på svenska 15 augusti 1937) meddelades det att kvalificerade andra får kunde vara grupptjänare (presiderande tillsyningsmän). Om de smorda män som fanns tillgängliga inte var i stånd att axla detta ansvar, kunde andra får användas. Nu är nästan alla församlingsäldste andra får.

12. Vilka exempel i Bibeln på likartade förhållanden visar att kvalificerade andra får kan axla större ansvar inom organisationen?

¹² Är det fel att ge ett så tungt ansvar åt de andra fåren? Nej, det finns exempel på likartade förhållanden i Bibeln. Utländska proselyter (bofasta främlingar) innehade exempelvis höga poster i det forntida Israel. (2 Samuelsboken 23:37, 39; Jeremia 38:7–9) Efter landsflykten i Babylon fick kvalificerade netinimtjänare (icke-israelitiska tempeltjänare) sådana privilegier av tempeltjänst som tidigare endast leviterna hade haft. (Esra 8:15–20; Nehemja 7:60) Mose, som sågs tillsammans med Jesus i synen av Jesu förvandling, rättade sig efter de goda råd som han fick av midjaniten Jetro. Längre fram bad Mose Jetros son Hobab att vägleda dem genom vildmarken. — 2 Moseboken 18:5, 17–24; 4 Moseboken 10:29.

13. Vems fina anda efterliknar de smorda, när de ödmjukt delegerar ansvar till kvalificerade andra får?

¹³ Mot slutet av de 40 åren i vildmarken bad Mose, som visste att han inte skulle få komma in i det utlovade landet, att Jehova skulle sörja för en efterträdare. (4 Moseboken 27:15–17) Jehova sade då till Mose att han inför allt folket skulle ge Josua det uppdraget, och det gjorde Mose, trots att han fortfarande var fysiskt stark och inte omedelbart upphörde att betjäna israeliterna. (5 Moseboken 3:28; 34:5–7, 9) Med en liknande ödmjuk anda har de smorda redan gett ökade privilegier åt kvalificerade män bland de andra fåren.

14. Vilka profetior pekar på att de andra fåren skulle komma att spela en allt större roll inom organisationen?

¹⁴ Att de andra fåren skulle komma att spela en allt större roll inom organisationen framgår också av Bibelns profetior. Sakarja förutsade att en icke-israelitisk filisté skulle bli ”som en schejk i Juda”. (Sakarja 9:6, 7) Schejker var stamhövdingar, och Sakarja säger således att en tidigare fiende till Israel skulle komma att omfatta den sanna tillbedjan och bli som en stamhövding i det utlovade landet. Jehova riktade också följande ord till Guds Israel: ”Främlingar kommer verkligen att stå där och vara herdar för era småboskapshjordar, och utlänningar kommer att vara era jordbrukare och era vinodlare. Men ni — Jehovas präster kommer ni att kallas; vår Guds tjänare kommer ni att sägas vara.” (Jesaja 61:5, 6) De andra fåren är dessa ”främlingar” och ”utlänningar”. Allteftersom medlemmarna av den åldrande smorda kvarlevan avslutar sin jordiska levnadsbana och kommer till himlen för att där i fullständig bemärkelse tjäna som ”Jehovas präster” och som ”vår Guds tjänare” omge Jehovas majestätiska tron, får dessa ”främlingar” och ”utlänningar” i uppdrag att utföra mer arbete och axla större ansvar. — 1 Korinthierna 15:50–57; Uppenbarelseboken 4:4, 9–11; 5:9, 10.

18. a) Hur är situationen, när det gäller sammanfattandet i Kristus av ”det som är i himlarna”? b) Vad kan vi säga om sammanfattandet i Kristus av ”det som är på jorden”?

¹⁸ I enlighet med sin förvaltning av saker och ting låter Jehova undan för undan ”sammanfatta allt igen i Kristus”. När det gäller ”det som är i himlarna”, närmar sig hans uppsåt sin fullbordan. Förenandet av Jesus med alla de 144.000 i himlen för ”Lammets bröllop” är nära. Därför har fler och fler erfarna mogna bröder av de andra fåren, vilka representerar ”det som är på jorden”, anförtrotts större ansvar för att hjälpa sina smorda bröder. Vi lever verkligen i spännande tider! Hur spännande är det inte att se Jehovas uppsåt gå mot sin fullbordan! (Efesierna 1:9, 10; 3:10–12; Uppenbarelseboken 14:1; 19:7, 9) Och hur gläder sig inte de andra fåren över att få hjälpa sina smorda bröder, när båda grupperna underordnar sig kungen, Jesus Kristus, och tjänar som ”en hjord” under ”en herde” till ära för universums store Suverän, Jehova Gud! — Johannes 10:16; Filipperna 2:9–11.