14. Vilka vänliga ord sade Paulus om Priska och Akvila?

¹⁴ Från vers 3 till och med vers 15 sänder Paulus hälsningar till över 20 kristna som nämns vid namn och till många andra som nämns individuellt eller kollektivt. (Läs vers 3, 4.) Kan du känna den broderliga tillgivenhet som Paulus kände för Priska (eller: Priscilla; jämför Apostlagärningarna 18:2) och Akvila? Detta par hade utsatt sig för faror för Paulus’ skull. Nu hälsade han dessa medarbetare med tacksamhet, och på de icke-judiska församlingarnas vägnar tackade han dem. Hur uppmuntrade måste inte Priscilla och Akvila ha blivit av dessa hjärtliga hälsningar!

15. Hur visade Paulus sin generositet och ödmjukhet, när han hälsade till Andronikus och Junias?

¹⁵ Paulus blev antagligen en hängiven kristen inom ett par år efter Kristi död. Då han skrev brevet till romarna, hade han under många år använts av Kristus som en framträdande apostel till nationerna. (Apostlagärningarna 9:15; Romarna 1:1; 11:13) Men lägg märke till hans frikostighet och ödmjukhet. (Läs vers 7.) Han hälsade Andronikus och Junias som ”bemärkta män bland apostlarna [utsända]” och medgav att de hade tjänat Kristus längre än vad han hade gjort. Inte ett spår av småskuren avundsjuka där inte!

16. a) I vilka kärleksfulla ordalag talade Paulus om andra kristna som bodde i Rom? b) Varför kan vi vara övertygade om att dessa hälsningar var exempel på oskrymtad broderlig tillgivenhet?

¹⁶ Vi vet lite eller ingenting om sådana tidiga kristna som Epenetus, Ampliatus och Stakys. (Läs vers 5, 8, 9.) Men bara genom det sätt varpå Paulus hälsade till dem alla tre kan vi vara övertygade om att de var trogna. De hade så vunnit Paulus’ tillgivenhet att han kallade var och en av dem för ”min älskade”. Paulus hade också vänliga ord för Apelles och Rufus, och han omnämnde Apelles som ”den godkände i Kristus” och Rufus som ”den utvalde i Herren”. (Läs vers 10, 13.) Vilka fina komplimanger till dessa båda kristna! Och med tanke på Paulus’ rättframhet kan vi vara övertygade om att de inte bara var en formalitet. (Jämför 2 Korintierna 10:18.) Och inom parentes kan nämnas att Paulus inte glömde att hälsa till Rufus’ mor.

17. Hur gav Paulus uttryck åt djup uppskattning av sina systrar?

¹⁷ Detta för oss fram till Paulus’ uppskattning av sina systrar. Förutom Rufus’ mor nämnde Paulus inte mindre än sex andra kristna kvinnor. Vi har redan sett hur vänligt han talade om Febe och Priska. Men lägg märke till med vilken varm broderlig tillgivenhet som han hälsade till Maria, Tryfena, Tryfosa och Persis. (Läs vers 6, 12.) Man kan känna hur starkt han kände för dessa strängt arbetande systrar, som ”många gånger” hade ”arbetat hårt” för sina bröder. Hur uppbyggande är det inte att se hur innerligt Paulus uppskattade sina bröder och systrar, trots deras ofullkomligheter!

14. Vilka vänliga ord sade Paulus om Priska och Akvila?

¹⁴ Från vers 3 till och med vers 15 sänder Paulus hälsningar till över 20 kristna som nämns vid namn och till många andra som nämns individuellt eller kollektivt. (Läs vers 3, 4.) Kan du känna den broderliga tillgivenhet som Paulus kände för Priska (eller: Priscilla; jämför Apostlagärningarna 18:2) och Akvila? Detta par hade utsatt sig för faror för Paulus’ skull. Nu hälsade han dessa medarbetare med tacksamhet, och på de icke-judiska församlingarnas vägnar tackade han dem. Hur uppmuntrade måste inte Priscilla och Akvila ha blivit av dessa hjärtliga hälsningar!

15. Hur visade Paulus sin generositet och ödmjukhet, när han hälsade till Andronikus och Junias?

¹⁵ Paulus blev antagligen en hängiven kristen inom ett par år efter Kristi död. Då han skrev brevet till romarna, hade han under många år använts av Kristus som en framträdande apostel till nationerna. (Apostlagärningarna 9:15; Romarna 1:1; 11:13) Men lägg märke till hans frikostighet och ödmjukhet. (Läs vers 7.) Han hälsade Andronikus och Junias som ”bemärkta män bland apostlarna [utsända]” och medgav att de hade tjänat Kristus längre än vad han hade gjort. Inte ett spår av småskuren avundsjuka där inte!

16. a) I vilka kärleksfulla ordalag talade Paulus om andra kristna som bodde i Rom? b) Varför kan vi vara övertygade om att dessa hälsningar var exempel på oskrymtad broderlig tillgivenhet?

¹⁶ Vi vet lite eller ingenting om sådana tidiga kristna som Epenetus, Ampliatus och Stakys. (Läs vers 5, 8, 9.) Men bara genom det sätt varpå Paulus hälsade till dem alla tre kan vi vara övertygade om att de var trogna. De hade så vunnit Paulus’ tillgivenhet att han kallade var och en av dem för ”min älskade”. Paulus hade också vänliga ord för Apelles och Rufus, och han omnämnde Apelles som ”den godkände i Kristus” och Rufus som ”den utvalde i Herren”. (Läs vers 10, 13.) Vilka fina komplimanger till dessa båda kristna! Och med tanke på Paulus’ rättframhet kan vi vara övertygade om att de inte bara var en formalitet. (Jämför 2 Korintierna 10:18.) Och inom parentes kan nämnas att Paulus inte glömde att hälsa till Rufus’ mor.

17. Hur gav Paulus uttryck åt djup uppskattning av sina systrar?

¹⁷ Detta för oss fram till Paulus’ uppskattning av sina systrar. Förutom Rufus’ mor nämnde Paulus inte mindre än sex andra kristna kvinnor. Vi har redan sett hur vänligt han talade om Febe och Priska. Men lägg märke till med vilken varm broderlig tillgivenhet som han hälsade till Maria, Tryfena, Tryfosa och Persis. (Läs vers 6, 12.)