Totempålarnas innebörd

Familje- eller klanvapnen var ägodelar som man var stolt över och som gav medlemmarna personlig identitet. Symbolerna man använde utgjordes av mytiska väsen eller djur som finns i naturen. Örnklanens vapen inbegrep stilistiskt snidade eller målade örnar, skarvar, bävrar och pigghajar, medan korpklanens vapen omfattade snögetter, späckhuggare, grisslybjörnar och regnbågsforeller. Dessa vapen var inte bara dekorativa, utan skildrade också familjens härstamning, rikedom och status såväl som klanens privilegier, sånger och berättelser.

Man avgudade inte de snidade pålarna, men några av figurerna i vapnen hade mytologisk eller andlig innebörd. De skildrade övernaturliga stamfäder med magisk kraft att förvandla sig själva till djur och sedan tillbaka igen. Från år 1840 och under en period på mindre än hundra år vann snidandet och resandet av pålar stor popularitet. Nu har dessa stora pålar av cederträ bleknat och polerats av väder och vind och fått en silvergrå yta, och långsamt murknar de och förstörs. Några av pålarna var 18 meter höga och 1,5 meter breda.

Längst till höger: Totempålar i byn Ninstints på Anthony Island