ALLA vill vara lyckliga. Men många problem hotar vår egen och vår familjs lycka, däribland väpnade konflikter. En man i Mellanöstern uttryckte det så här: ”Det är alltid dagen före ett krig – krig – eller dagen efter ett krig.”

Vad tycker du? Är livet i dag som det borde vara?

Förhållandena i världen är på många sätt raka motsatsen till den naturliga önskan vi har att leva i fred, säkerhet och lycka.

Måste det alltid vara så här?

Bibeln visar hur vi kan få ett lyckligare liv både nu och i framtiden.

VAD behövs för ett lyckligt liv? Egentligen ganska få saker:

• Fred och säkerhet

• Nära och kära som bryr sig om oss

• God hälsa

• Mat, kläder och någonstans att bo

• En mening med livet

• Ett hopp för framtiden

För många människor är en del av det här, eller allt, utom räckhåll. Bibeln innehåller praktiska råd som kan hjälpa oss att göra det bästa av vår situation, oavsett hur den ser ut. Men den ger oss också skäl att tro att förhållandena på jorden mycket snart ska bli mycket bättre. Ja, det ska bli precis som Gud hade tänkt från början.

NÄR vi vill veta hur något fungerar, en maskin till exempel, räknar vi med att tillverkaren kan ge oss tillförlitliga instruktioner. Borde inte vår Skapare på liknande sätt vara den som är bäst kvalificerad att visa oss hur vi kan få ett så tillfredsställande liv som möjligt?

Hur kan vi ens veta att det finns en Skapare?

Professor George Zinsmeister, som tidigare var verksam vid University of Massachusetts i USA, tror på Gud och besvarar frågan med ett enda ord – entropi. Han hänvisar till det som vetenskapsmän kallar ”termodynamikens andra huvudsats”. Det finns ett samband mellan den här lagen och något vi alla kan se: Ett välordnat system, som man kan säga att ett hus är, kan inte komma till av sig självt. Men vårt universum består av oräkneliga exempel på avancerade fysikaliska och biologiska system. Allt det här pekar på en oerhört intelligent och mäktig Skapare.

Kung David kom till följande slutsats för över 3 000 år sedan: ”Himlen förkunnar Guds härlighet; himlarymden berättar om hans händers verk.” (Psalm 19:1 [19:2, TNK]) I en annan psalm läser vi: ”Många är dina verk, Jehova! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har frambringat.” (Psalm 104:24)a

Varför skapade Gud oss?

Skapelsen var ett uttryck för Guds kärlek. Precis som en kärleksfull far vill Gud att vi ska njuta av livet och glädjas åt allt gott som han har skapat för vår skull. (Psalm 92:4 [92:5, TNK])

Vad betyder det att Gud skapade oss ”till sin avbild”? (1 Moseboken 1:26, 27)

Gud skapade oss med sådana egenskaper som han själv har. Precis som han kan vi visa kärlek och vara visa, rättvisa och kreativa. Han gav oss också en fri vilja. När vi väljer att visa de här egenskaperna gläder vi honom. (Ordspråksboken 23:15) Precis som alla föräldrar vill Gud ha förståndiga barn som han kan kommunicera med och ha en meningsfull relation till.

Vad är Guds avsikt med människorna?

Gud vill att vi ska använda våra förmågor och samarbeta som en enad familj för mänsklighetens gemensamma bästa. (Mika 4:3)

Vad kan vi förvänta att vår Skapare ska göra för oss?

En bra far ger sina barn vägledning och undervisning. Borde inte vår Skapare rimligtvis göra samma sak? Har han gjort det?

BIBELN är en gåva från Gud. Han inspirerade trogna män i den forntida nationen Israel att skriva ner hans tankar. Kung David, som skrev många av psalmerna, erkände: ”Det var Jehovas ande som talade genom mig, och hans ord var på min tunga.” (2 Samuelsboken 23:2)

Varför har Gud gett oss Bibeln?

Bibeln berättar inte bara om vad som har hänt tidigare och vad som ska hända i framtiden utan ger oss också svar på några av de viktigaste frågorna i livet: Varför är vi här? Hur kan vi få en lycklig framtid? Den enda möjligheten att få svar på de här frågorna är att vi vänder oss till Bibeln. Vi har fått den av vår Skapare för att han bryr sig om oss. Bibeln själv säger om Gud och hans lagar:

• ”Det är Jehova som ger vishet ... Du [skall] förstå rättfärdighet, rätt och rättrådighet, det godas alla vägar.” (Ordspråksboken 2:6, 9)

• ”Jehovas lag är fullkomlig, ger själen ny styrka. Jehovas påminnelse är tillförlitlig, gör den oerfarne vis. Jehovas befallningar är rättrådiga, får hjärtat att glädja sig; Jehovas bud är rent, får ögonen att lysa.” (Psalm 19:7, 8 [19:8, 9, TNK])

Det är tydligt att en av de främsta anledningarna till att Gud har gett oss Bibeln är att vi ska kunna få ett lyckligt liv.

Hur vet vi att Bibeln inte har blivit förvanskad?

Långt tillbaka i tiden utförde trogna män som Esra, ”en skicklig avskrivare av Moses lag”, ett ytterst noggrant arbete för att texten i Skriften skulle bevaras intakt. (Esra 7:6) Dödahavsrullarna är ett enastående exempel på hur väl de lyckades. De första av de här rullarna upptäcktes 1947 i grottor nära Qumran, och de innehåller delar av så gott som alla böcker i Bibelns hebreiska skrifter. Även om de skrevs för mer än 2 000 år sedan skiljer de sig mycket lite från varandra och från den traditionella hebreiska text som används i dag. ”Ingen av dessa avvikelser påverkar själva budskapet i skrifterna”, säger Geza Vermes, en kännare av Dödahavsrullarna. Att de vidarebefordrats med sådan exakthet vittnar om att de texter som är tillgängliga i dag troget återger innehållet i de inspirerade ursprungstexterna.

Har profetiorna verkligen gått i uppfyllelse?

När israeliterna hade kommit in i det utlovade landet, påminde Josua dem: ”Inte ett enda av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har slagit fel.” (Josua 23:14) Det här uttalandet har alltid visat sig vara sant. Varför det? Därför att Gud kan få saker att inträffa enligt sin vilja. Hans profetior uppfylls därför i minsta detalj.

Gud förutsade till exempel att israeliterna skulle bli befriade från Babylon och att staden till sist skulle bli ödelagd. Jesaja skrev: ”Babylon ... skall bli som när Gud omstörtade Sodom och Gomorra. Hon skall aldrig vara bebodd.” (Jesaja 13:19, 20) Från det att de här orden uttalades till slutet av den andra tempelperioden förblev Babylon en bebodd stad. Men några hundra år därefter, och långt efter det att Dödahavsrullen med Jesajas bok skrevs, hade Babylon blivit obebott och öde – precis som det är i dag. (Jesaja 13:21)a

DET är inte mycket som ligger oss så varmt om hjärtat som vår familj. Trots det hotas ofta familjefriden av konflikter och spända relationer.

Vilka bibliska principer kan vara till hjälp i familjen?

Bibelns normer och principer som gäller mänskliga relationer är praktiska, tidlösa och universella. När man tillämpar dem i familjen blir atmosfären i hemmet bättre. Ta till exempel det här med att visa kärlek och respekt och att prata med varandra. Tänk så mycket lyckligare många familjer skulle vara om de alltid följde principen: ”Du skall älska din nästa som dig själv.” (3 Moseboken 19:18) Och säkert skulle många äktenskap vara lyckligare om både mannen och hustrun respekterade varandra och kunde prata fritt och öppet på ett hänsynsfullt sätt, precis som Elkana och Hanna gjorde. (1 Samuelsboken 1:8)

Hur fostrar man sina barn på bästa sätt?

Föräldrar har förmånen och ansvaret att undervisa sina barn om Gud. ”Dessa ord ... skall vara i ditt hjärta. Du skall inskärpa dem hos dina söner.” (5 Moseboken 6:6, 7) Om föräldrarna ska kunna göra det måste de först själva ha kunskap i Bibeln. När de anstränger sig för att lära sig ”dessa ord” och att undervisa sina barn om dem, får det goda resultat. ”Öva en pojke enligt den väg han bör gå; han kommer inte att vika av från den ens när han blir gammal.” (Ordspråksboken 22:6)

Fungerar Bibelns principer i praktiken?

Yehoshua och Malka: ”Vi fostrade fem barn, och ekonomin var inte alltid den bästa. Men att vi satte det andliga före det materiella hjälpte oss att ha en balanserad syn på pengar. Vi upplevde sanningen i Davids ord: ’Jag har aldrig sett den rättfärdige övergiven eller hans avkomma söka efter bröd.’ (Psalm 37:25) Vi undvek onödiga utgifter och gick inte in för att bli rika. Vi tänkte på det Bibeln säger om ’rikedomen’ – ’ofelbart gör den sig vingar som örnens och flyger i väg mot himlen’. (Ordspråksboken 23:4, 5) Det blev därför mer tid till andlig verksamhet tillsammans som familj, men också till utflykter och naturupplevelser.

Malka och jag försökte alltid förlita oss på Jehova och på hans vishet, inte på vår egen. Vi lärde våra barn att välja vänner som kunde påverka dem i rätt riktning, eftersom ’den som vandrar med de visa blir vis, men den som umgås med de enfaldiga går det illa’. (Ordspråksboken 13:20) I dag känner våra barn att de har ett lyckligt och meningsfullt liv. När vi tänker tillbaka på våra ansträngningar att lära dem att följa Guds vägar, så är vi övertygade om att han hjälpte oss. Från djupet av våra hjärtan kan vi säga: ’Jehovas välsignelse – det är den som gör rik, och han lägger ingen smärta därtill.’” (Ordspråksboken 10:22)

Mordechai och Keren: ”När vår äldste son var liten gick det ofta flyglarm, och vi blev då tvungna att springa till ett skyddsrum som var säkert för gasattacker. När vi satt där, och även vid andra tillfällen, bad vi tillsammans till honom ’som hör bön’ för att få mod så att vi inte skulle bli alltför rädda och oroliga. (Psalm 65:2 [65:3, TNK]) När våra pojkar växte upp lärde vi dem bibelverser som visar att Gud verkligen bryr sig om dem som älskar honom. (5 Moseboken 7:9) Vi pratade ofta om Guds löfte om en fridfull framtid. Att vi bad till Gud och påminde oss tankar från Bibeln hjälpte oss att bevara lugnet och att inte ta skada av de traumatiska händelserna.

Syskon kan naturligtvis bli osams ibland. När våra barn bråkade påminde vi dem om att Gud inte vill att man ska ge igen, utan att man ska förlåta och vara snäll. ’Hat uppväcker stridigheter, men kärlek övertäcker alla överträdelser.’ (Ordspråksboken 10:12) Det hjälpte dem att inte gå och vara arga på varandra. De lärde sig också att respektera äldre och att visa dem omtanke, enligt principen i 3 Moseboken 19:32: ’För grått hår skall du resa dig, och du skall visa hänsyn för en gammal människa, och du skall frukta din Gud.’ Vi är mycket tacksamma för att båda våra pojkar har vuxit upp till fina och balanserade unga män.”

FÖR att Gud ska få större plats i vårt liv behöver vi ta reda på vad han har uppenbarat om sig själv i Bibeln. Men det ligger mer i att känna Gud än att bara ha kunskap om honom. Vi måste lära känna honom som person.

Är det verkligen möjligt för oss människor att lära känna Gud?

Gud gör det möjligt för oss att lära känna honom. Kung David sa till sin son Salomo: ”Lär känna din fars Gud ... Om du söker honom, låter han sig finnas av dig.” (1 Krönikeboken 28:9) Det finns många verser i Bibeln som visar att det är möjligt att få ett nära förhållande till Gud och att det är något mycket viktigt. Gud vill ha ett sådant nära förhållande till oss. Abraham hade stark tro, och därför kallade Gud honom ”min vän”. (Jesaja 41:8) Om vi visar tro och följer Guds vägledning kommer han att välsigna, skydda och hjälpa oss.

Varför bör vi be från hjärtat?

När vi ber, lyssnar Gud. ”De ödmjukas önskan hör du, Jehova. ... Du ger akt med ditt öra.” (Psalm 10:17) I stället för att bara läsa upp en bön, eller upprepa en bön som vi lärt oss utantill, bör vi göra som Bibeln säger: ”Utgjut ert hjärta inför honom.” (Psalm 62:8 [62:9, TNK]) Vi bör känna att vi kan närma oss honom som vår älskade Far och öppet tala om allt som bekymrar oss. ”De rättrådigas bön är välbehaglig för honom.” (Ordspråksboken 15:8; Psalm 73:28; Jesaja 64:8 [64:7, TNK])

I ALLA tider har människor undrat: ”Vad kommer framtiden att föra med sig för oss och för hela mänskligheten?”

Varför måste vi räkna med Gud?

Det är bara Gud som kan tala om vad som ska hända i framtiden, och det har han också gjort. Vi kan lita på hans ord. Han har själv sagt: ”Så skall det visa sig vara med mitt ord, som går ut från min mun. Det skall inte vända tillbaka till mig med oförrättat ärende.” (Jesaja 55:11)

Vill Gud att vi själva löser våra problem?

Historien visar att när människor har valt att leva utan Guds vägledning, har de inte blivit lyckliga. Varför inte det? Därför att vi inte är skapade för att vara oberoende av Gud, lika lite som små barn klarar sig utan sina föräldrars hjälp. Profeten Jeremia sa: ”Det tillkommer inte den man som vandrar att själv styra sina steg.” (Jeremia 10:23)

Gud förväntar naturligtvis att vi ska göra vårt bästa för att lösa de problem vi ställs inför, men många problem kan vi helt enkelt inte lösa på egen hand. Det är därför han vill att vi ska förlita oss på honom, inte på oss själva. När vi gör det blir slutresultatet det bästa. ”Tänk på honom [Gud] på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar raka.” (Ordspråksboken 3:6)

GUD skapade Adam och Eva för att de skulle leva ett lyckligt liv på jorden och ta hand om den. (1 Moseboken 2:15) Han gav dem ett mått av sina egenskaper. De skulle få utforska hela vår vackra planet och njuta av allt på den, och deras barn skulle födas under perfekta förhållanden.

Vilken möjlighet gav Gud det första människoparet?

Gud gav de första människorna utsikten att få leva för evigt i paradiset, med oändliga möjligheter att lära känna honom och hans skaparverk. (Psalm 115:16; Predikaren 3:10, 11) Deras barn skulle också få den möjligheten.

Vilka anvisningar gav Gud Adam och Eva?

Som en del av Guds universella familj var Adam och Eva fria att njuta av livet så länge de respekterade sin Skapares normer för vad som var gott och ont. Han talade om för dem hur de skulle använda sin frihet på bästa sätt och varnade för vad som skulle hända om de var olydiga: Om de följde Guds anvisningar skulle de få njuta av ett fullkomligt liv för evigt; om de valde att gå sin egen väg skulle de få lida och till slut förlora livet. Likaså har Gud gett oss en fri vilja, och därför är vi ansvariga för våra beslut och handlingar. (1 Moseboken 2:16, 17)

Vad var det som gick fel?

Först gjorde Satan uppror mot Gud. Sedan bestämde sig Adam och Eva för att göra gemensam sak med honom. Det innebar att de syndade mot Gud, förlorade sin fullkomlighet och började dö. (1 Moseboken 5:5)

Hur påverkas vi av det som Adam och Eva gjorde?

När Adam och Eva hade syndat kunde de inte längre ge sina barn fullkomlighet och möjlighet att få leva för evigt. I stället förde de in synd och död i världen. I motsats till Guds ursprungliga avsikt dör vi alla till följd av synden. Men vad är egentligen synd?

EN GOD människa vill tänka, känna och handla rätt i alla situationer. Att synda innebär att inte lyckas med det helt och hållet. Det är som att missa tavlan när man kastar pil.

Är det bara allvarliga brott som räknas som synd?

Alla dåliga handlingar, känslor och tankar är synder – som att inte kunna kontrollera sin vrede eller att tala nedsättande till sin äktenskapspartner och sina barn, gripas av orätta begär eller ge efter för själviska impulser.

Skulle någon kunna leva ett helt liv utan att synda?

Kan någon till exempel ärligt säga att han aldrig har brutit mot det tionde budet: ”Du skall inte ha begär till ... något som helst som tillhör din nästa”? (2 Moseboken 20:17 [20:14, TNK]) Nej, sanningen är den att ”det finns ... ingen människa som inte syndar”. (1 Kungaboken 8:46) Att helt undvika att synda, ens för en dag, övergår vår förmåga.

Hur djupt rotad är synden?

Vår oförmåga att undvika fel och misstag visar att synden är ett mer djupgående problem. Vi har alla ärvt synden. Vi blir sjuka, gamla och dör, inte för att vi väljer att handla fel, utan främst därför att vi är födda ofullkomliga och bristfälliga. Vi har en syndfull benägenhet som vi inte kan bli av med i egen kraft. ”Vem kan frambringa en ren av en oren? Det kan ingen.” (Job 14:4)

Adam och Eva skapades fullkomliga och var inte benägna att handla fel. När de valde att synda blev det precis som när en kakform får en buckla. Av en sådan form får man bara deformerade kakor. Vi har därför inget val. Vi bär alla på en ”buckla” från de första människorna – ofullkomligheter och orätta böjelser, eller med andra ord: den synd vi ärvt från dem. Men spelar det egentligen någon roll?

ADAM och Eva fördärvade sitt goda förhållande till Gud genom att synda. På samma sätt skapar vår synd en barriär mellan oss och Gud. ”Det är era missgärningar som har skapat en skiljemur mellan er och er Gud, och det är era synder som gör att hans ansikte döljs för er, så att han inte hör.” (Jesaja 59:2)

Övergav Gud sin ursprungliga avsikt när Adam och Eva gjorde uppror?

Nej, Gud har aldrig övergett sin avsikt. Han vill fortfarande att jorden ska vara ett paradis och att lyckliga människor ska bo på den. Inget kan hindra den allsmäktige Guden från att genomföra sin avsikt. ”Gud är inte en människa, så att han skulle ljuga, inte en människoson, så att han skulle ångra sig. Har han sagt det, kommer han då inte att göra det, och har han talat, kommer han då inte att utföra det?” (4 Moseboken 23:19)

Hur känner Gud för oss i vår situation?

Precis som en omtänksam pappa känner smärta när hans barn har det svårt – även om det beror på deras egna misstag – så känner Gud smärta när han ser att vi har det svårt. (Jesaja 63:9) Gud har starka känslor för oss, och han har lovat att han till sist ska ta bort all ondska från jorden. Men hur och när ska han göra det?

GUD har gjort mycket för att garantera att upproret mot honom aldrig ska upprepas.

När tog Gud itu med upproret i Eden?

Omedelbart efter det att Adam och Eva hade syndat uttalade Gud sin dom över de skyldiga. Han uppenbarade också sin avsikt att utplåna den skada de hade orsakat.

Vilken fråga uppstod?

Som nämndes tidigare ifrågasatte Satan inte Guds makt, utan Guds rätt att styra. Satan vill härska över Guds barn.

Hur påminner situationen om ett rättsfall?

Föreställ dig att en av dina släktingar är barnlös och vill få vårdnaden om dina barn. Han drar dig inför domstol och anklagar dig för att försumma barnen och ljuga för dem. För att få behålla dem och rentvå ditt namn måste du bevisa att du är en bra förälder. Dina barn måste också vittna i domstolen. På liknande sätt anklagar Satan Gud för att ljuga. Han påstår dessutom att alla som tjänar Gud bara gör det av själviska motiv. (1 Moseboken 3:4, 5; Job 1:9–11; 2:4, 5)

Varför har det här fallet tagit så lång tid?

I ett omfattande rättsfall måste flera viktiga frågor avgöras, och det tar tid. Men Guds slutgiltiga dom kommer att stå som ett universellt och evigt prejudikat. Guds namn kommer att bli helgat, och ingen kommer längre att kunna ifrågasätta Guds sätt att styra. Gud ska fullständigt utplåna all den skada som Satan har orsakat, precis som i Jobs fall. (Job 42:10)

DET var bland annat genom Tora som Jehova uppenbarade hur han skulle genomföra den avsikt han gjorde känd i Eden – att återställa och välsigna hela mänskligheten.

Vilka lagar gav Gud före Moses lag?

Gud gav människorna flera lagar. De fick till exempel inte mörda och inte äta blod. (1 Moseboken 9:3–5) De här lagarna betonar att livet är heligt och gäller för hela mänskligheten, dvs. Noas avkomlingar.

Vilken viktig roll hade Abraham i samband med Guds avsikt?

Gud sa till den trogne Abraham: ”Genom din avkomma skall alla jordens nationer välsigna sig.” (1 Moseboken 22:18) Gud skulle använda denna ”avkomma” för att genomföra sin avsikt.

Vad var sambandet mellan lagen och Guds avsikt?

När Gud gav israeliterna lagen genom Mose, ingick han också ett förbund med dem. Om de höll förbundet skulle de bli ”ett kungarike av präster och en helig nation”. (2 Moseboken 19:5, 6)

Hur var lagen till nytta för hela mänskligheten?

Gud använde Israels nation för att visa vilka välsignelser som kommer av att man stöder hans styre. Guds lag skyddade och vägledde israeliterna, så att de kunde bli ”ett ljus för nationerna”. (Jesaja 42:6) Men för att kunna bli det var de tvungna att följa Guds skrivna lag. (5 Moseboken 11:26, 27)

Kunde en nation med ofullkomliga människor lyda Guds lag fullkomligt?

Inte ens med de bästa intentioner kunde ofullkomliga människor följa lagen i allt. Israeliterna misslyckades med det, precis som Mose gjorde. (4 Moseboken 12:3; 20:10–12) Men även om det var så, använde Gud det forntida Israel för att genomföra sin avsikt.

GENOM anordningen med offer gav Gud enskilda individer och nationen som helhet möjlighet att sona sina synder. Den som hade begått en synd skulle rätta till det orätta och sedan frambära det offer åt Jehova som lagen föreskrev. Olika synder krävde olika offer, och offren gav en viss befrielse från skuld. (3 Moseboken 5:5–7)

En dag om året, på försoningsdagen – jom kippur – gick översteprästen in i det allra heligaste i templet med blodet från de offer som hade framburits för hans egna synder och för folkets. (3 Moseboken 16:11, 14, 15) Den här och andra ceremonier den dagen gjorde att alla kände sig lättade, eftersom skuldbördan av alla synder som hade begåtts under det gångna året togs bort. Om inte blodet från offerdjuret utgöts kunde ingen förlåtelse ges, eftersom lagen sa: ”Det är blodet som bringar försoning.” (3 Moseboken 16:30; 17:11)

Kan inte Gud bara förlåta oss?

Jehova är villig att förlåta ”i rikt mått”. (Jesaja 55:7) Men han upphäver aldrig sina morallagar. Av respekt för sina egna fullkomliga normer kan han inte bara bortse från våra ofullkomligheter och synder. ”Klippan, fullkomligt är hans verk, ty alla hans vägar är rättvisans vägar. En trofast Gud är han, hos honom finns ingen orättvisa; rättfärdig och rättrådig är han.” (5 Moseboken 32:4)

Fråga dig själv: Vad skulle hända i samhället om myndigheterna bara benådade och frigav alla brottslingar som satt i fängelse? Vad skulle hända i universum om Gud plötsligt upphävde sina fysiska lagar, till exempel gravitationslagen? Hans morallagar är inte mindre viktiga.

Eftersom ingen ofullkomlig människa har kunnat följa lagen fullkomligt, vilket slags offer behövs då för att vi ska kunna få våra synder förlåtna?

Kan de offer som lagen föreskrev frambäras i vår tid?

Eftersom templet och prästerskapet inte längre finns, är det inte möjligt att frambära de syndförsonande offer som lagen föreskrev. Men Gud har inte lämnat oss utan hopp. Bibeln pekar fram emot en bestående lösning, ”ett nytt förbund”. Med det som grund har Jehova lovat: ”Jag skall förlåta deras missgärning, och deras synd skall jag inte mer komma ihåg.” Genom det nya förbundet kan Gud förlåta alla våra synder för evigt. (Jeremia 31:31–34)

Hur påverkas vi av Adams synd?

När Adam gjorde uppror mot Gud förlorade han möjligheten att få leva för evigt. (1 Moseboken 3:17–19) Som vår gemensamme förfader kunde Adam bara föra vidare ofullkomlighet och död till oss. Han blev i själva verket ansvarig för alla sina barns död.

Om en brottsling avsiktligt mördade någon du älskar, skulle han då kunna tillfredsställa rättvisans krav genom att offra en tjur?

Enligt lagen kunde ett överlagt mord inte sonas genom ett djuroffer. (4 Moseboken 35:31) Inget djurs liv är lika mycket värt som en människas liv. Syndaren var tvungen att betala med sitt eget liv.

Vilket slags offer skulle alltså kunna täcka över Adams synd, så att Jehova kan förlåta människor och ”inte mer komma ihåg” deras synder?

Något som är av motsvarande värde krävs – ”själ för själ”, dvs. liv för liv. (5 Moseboken 19:21) Endast ett fullkomligt mänskligt liv – ett sådant som Adam hade innan han syndade – kunde få rättvisans vågskålar att väga jämnt. Det var bara en människa som var fullkomlig och obesmittad av Adams synd som kunde utgöra ett syndförsonande offer. (Psalm 49:7–9 [49:8–10, TNK]) Och det var bara Gud som kunde frambringa en sådan fullkomlig människa utan en mänsklig far – precis som han gjorde när han skapade Adam. (1 Moseboken 2:7)

Vem är den ende som kan frambära sig själv som ett försoningsoffer?

Det är bara Messias som kan göra det. Han ska obestridligen komma som en befriare. (1 Moseboken 3:15; Psalm 2:2, 8) Men först måste han frambära sig själv som ett fullkomligt ”skuldoffer” – ett offer som kan ge fullständig förlåtelse för våra synder. (3 Moseboken 7:1; Jesaja 53:6, 10)

Vad mer säger Bibeln om Messias?

GUD uppenbarade steg för steg detaljer om Messias ursprung och hans uppdrag. Vi ska se på några exempel:

Vilket löfte om Messias fick Abraham?

Gud sa till den trogne Abraham att Messias – den utlovade avkomman – skulle komma i hans släktlinje. ”Genom din avkomma skall alla jordens nationer välsigna sig därför att du har lyssnat till min röst.” (1 Moseboken 22:18)

Vad sa Gud till Isak?

Gud sa till Isak: ”Jag skall hålla den ed som jag svor din far Abraham.” Sedan upprepade han det löfte han hade gett till Abraham: ”Genom din avkomma skall alla nationer på jorden välsigna sig.” (1 Moseboken 26:3, 4)

Vad sa Mose om Messias?

Innan israeliterna gick in i det utlovade landet, sa Mose till dem: ”En profet lik mig skall Jehova, din Gud, resa upp åt dig ur din mitt, ur dina bröders led – honom skall ni lyssna till.” (5 Moseboken 18:15)

Vilka löften om Messias gav Gud till David?

”Jag [skall] uppresa din avkomma efter dig, den som utgår från ditt inre, och jag skall befästa hans kungadöme. ... Din tron skall vara befäst till oöverskådlig tid.” (2 Samuelsboken 7:12, 16)

”Jag insätter honom som förstfödd, den högste av jordens kungar. Till oöverskådlig tid bevarar jag min kärleksfulla omtanke mot honom, och mitt förbund med honom skall stå fast. Jag skall låta hans avkomma bestå för evigt och hans tron så länge himlen är till.” (Psalm 89:27–29 [89:28–30, TNK])

Hur bekräftade profeten Jeremia de här löftena?

”’Jag [skall] låta en rättfärdig telning skjuta upp åt David.’ ... Ty detta är vad Jehova har sagt: ’David skall aldrig sakna en man som sitter på tronen i Israels hus.’” (Jeremia 33:15, 17)

Vad skulle känneteckna Messias?

”Över honom skall Jehovas ande vila, vishetens och förståndets ande, rådets och styrkans ande, kunskapens och Jehovas fruktans ande ... Med rättfärdighet dömer han de ringa, och med rättrådighet ger han tillrättavisning till förmån för de ödmjuka på jorden. ... Honom skall nationerna söka sig till.” (Jesaja 11:1, 2, 4, 10)

Var skulle Messias födas?

”Du, Betlehem Efrata, som är för liten för att befinna dig bland Judas tusenden, från dig skall det åt mig komma en som skall bli härskare i Israel, en vars ursprung är från forna tider, från en avlägsen forntids dagar.” (Mika 5:2 [5:1, TNK])

När skulle Messias framträda?

”Sjuttio veckor har blivit bestämda ... Från det att ordet utgår om att återupprätta och återuppbygga Jerusalem intill Messias, Ledaren, skall det vara sju veckor, även sextiotvå veckor. ... Efter de sextiotvå veckorna skall Messias röjas ur vägen, utan något för egen räkning. Och folket, som tillhör en ledare som kommer, skall fördärva staden och den heliga platsen. ... Och intill slutet skall det vara krig.” (Daniel 9:24–26) Det förutsades alltså att Messias skulle framträda innan det andra templet förstördes.

De sjuttio årsveckorna – 490 år – började år 455 f.v.t., då den persiske kungen Artaxerxes gav Nehemja i uppdrag att återupprätta och återuppbygga Jerusalem. De 69 årsveckorna ”intill Messias, Ledaren”, slutade år 29 v.t.a

Varför måste Messias dö?

Jesaja förutsade att Messias skulle förkastas och avskiljas ”från de levandes land” och att hans liv skulle tjäna ”som ett skuldoffer”. Han skulle ”ge en rättfärdig ställning åt många; och deras missgärningar ... [skulle] han bära”. (Jesaja 52:13–53:12; 3 Moseboken 7:1) Han skulle utgöra det offer som skulle få ”synd att upphöra och bringa försoning för missgärning”. (Daniel 9:24)

Hur skulle Messias ”få slaktoffer och offergåva att upphöra”? (Daniel 9:27)

Efter Messias fullkomliga offer skulle Gud inte längre kräva sådana offer som lagen föreskrev. De skulle inte längre behövas. Därför kunde Gud tillåta att templet förstördes och offrandet upphörde.

MÄNNISKOR har väntat på Messias i tusentals år. För att hjälpa oss att förstå när hans tid var inne ger profetiorna om Messias en bild av hur förhållandena skulle vara i samhället då.

Skulle alla profetior om Messias uppfyllas omedelbart vid hans ankomst?

För att uppfylla profetiorna måste Messias komma två gånger – första gången för att försona människors synder, andra gången för att besegra sina fiender. Därför sa David: ”Jehovas uttalande till min Herre [Messias] lyder: ’Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall för dina fötter.’” (Psalm 110:1)

Vad skulle hända när Messias återvände?

I stället för att välkomna Messias skulle nationerna motstå honom och hans styre. ”Varför är nationerna i uppror, och varför mumlar folkgrupperna tomhet? Jordens kungar ställer upp sig, och höga ämbetsmän har gått samman som en man mot Jehova och mot hans smorde.” (Psalm 2:1, 2)

”Det kommer en tid av nöd, en sådan som inte har inträffat sedan en nation blev till och ända till den tiden. Men vid den tiden skall ditt folk undkomma, var och en som finns skriven i boken.” (Daniel 12:1)

”När de ondskefulla skjuter upp som gräs och alla som gör det som är ont blomstrar, är det för att de skall bli förintade för evigt.” (Psalm 92:7 [92:8, TNK])

Det är intressant att också det så kallade Nya testamentet, som skrevs av judar, förutsäger svåra förhållanden innan Messias tar makten över hela jorden. Lägg märke till följande beskrivningar:

DET är varje regerings ansvar att opartiskt upprätthålla lagen. Som kung i Guds rike kommer Messias att göra just det. ”Bara en liten tid till, och den ondskefulle är inte mer; du skall se dig om efter hans plats, och han är inte där. Men de ödmjuka skall ta jorden i besittning och få njuta av stor frid.” (Psalm 37:10, 11)

Hur omfattande förändringar kan vi förvänta?

Gud kommer fullständigt att infria sitt löfte att skapa ”nya himlar” – ett rättfärdigt styre över ”en ny jord”. (Jesaja 65:17) Välsignelserna under Messias styre kommer inte att vara begränsade till Israels nation, utan kommer att omfatta ”alla nationerna”, precis som Jehova lovade Abraham. (Jesaja 2:2, 3; 1 Moseboken 22:18) Guds rike med Messias som kung kommer att ge ett slutgiltigt och definitivt svar på de anklagelser som riktats mot Gud och som berör hans namn och avsikt.

Hur kommer livet då att bli annorlunda?

Människorna kommer att få se den efterlängtade uppfyllelsen av Guds löfte genom Jesaja: ”Han skall avkunna dom bland nationerna och rätta till förhållandena beträffande många folk. Och de skall smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Nation skall inte lyfta svärd mot nation, och de skall inte mer lära sig att föra krig.” Profetian fortsätter: ”De skall inte göra skada eller vålla fördärv någonstans på mitt heliga berg; ty jorden skall vara full av kunskapen om Jehova, liksom vattenmassorna täcker havets botten.” (Jesaja 2:4; 11:9)

Hur kan vi vara säkra på att det verkligen ska bli så?

Det är den allsmäktige Gudens, Jehovas, oföränderliga avsikt. Han är Gud ”uppe i himlen och nere på jorden”. (Josua 2:11) Jehova själv säger: ”Kom ihåg de första tingen från forna tider, att jag är den Gudomlige, och det finns ingen annan Gud, ingen som jag, som från början berättar om slutet och från svunnen tid om de ting som inte har skett, som säger: ’Mitt beslut skall bestå, och allt som behagar mig kommer jag att göra.’” (Jesaja 46:9, 10) Jehova har förklarat att han ska genomföra sin avsikt genom Messias. Vem skulle väl då kunna hindra honom?

GENOM Messias försonande offer kommer människor att bli fullständigt befriade från den tyngande bördan av synd och skuld. Men hans rike kommer att föra med sig mycket mer än så.

Vilka förhållanden kommer Gud att införa genom Messias styre?

”I hans dagar skall den rättfärdige blomstra, och fred i överflöd, tills månen inte mer är. Och han skall ha undersåtar från hav till hav och från Floden till jordens ändar.” (Psalm 72:7, 8)

En av välsignelserna under Messias styre är evigt liv på jorden. ”De rättfärdiga skall ta jorden i besittning, de skall bo för evigt på den.” (Psalm 37:29) ”Där har Jehova befallt att välsignelsen skall vara, ja, liv till oöverskådlig tid.” (Psalm 133:3) ”Som ett träds dagar skall mitt folks dagar bli; och mina utvalda skall göra fullt bruk av sina händers verk.” (Jesaja 65:20–25)

Jehova lovade David ”en lång följd av dagar till oöverskådlig tid, ja för evigt”. (Psalm 21:4 [21:5, TNK]) För att det löftet ska kunna uppfyllas måste det bli en uppståndelse från de döda. Bibeln talar om det på flera ställen, och här är några exempel: ”Om en kraftfull man dör, kan han då få liv igen? ... Du kommer att ropa, och jag kommer att svara dig. Du kommer att längta efter dina händers verk.” (Job 14:13–15) ”Han skall uppsluka döden för alltid, och den suveräne Herren Jehova skall torka tårarna från alla ansikten.” (Jesaja 25:8) ”Du skall vila, men du skall stå upp till din lott vid dagarnas slut.” (Daniel 12:2, 13 [12:2, 12, TNK])

Jehova har redan visat sin önskan och sin förmåga att återföra döda till liv. (1 Kungaboken 17:17–24; 2 Kungaboken 4:32–37; 13:20, 21)

MESSIAS styre kommer att ge alla människor allt de behöver, inte minst i andligt avseende. ”Alla nationer skall tjäna honom. Ty han skall befria den fattige som ropar på hjälp, också den nödställde och den som ingen hjälpare har. Han skall ha medlidande med den ringe och den fattige, och de fattigas själar skall han rädda.” (Psalm 72:11–13)

”På det furstliga herradömets utbredning och på freden skall det inte vara någon ände, över Davids tron och över hans kungarike, för att det skall bli fast grundat och för att det skall upprätthållas genom rättvisa och genom rättfärdighet, från nu och till oöverskådlig tid.” (Jesaja 9:7 [9:6, TNK])

ALLA som vill kan få vara med när förhållandena blir så som Gud hade tänkt från början och dessutom få ett meningsfullt och lyckligt liv redan nu. Men vi måste vara inställda på att anstränga oss. Först måste vi lära oss mer om Gud och hans avsikter.

Hur kan vi lära känna Gud och hans avsikter bättre?

Salomo skrev: ”Om du tar emot mina ord och förvarar mina bud som en skatt hos dig, så att du med ditt öra ger akt på visheten och böjer ditt hjärta till urskillningen, ja, om du ropar på förståndet och låter din röst kalla på urskillningen, om du fortsätter att söka efter detta som efter silver och du fortsätter att leta efter detta som efter dolda skatter, då skall du förstå fruktan för Jehova och finna kunskap om Gud.” (Ordspråksboken 2:1–5)

Lägg märke till ordet ”om”. Det används tre gånger. För att vi ska ”finna kunskap om Gud” måste vi verkligen önska lära känna hans vilja och handla efter den. Det är värt all tid och ansträngning som kan krävas för att finna den kunskapen. (Ordspråksboken 23:23) Jehovas vittnen visar dig gärna hur du kan få uppleva den framtid som Adam och Eva gick miste om. Det betyder att du kan få vara med när Jehovas vilja äntligen sker och livet blir så som han avsåg från början – till ära för honom och till lycka för oss i all evighet!