Är äktenskapet den enda nyckeln till lycka?

”Hon [är] fri att gifta sig med vem hon vill, bara det sker i Herren. Men hon är lyckligare om hon förblir som hon är.” — 1 KORINTIERNA 7:39, 40.

1. Hur beskriver Bibeln Jehova, och vad har han gjort för sina skapelser?

JEHOVA är ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11) Och som den frikostige givaren av ”varje god gåva och varje fullkomlig skänk” har han försett alla sina förnuftsbegåvade skapelser, både människor och andevarelser, med precis det de behöver för att vara lyckliga i hans tjänst. (Jakob 1:17) En fågel som sjunger och en lekfull hundvalp eller delfin vittnar för den delen också om att Jehova har skapat djuren till att i sitt naturliga hemvist glädja sig åt livet. Psalmisten går till och med så långt att han poetiskt skriver att ”Jehovas träd blir mättade, Libanons cedrar som han planterade”. — Psalm 104:16, NW.

2. a) Vad visar att Jesus finner lycka i att göra sin Faders vilja? b) Vilka orsaker till lycka hade Jesu lärjungar?

² Jesus är ”den exakta bilden” av själva Guds ”väsen”. (Hebréerna 1:3) Det är därför inte förvånande att Jesus bör kallas ”den lycklige och ende potentaten”. (1 Timoteus 6:15) Han är ett underbart exempel på att det kan vara mer tillfredsställande än mat och att det skänker ren glädje att göra Jehovas vilja. Jesus visar också att det kan skänka välbehag att handla i Guds fruktan, dvs. med djup vördnad och en hälsosam fruktan för att misshaga honom. (Psalm 40:9; Jesaja 11:3; Johannes 4:34) Jesus blev själv ”jublande glad i den heliga anden”, när 70 lärjungar ”med glädje” kom tillbaka efter en färd då de hade varit ute och predikat om Riket. Efter att i bön till sin Fader ha gett uttryck åt sin glädje vände Jesus sig till sina lärjungar och sade: ”Lyckliga är de ögon som ser de ting ni nu ser. För jag säger er: Många profeter och kungar önskade få se de ting ni nu ser, men fick inte se dem, och få höra de ting ni nu hör, men fick inte höra dem.” — Lukas 10:17—24.

Orsaker till att vara lycklig

3. Nämn några orsaker till lycka.

³ Bör då inte våra ögon vara lyckliga över att se de ting som vi nu i denna ändens tid ser i uppfyllelse av Jehovas ord och uppsåt? Bör vi inte vara jublande glada över att kunna förstå profetior som sådana trogna profeter och kungar som Jesaja, Daniel och David inte kunde förstå? Och är vi inte glada över att få tjäna den lycklige Guden, Jehova, under den lycklige potentatens, vår kungs, Jesu Kristi, ledarskap? Det är vi naturligtvis!

4, 5. a) Vad måste man undvika för att förbli lycklig i Jehovas tjänst? b) Bland annat vad bidrar till lycka, och vilken fråga väcker detta?

⁴ Men om vi önskar förbli lyckliga i Guds tjänst, får vi inte bygga våra villkor för lycka på världsliga uppfattningar. Dessa skulle lätt kunna förvirra våra begrepp, eftersom de inbegriper sådant som materiellt välstånd, en vräkig livsstil och liknande. All ”lycka” som är grundad på sådana ting kommer att vara kortlivad, eftersom den här världen håller på att försvinna. — 1 Johannes 2:15—17.

⁵ De flesta av Jehovas överlämnade tjänare inser att det inte skänker sann lycka att uppnå världsliga mål. Det är endast vår himmelske Fader som tillhandahåller de andliga och materiella ting som bidrar till hans tjänares sanna lycka. Vi är verkligen tacksamma över den andliga mat som han ger oss genom ”den trogne och omdömesgille slaven”! (Matteus 24:45—47) Vi är också tacksamma över den lekamliga mat och de andra materiella ting som vi får från Guds kärleksfulla hand. Så har vi också äktenskapets underbara gåva och de glädjeämnen som det med äktenskapet förbundna familjelivet skänker. Det är inte underligt att Noomis innerliga önskan för sina sonhustrur som var änkor var: ”Må Jehova ge en gåva åt er, och finn er en viloplats, var och en i sin mans hus.” (Rut 1:9, NW) Äktenskapet är alltså en nyckel som kan öppna en dörr till stor lycka. Men är äktenskapet den enda nyckeln till ett lyckligt liv? I synnerhet ungdomar måste allvarligt undersöka om det är så.

6. Vad var enligt 1 Moseboken huvudsyftet med äktenskapet?

⁶ I Bibelns berättelse om äktenskapets ursprung heter det: ”Gud grep sig an med att skapa människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne; till mankön och kvinnkön skapade han dem. Dessutom välsignade Gud dem, och Gud sade till dem: ’Var fruktsamma och bli många och uppfyll jorden och lägg den under er.’” (1 Moseboken 1:27, 28, NW) Jehova instiftade äktenskapet, och Adam blev därigenom använd till att ge liv åt fler människor för att människosläktet på så sätt skulle utbredas. Men äktenskapet inbegriper mycket mer än så.

”Endast i Herren”

7. Vilket äktenskapskrav gjorde en trogen patriark stora ansträngningar för att uppfylla?

⁷ Eftersom Jehova Gud är äktenskapets upphovsman, kan vi förvänta att han skulle ställa upp sådana normer för äktenskapet som skulle leda till lycka för hans tjänare. Under den patriarkaliska tiden uppmuntrade man absolut inte till äktenskap med personer som inte tillbad Jehova. Patriarken Abraham lät sin tjänare Elieser svära vid Jehova att denne inte skulle ta en hustru från kananéerna åt hans son Isak. Elieser gjorde en lång resa och följde samvetsgrant Abrahams anvisningar för att finna den kvinna som Jehova hade utsett åt hans herres son. (1 Moseboken 24:3, 44) Isak gifte sig således med Rebecka. När deras son Esau valde hustrur bland de hedniska hettiterna, blev dessa kvinnor ”en källa till bitterhet i anden för Isak och Rebecka”. — 1 Moseboken 26:34, 35, NW; 27:46; 28:1, 8.

8. Vilken inskränkning införde lagförbundet på äktenskapet, och varför?

⁸ Och under lagförbundet var det förbjudet att gifta sig med män eller kvinnor från särskilt omnämnda kananeiska nationer. Jehova gav sitt folk följande anvisningar: ”Du skall inte ingå någon äktenskaplig allians med dem. Din dotter skall du inte ge åt hans son, och hans dotter skall du inte ta åt din son. Ty han kommer att vända din son bort från att följa mig, och de kommer sannerligen att tjäna andra gudar; och Jehovas vrede kommer verkligen att flamma upp mot er, och han kommer sannerligen att snabbt förinta dig.” — 5 Moseboken 7:3, 4, NW.

9. Vilket råd om äktenskapet ger Bibeln de kristna?

⁹ Det är inte något att förvåna sig över att liknande inskränkningar i fråga om att gifta sig med personer som inte tillber Jehova också bör gälla inom den kristna församlingen. Aposteln Paulus förmanade sina medkristna: ”Bli inte ojämnt sammanokade med icke troende. För vilken gemenskap har rättfärdighet och laglöshet? Eller vilken delaktighet har ljus med mörker? Och vilken samstämmighet finns mellan Kristus och Beliar? Eller vilken del har en troende och trogen med en icke troende?” (2 Korintierna 6:14, 15) Detta råd är tillämpligt på olika sätt och helt visst när det gäller äktenskapet. Paulus’ uttryckliga anvisning till alla överlämnade Jehovas tjänare är att de bör överväga att gifta sig med någon endast om denne ”är i gemenskap med Herren”. — 1 Korintierna 7:39, fotnot i New World Translation of the Holy Scriptures—With References.

Ur stånd att gifta sig ”i Herren”

10. Vad gör många ogifta personer, och vilken fråga uppstår?

¹⁰ Många ogifta kristna har valt att följa Jesu Kristi exempel genom att odla gåvan att vara ogift. Och många lojala kristna, som för närvarande inte har kunnat finna en gudfruktig make eller maka och därigenom gifta sig ”i Herren”, har också satt sin förtröstan till Jehova och förblivit ogifta i stället för att gifta sig med en icke troende. Guds ande frambringar inom dem sådana frukter som glädje, frid, tro och självbehärskning och gör det möjligt för dem att bevara sig kyska i sitt ogifta tillstånd. (Galaterna 5:22, 23) Det är rätt många av våra kristna systrar som framgångsrikt möter detta prov på sin hängivenhet för Gud, och vi hyser stor aktning för dem. I många länder är systrarna fler till antalet än bröderna, och de har en stor andel i predikoarbetet. Ja, ”Jehova själv ger ordet; kvinnorna som kungör de goda nyheterna är en stor här”. (Psalm 68:12, NW) Det är faktiskt så att många av Guds ogifta tjänare av båda könen bevarar sin ostrafflighet, därför att de förtröstar på Jehova av allt sitt hjärta och därför att han gör deras stigar jämna. (Ordspråksboken 3:5, 6) Men är de som för närvarande inte kan gifta sig ”i Herren” dömda att bli olyckliga?

11. Vad kan de kristna som förblir ogifta av respekt för Bibelns principer vara övertygade om?

¹¹ Låt oss komma ihåg att vi är vittnen för den lycklige Guden, Jehova, och att vi tjänar under den lycklige potentaten, Jesus Kristus. Är det då logiskt att tänka att Gud och Kristus skulle lämna oss olyckliga, om vi på grund av vår respekt för de inskränkningar som tydligt finns uppställda i Bibeln skulle få förbli ogifta, därför att vi inte kan finna någon äktenskapspartner ”i Herren”? Naturligtvis inte. Vi måste således dra slutsatsen att det är möjligt att vara lycklig som ogift kristen. Jehova kan göra oss sant lyckliga antingen vi är gifta eller ogifta.

Nyckeln till sann lycka

12. Vad visar exemplet med de olydiga änglarna om äktenskapet?

¹² Äktenskapet är inte den enda nyckeln till lycka för Guds tjänare. Ta änglarna som ett exempel. Före floden odlade några änglar sådana begär som är onaturliga för andeskapelser, och de blev missnöjda med att de inte kunde gifta sig och materialiserade kroppar av kött för att kunna ta sig kvinnor som hustrur. Eftersom dessa änglar på så sätt ”övergav sin egen tillbörliga boningsort”, har Gud ”förvarat” dem ”med eviga bojor under tätt mörker för den stora dagens dom”. (Judas, vers 6; 1 Moseboken 6:1, 2) Det är uppenbart att Gud aldrig avsåg att änglarna skulle gifta sig. Och därför kunde äktenskapet helt enkelt inte vara nyckeln till lycka för dem.

13. Varför är de heliga änglarna lyckliga, och vad antyder detta för alla Guds tjänare?

¹³ Men de trogna änglarna är dock lyckliga. Jehova lade jordens grund ”till morgonstjärnornas glada kör och till Guds [ängla]söners samfällda bifallsrop”. (Job 38:7, The New Jerusalem Bible) Varför är de heliga änglarna lyckliga? Därför att de ständigt står till Jehova Guds tjänst och ”lyssnar till hans ords röst” (NW) för att fullgöra hans ord. De finner behag i att ”göra det som han finner välbehag i”. (Psalm 103:20, 21, fotnot i New World Translation of the Holy Scriptures—With References) Ja, de heliga änglarnas lycka kommer av att de troget tjänar Jehova. Det är detta som är nyckeln till sann lycka också för människor. Gifta smorda kristna, som nu lyckligt tjänar Gud, kommer för den delen inte heller att gifta sig, när de uppstår till himmelskt liv, men de kommer att vara lyckliga som andeskapelser som gör Guds vilja. Alla Jehovas lojala tjänare kan således, antingen de är gifta eller ogifta, vara lyckliga, eftersom den sanna grunden till lycka är trogen tjänst för Skaparen.

”Något som är bättre än söner och döttrar”

14. Vilket profetiskt löfte fick gudfruktiga eunucker i det forntida Israel, och varför kan detta verka underligt?

¹⁴ Även om en lojal kristen aldrig gifter sig, kan Gud se till att en sådan person blir lycklig. Man kan hämta uppmuntran från följande profetiska ord riktade till eunuckerna i Israel: ”Detta är vad Jehova har sagt till eunuckerna, som håller mina sabbater och som har utvalt det som jag har funnit behag i och som håller fast vid mitt förbund: ’Ja, åt dem skall jag i mitt hus och inom mina murar ge ett minnesmärke och ett namn, något som är bättre än söner och döttrar. Ett namn till obestämd tid kommer jag att ge dem, ett som inte kommer att avskäras.’” (Jesaja 56:4, 5, NW) Man skulle ha kunnat förvänta att dessa personer skulle ha blivit lovade hustru och barn för att kunna bevara sitt namn. Men de blev i stället lovade ”något som är bättre än söner och döttrar”, nämligen ett bestående namn inom Jehovas hus.

15. Vad kan sägas om uppfyllelsen av Jesaja 56:4, 5?

¹⁵ Om dessa eunucker uppfattas som varande en profetisk bild som gäller ”Guds Israel”, representerar de de smorda kristna, som får en bestående plats inom Jehovas andliga hus eller tempel. (Galaterna 6:16) Denna profetia kommer utan tvivel också att få en bokstavlig uppfyllelse på gudfruktiga eunucker från det forntida Israel, vilka kommer att få uppstå. Om de accepterar Kristi lösenoffer och fortsätter att utvälja det som Jehova ”har funnit behag i”, kommer de att få ”ett namn till obestämd tid” i Guds nya värld. Detta skulle också kunna tillämpas på dem av de ”andra fåren” i denna ändens tid som försakar äktenskap och föräldraskap för att mera helt och fullt kunna ägna sig åt Jehovas tjänst. (Johannes 10:16) Somliga av dessa kan komma att dö ogifta och barnlösa. Men om de är trogna, kommer de i uppståndelsen att få ”något som är bättre än söner och döttrar”, nämligen ett namn ”som inte kommer att avskäras” i den nya tingens ordning.

Äktenskapet är inte den enda nyckeln till lycka

16. Varför kan man säga att äktenskapet inte alltid skänker lycka?

¹⁶ Somliga människor menar att lyckan är oskiljaktigt förbunden med äktenskap. Det måste dock medges att äktenskapet inte alltid ens bland Jehovas tjänare skänker lycka i våra dagar. Det löser vissa problem, men det skapar ofta andra problem, som kan vara svårare att tackla än dem som ogifta personer upplever. Paulus skrev att äktenskapet medför ”vedermöda i köttet”. (1 Korintierna 7:28) Det finns tillfällen då en gift person är bekymrad och ”delad”. Han eller hon finner det ofta svårt att ”ständigt” stå ”till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras”. — 1 Korintierna 7:33—35.

17, 18. a) Vad har somliga resande tillsyningsmän rapporterat? b) Vilket råd gav Paulus, och varför är det bra att tillämpa det?

¹⁷ Både det gifta och det ogifta ståndet är gåvor från Gud. (Rut 1:9, NW; Matteus 19:10—12) Men för att få framgång i någotdera måste man överväga saken under bön. Resande tillsyningsmän rapporterar att många vittnen gifter sig alltför unga och att många blir föräldrar innan de är redo att axla det ansvar som blir följden. Vissa sådana äktenskap upplöses. Andra par klarar av sina problem, men deras äktenskap har inte skänkt dem någon lycka. Som den engelske dramatikern William Congreve skrev: ”De som gifter sig i hast kan få god tid på sig att ångra sig.”

¹⁸ Kretstillsyningsmän har också rapporterat att somliga unga bröder inte vill anmäla sig till Beteltjänst eller till Skolan för förordnade tjänare på grund av kravet att förbli ogift under någon tid. Men aposteln Paulus ger rådet att inte gifta sig innan man ”är förbi ungdomsblomstringen”, dvs. att vänta tills den första vågen av sexualdrift har lagt sig. (1 Korintierna 7:36—38) De år en person lever som ogift vuxen ger dyrbara erfarenheter och dyrbar insikt som gör honom eller henne bättre i stånd att antingen välja en äktenskapspartner eller fatta det noga övervägda beslutet att förbli ogift.

19. Hur kan vi betrakta saken, om vi inte har något verkligt behov av att gifta oss?

¹⁹ Somliga av oss är förbi ungdomsblomstringen med dess starka längtan efter sexuell intimitet. Vi kanske ibland funderar på äktenskapets välsignelser, men i själva verket har vi gåvan att vara ogifta. Jehova kanske ser att vi tjänar honom effektivt i det ogifta ståndet och att vi inte har något verkligt behov av äktenskap, vilket kanske skulle kräva att vi fick avstå från vissa privilegier i hans tjänst. Om äktenskapet inte är ett personligt behov och vi inte blir välsignade med en make eller maka, kanske Gud har något annat i beredskap åt oss. Må vi därför utöva tro på att han kommer att sörja för det vi behöver. Den största lyckan kommer av att vi ödmjukt accepterar det som verkar vara Guds vilja för oss, precis som vissa judiska bröder gav med sig och ”gav ära åt Gud”, när de insåg att han hade gett icke-judar sinnesändring, så att de kunde få liv. — Apostlagärningarna 11:1—18.

20. a) Vilket råd om att vara ogift ges här till unga kristna? b) Vad är den springande punkten när det gäller lycka?

²⁰ Äktenskapet kan således vara en nyckel till lycka, men det kan också vara en dörr till problem. En sak är säker: Äktenskapet är inte det enda sättet att finna lycka. När man tar allt i betraktande, skulle det därför vara förståndigt, i synnerhet för unga kristna, att försöka ge rum åt flera år som ogift. Sådana år kan användas väl till att tjäna Jehova och att gå framåt i andlighet. Men oavsett ålder eller andligt framåtskridande är dock den springande punkten för alla som är oförbehållsamt överlämnade åt Gud att sann lycka är något man finner i trogen tjänst för Jehova.

Sann lycka av att tjäna Jehova

”Lycklig är den som har Jakobs Gud till sin hjälp,den vars hopp står till Jehova, hans Gud.” — PSALM 146:5, NW.

1, 2. Vad har sagts om definitionen av lycka, och på vad beror lycka enligt många människor i våra dagar?

VAD är lycka? Detta är något som ordboksförfattare, filosofer och teologer har försökt att definiera i århundraden. Men de har inte kunnat ge en definition som har godkänts av alla. Uppslagsverket Encyclopædia Britannica medger: ”’Lycka’ är ett av de mest svårgripbara orden.” Lycka innebär tydligen olika saker för olika personer beroende på deras syn på livet.

² För många människor kretsar lycka kring god hälsa, materiella ägodelar och trevligt sällskap. Men det finns människor som har allt detta men ändå är olyckliga. Det lyckobegrepp som Bibeln ger de män och kvinnor som är överlämnade åt Jehova Gud skiljer sig rätt mycket från den allmänna uppfattningen.

En annorlunda syn på lycka

3, 4. a) Vilka förklarade Jesus för lyckliga? b) Vad kan man lägga märke till om de lyckofaktorer som Jesus nämnde?

³ I sin bergspredikan sade inte Jesus Kristus att lyckan var beroende av sådant som god hälsa, materiella ägodelar och liknande. Han förklarade i stället dem för verkligt lyckliga som var ”medvetna om sitt andliga behov” och som hungrade och törstade ”efter rättfärdighet”. Besläktat med dessa två nödvändiga förutsättningar eller faktorer för sann lycka är Jesu till synes paradoxala uttalande: ”Lyckliga är de som sörjer, eftersom de skall bli tröstade.” (Matteus 5:3—6) Jesus sade naturligtvis inte att människor automatiskt skulle bli lyckliga, om de förlorade någon kär närstående. Han talade i stället om dem som sörjer över sitt syndfulla tillstånd och dess följder.

⁴ Aposteln Paulus talade om att människoskapelsen suckade under synd på grundval av hoppet att den skulle ”göras fri från slaveriet under förgängelsen”. (Romarna 8:21, 22) De människor som accepterar Jehovas syndaförsonande anordning genom Kristi lösenoffer och som gör Guds vilja blir verkligen tröstade och görs lyckliga. (Romarna 4:6—8) I sin bergspredikan förklarade Jesus också dem som var ”milda till sinnes”, ”de barmhärtiga”, ”de renhjärtade” och ”de fredstiftande” för lyckliga. Han försäkrade att sådana ödmjuka personer inte skulle förlora sin lycka ens om de blev förföljda. (Matteus 5:5—11) Det är intressant att lägga märke till att dessa upphöjda lyckofaktorer ställer de rika och de fattiga på jämbördig fot med varandra.

Grundvalen för verklig lycka

5. På vad grundar sig Guds överlämnade tjänares lycka?

⁵ Materiell rikedom är inte källan till sann lycka. Den vise kung Salomo skrev: ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik, och han lägger ingen smärta därtill.” (Ordspråksboken 10:22, NW) För skapelser som erkänner Jehovas universella suveränitet är lycka något som är oskiljaktigt förbundet med Guds välsignelse. Den överlämnade person som har Jehovas välsignelse och som känner detta är verkligt lycklig. Ur Bibelns synvinkel betraktat inbegriper lycka en känsla av förnöjsamhet, tillfredsställelse och förverkligande i Jehovas tjänst.

6. Vad krävs det av Jehovas folks medlemmar för att de skall vara verkligt lyckliga?

⁶ Sann lycka är beroende av ett rätt förhållande till Jehova. Den är grundad på kärlek till Gud och trohet mot honom. Jehovas överlämnade tjänare instämmer helhjärtat i Paulus’ ord: ”Ingen av oss lever ju bara för sig själv. ... Vi [lever] för Jehova. ... Vi [tillhör] Jehova.” (Romarna 14:7, 8) Man kan därför inte uppnå sann lycka utan att lyda Jehova och glatt underordna sig hans vilja. Jesus sade: ”Lyckliga är ... de som hör Guds ord och bevarar det!” — Lukas 11:28.

Obeständiga lyckofaktorer

7, 8. a) Hur kan man klassificera lyckofaktorerna? b) Vad kan man säga om äktenskap och barnafödande?

⁷ De föregående lyckofaktorerna kan betecknas som ”grundläggande” eller ”beständiga”, eftersom de under alla tider är giltiga för Jehovas överlämnade tjänare. Dessutom finns det vad man skulle kunna kalla för obeständiga faktorer, sådana som kan leda till lycka vid ett tillfälle men till liten eller ingen lycka alls vid ett annat tillfälle. Under den patriarkaliska och förkristna tiden ansågs äktenskap och barnafödande som en nödvändig förutsättning för lycka. Detta framgår av Rakels bittra vädjan till Jakob: ”Skaffa mig barn, annars dör jag.” (1 Moseboken 30:1) Denna inställning till barnafödande passade Jehovas uppsåt för den tiden. — 1 Moseboken 13:14—16; 22:17.

⁸ Äktenskap och barnafödande ansågs vara gudagivna välsignelser bland Jehovas folk i forna tider. Men under olyckliga perioder i dess historia var nöd och trångmål förknippade med dessa och andra förhållanden. (Jämför Psalm 127 och 128 med Jeremia 6:12; 11:22; Klagovisorna 2:19; 4:4, 5.) Det är därför uppenbart att äktenskap och barnafödande inte är beständiga lyckofaktorer.

Lycka utan äktenskap i det flydda

9. Varför fick Jeftas dotter årligen lovord?

⁹ Många av Guds tjänare har funnit sann lycka utan äktenskap. Av respekt för sin fars löfte förblev Jeftas dotter ogift. Hon och hennes väninnor begrät under en tid hennes jungfrudom. Men vilken glädje fick hon inte genom att tjäna på heltid i Jehovas hus, kanske bland ”de kvinnliga tjänarna” som ”utförde organiserad tjänst vid mötestältets ingång”! (2 Moseboken 38:8, NW) För detta fick hon årligen lovord. — Domarboken 11:37—40.

10. Vad krävde Jehova av Jeremia, och verkar det som om Jeremia levde ett olyckligt liv som en följd av det?

¹⁰ På grund av de dramatiska förhållanden som rådde under profeten Jeremias livstid krävde Gud att han skulle avstå från att gifta sig och skaffa familj. (Jeremia 16:1—4) Men Jeremia fick uppleva sanningen i Guds ord: ”Välsignad är den kraftfulle man som sätter sin förtröstan till Jehova och vars tillförsikt Jehova har blivit.” (Jeremia 17:7, NW) Under mer än 40 år av profetisk tjänst tjänade Jeremia Gud troget som ogift. Och efter vad vi vet gifte han sig aldrig och fick inte några barn. Men vem kan betvivla att Jeremia var lycklig, precis som den trogna judiska kvarlevan som kom att ”stråla över Jehovas goda”? — Jeremia 31:12, NW.

11. Nämn några exempel från Bibeln på trogna Jehovas tjänare som var lyckliga trots att de inte hade någon äktenskapspartner.

¹¹ Många andra personer har tjänat Jehova med glädje utan att ha någon äktenskapspartner. De var antingen ogifta eller änkor eller änklingar. Bland dessa var profetissan Hanna; antagligen Dorkas eller Tabita; aposteln Paulus och det största exemplet av alla — Jesus Kristus.

Ogifta men lyckliga i våra dagar

12. Vad har somliga av Jehovas lyckliga och överlämnade tjänare gett rum åt i våra dagar, och varför det?

¹² I våra dagar tjänar tusentals Jehovas vittnen troget Gud utan någon äktenskapspartner. Somliga av dessa har kunnat lyda Jesu uppmaning: ”Den som kan ge rum åt det [gåvan att vara ogift], han må ge rum åt det.” De har gjort detta ”för himmelrikets skull”. (Matteus 19:11, 12) Det innebär att de har använt sin gudagivna frihet väl genom att ägna mer tid och kraft åt att främja Rikets intressen. Många av dessa tjänar som pionjärer, missionärer eller medlemmar av Betelfamiljen vid Sällskapet Vakttornets världshögkvarter eller vid något av dess avdelningskontor.

13. Vilka exempel visar att en kristen kan vara ogift och lycklig?

¹³ En rar äldre syster gav berättelsen om sitt liv den talande rubriken ”Lycklig som ogift och pionjär”. (Vakttornet för 1 augusti 1985, sidorna 21—24) En annan ogift syster, som tjänade i över 50 år vid Betel, förklarade: ”Jag känner mig fullt tillfredsställd med mitt liv och mitt arbete. Jag är nu mer upptagen än någonsin tidigare i ett arbete som jag älskar djupt. Jag ångrar ingenting. Jag skulle fatta samma beslut igen.” — Vakttornet för 15 oktober 1982, sidan 15.

14, 15. a) Vad krävs det enligt aposteln Paulus för att förbli ogift? b) Varför säger Paulus att en ogift person gör ”bättre” och ”är lyckligare”?

¹⁴ Lägg märke till ordet ”beslut”. Paulus skriver: ”Om någon står fast i sitt hjärta, i det han inte känner något tvång, utan har myndighet över sin egen vilja och har beslutat detta i sitt hjärta: att bibehålla sin egen jungfrulighet, kommer han att göra väl. Följaktligen gör också den väl som gifter bort sin jungfrulighet, men den som inte gifter bort den kommer att göra bättre.” (1 Korintierna 7:37, 38) Varför sägs det ”bättre”? Paulus förklarar: ”Jag vill ... att ni skall vara fria från bekymmer. Den ogifte mannen bekymrar sig om det som hör Herren till, hur han skall vinna Herrens godkännande. ... Vidare bekymrar sig den ogifta kvinnan, och jungfrun, om det som hör Herren till. ... Detta säger jag emellertid till er personliga fördel ... för att mana er till det som är passande och det som innebär att man ständigt står till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras.” — 1 Korintierna 7:32—35.

¹⁵ Har detta ”att man ständigt står till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras” för att ”vinna Herrens godkännande” något samband med lycka? Paulus menade tydligen det. Så här skrev han om en kristen änka: ”Hon [är] fri att gifta sig med vem hon vill, bara det sker i Herren. Men hon är lyckligare om hon förblir som hon är, enligt min mening. Jag menar nämligen att också jag har Guds ande.” — 1 Korintierna 7:39, 40.

Det ogifta ståndets fördelar

16. Nämn några fördelar som ogifta Jehovas vittnen har.

¹⁶ Antingen en kristen är ogift på grund av ett personligt beslut eller på grund av omständigheterna medför det ogifta ståndet många personliga fördelar. Ogifta personer har i allmänhet mer tid till att studera och begrunda Guds ord. Om de utnyttjar detta förhållande, kommer deras andlighet att fördjupas. Och eftersom de inte har någon äktenskapspartner att dela sina problem med, lär sig många av dem att förtrösta mera helt och fullt på Jehova och att söka hans vägledning i allt. (Psalm 37:5) Detta bidrar till att åstadkomma ett närmare förhållande till Jehova.

17, 18. a) Vilka möjligheter till utökad tjänst står öppna för Jehovas tjänare som är ogifta? b) Hur har några ogifta Jehovas tjänare beskrivit sin lycka?

¹⁷ Ogifta kristna har möjligheter till utökad tjänst till lovprisning av Jehova. Den speciella utbildning som nu ges vid Skolan för förordnade tjänare är endast till för ogifta bröder eller änkemän. Ogifta systrar har också större frihet att trakta efter privilegier i Guds tjänst. Den äldre syster som nämndes tidigare begav sig frivilligt i väg för att tjäna i ett afrikanskt land vid en tidpunkt då hon, som hon själv säger, var ”över 50 år och rätt klen”. Och till och med då verksamheten där blev förbjuden och alla missionärerna blev utvisade stannade hon kvar. Hon tjänar fortfarande där som pionjär, trots att hon nu är över 80 år. Är hon lycklig? I berättelsen om sitt liv skriver hon: ”Jag har ... kunnat använda den extra frihet och rörlighet, som det ogifta ståndet ger, till att ha fullt upp att göra i tjänsten, och detta har skänkt mig stor lycka. ... Mitt förhållande till Jehova har fördjupats under årens lopp. Jag har, som ogift kvinna i ett afrikanskt land, betraktat honom som min beskyddare.”

¹⁸ Det är också värt att lägga märke till det som en broder som tjänade vid Sällskapet Vakttornets högkvarter i årtionden hade att säga. Han var lycklig, trots att han aldrig gifte sig och att han hade ett himmelskt hopp utan utsikt till att gifta sig. Vid 79 års ålder skrev han: ”Varje dag ber jag vår käre himmelske Fader om hjälp och vishet att kunna hålla mig själv andligt och fysiskt frisk och stark, så att jag kan fortsätta att göra hans heliga vilja. Under de gångna fyrtionio åren i Jehovas tjänst har jag verkligen haft ett lyckligt, tillfredsställande och välsignat levnadssätt. Och med Jehovas oförtjänta omtanke ser jag fram emot att få fortsätta att tjäna till hans ära och till välsignelse för hans folk. ... Jehovas glädje hjälper mig att fortsätta trons goda kamp och att se fram emot den tid då Jehovas fiender är borta och hela jorden är full av hans härlighet.” — 4 Moseboken 14:21; Nehemja 8:10, NW; The Watchtower för 15 november 1968, sidorna 699—702.

På vad beror sann lycka?

19. Vad kommer vår lycka alltid att bero på?

¹⁹ Vårt dyrbara förhållande till Jehova, hans godkännande och hans välsignelse — det är dessa faktorer som kommer att skänka oss sann lycka evigheten igenom. Med denna rätta syn på vad som skänker verklig lycka inser också gifta Jehovas tjänare att deras äktenskap inte är det allra viktigaste i deras liv. De följer aposteln Paulus’ råd: ”Detta [säger jag], bröder: den tid som återstår är förkortad. Hädanefter må de som har hustrur vara som om de ingen hade.” (1 Korintierna 7:29) Detta innebär inte att de försummar sina hustrur. Mogna kristna män sätter Jehovas tjänst främst, och det gör också deras gudfruktiga, kärleksfulla och understödjande hustrur, av vilka några rentav tjänar på heltid som sina mäns följeslagare. — Ordspråksboken 31:10—12, 28; Matteus 6:33.

20. Vilken rätt inställning har många kristna till sina äktenskapsprivilegier?

²⁰ Gifta bröder som är resande tillsyningsmän, som arbetar vid Betel eller som är församlingsäldste — ja, alla gifta kristna som sätter Rikets intressen främst — är sådana som inte gör ”fullt bruk” av världen; de strävar efter att passa in sina äktenskapsprivilegier i sitt överlämnade liv av tjänst för Jehova. (1 Korintierna 7:31) Men de är lyckliga. Varför det? Därför att den dominerande orsaken till deras lycka inte är deras äktenskap, utan deras tjänst för Jehova. Och många trogna äkta män och hustrur — ja, också deras barn — är lyckliga över att det är på det viset.

21, 22. a) Vad bör på grundval av Jeremia 9:23, 24 fylla oss med lycka? b) Vilka lyckofaktorer nämns i Ordspråksboken 3:13—18?

²¹ Profeten Jeremia skrev: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Må den vise inte berömma sig av sin vishet, och må den väldige inte berömma sig av sin väldighet. Må den rike inte berömma sig av sin rikedom. Men den som berömmer sig, han må berömma sig av just detta: att ha insikt och att ha kunskap om mig, att jag är Jehova, den som utövar kärleksfull omtanke, rättvisa och rättfärdighet på jorden; ty i dessa ting finner jag verkligen behag’, är Jehovas uttalande.” — Jeremia 9:23, 24, NW.

²² Antingen vi är gifta eller ogifta bör vår största källa till lycka vara vår kunskap om Jehova och förvissningen om att vi har hans välsignelse på grund av att vi gör hans vilja. Vi är också lyckliga över att ha insikt i vad som utgör den sanna värdemåttstocken — de ting som Jehova finner välbehag i. Kung Salomo, som hade så många hustrur, ansåg inte att äktenskapet var den enda nyckeln till lycka. Han skrev: ”Lycklig är den människa som har funnit vishet, och den människa som får urskillning, ty att ha den som vinning är bättre än att ha silver som vinning och att ha den som avkastning är bättre än till och med guld. Den är dyrbarare än koraller, och alla andra ting som du har behag till, de kan inte jämställas med den. Dagars längd är i dess högra hand; i dess vänstra hand är rikedom och härlighet. Dess vägar är ljuvlighetens vägar, och alla dess stigar är frid. Den är ett livets träd för dem som griper tag i den, och de som håller ett fast grepp om den skall kallas lyckliga.” — Ordspråksboken 3:13—18, NW.

23, 24. Varför kan vi vara övertygade om att alla Jehovas trogna tjänare kommer att vara lyckliga i den nya tingens ordning?

²³ Må de av oss som är gifta finna evig glädje i att göra Guds vilja. Och må våra kära bröder och systrar som är ogifta av eget val eller på grund av omständigheterna uthärda alla sina prövningar och finna lycka och förnöjsamhet i att tjäna Jehova nu och för evigt. (Lukas 18:29, 30; 2 Petrus 3:11—13) I Guds kommande tingens ordning kommer ”skriftrullar” att öppnas. (Uppenbarelseboken 20:12) Dessa kommer att innehålla spännande nya bud och förordningar som bidrar till den lydiga mänsklighetens lycka.

²⁴ Vi kan verkligen vara övertygade om att vår ”lycklige Gud” har underbart goda ting i beredskap åt oss, ting som kommer att leda till vår fullständiga lycka. (1 Timoteus 1:11) Gud kommer att fortsätta att öppna sin hand och tillfredsställa ”allt levandes önskan”. (Psalm 145:16, NW) Inte underligt att det ligger sann lycka i att tjäna Jehova och alltid kommer att göra det.