Hat — ett globalt problem

ETT monster är löst — ett monster som kallas hat. Och det drar otyglat fram över hela jorden.

På Balkan skakas en av provinserna fortfarande av efterverkningarna av en nyligen genomförd etnisk rensning. Flera hundra år gamla motsättningar har lett till massavrättningar, våldtäkter och fördrivning. Hus och byar har bränts ner och plundrats, skördar har förstörts och boskap har slaktats, med hunger och svält som följd. Dessutom utgör landminor fortfarande ett stort problem.

I Östtimor i Sydostasien var 700 000 vettskrämda människor tvungna att fly från skräckinjagande mord, misshandel, urskillningslöst skjutande och tvångsförflyttning. De efterlämnade ett landskap som lagts öde av milis på härjningståg. ”Jag känner mig som ett jagat djur”, utropade en av dem som drabbats.

I Moskva blev ett hyreshus sönderslitet av en kraftig bombexplosion. Det här terroristattentatet dödade 94 oskyldiga människor, av vilka några var barn, och över 150 skadades. Efter sådana ohyggligheter frågar man sig: ”Vilka blir nästa offer?”

I Los Angeles i Kalifornien skottskadade en rasist en grupp judiska barn som ännu inte börjat skolan och sköt senare ihjäl en brevbärare av filippinsk härkomst.

Man kan helt klart säga att hat är ett globalt problem. Nästan varje dag visar nyhetsrapporter vad som händer när rasmotsättningar eller etniska eller religiösa motsättningar går hand i hand med laglöshet. Vi ser nationer, folkgrupper och familjer som splittras. Vi ser länder som är inblandade i folkmord utan åtskillnad. Vi ser obeskrivligt grymma handlingar som utförs bara därför att somliga är ”annorlunda”.

Om det här monstret som kallas hat någonsin skall kunna tyglas, måste vi förstå vad som ligger bakom sådant hätskt våld. Är hat nedlagt i människans gener? Är det ett inlärt beteende? Är det möjligt att göra slut på hatet?

[Bildkälla på sidan 3]

Kemal Jufri/Sipa Press

Orsakerna till hatet

HAT framträdde tidigt i människans historia. I Första Moseboken 4:8 säger den bibliska skildringen: ”Så hände det sig, medan de var på fältet, att Kain tog sig för att angripa sin bror Abel och dräpa honom.” ”Och av vilket skäl tog han livet av honom?” frågar bibelskribenten Johannes. ”Därför att hans egna gärningar var onda, men hans brors rättfärdiga.” (1 Johannes 3:12) Abel föll offer för en av de vanligaste orsakerna till hat: svartsjuka. ”En kraftfull mans raseri är svartsjuka”, heter det i Ordspråken 6:34. I vår tid fortsätter svartsjuka, eller avundsjuka, på grund av social ställning, välstånd, tillgångar eller andra fördelar att pressa människor att försöka överglänsa varandra.

Okunnighet och fruktan

Men svartsjuka är bara en av de många orsakerna till hat. Ofta underblåses hat också av okunnighet och fruktan. ”Innan jag ens lärde mig att hata, lärde jag mig att frukta”, sade en ung medlem av en våldsbenägen rasistgrupp. Ofta är sådan fruktan rotad i okunnighet. Enligt Nationalencyklopedin är en fördom en attityd som bygger på vissa faktorer ”utan att annan tillgänglig information blir beaktad. Ofta är fördomar antipatier som bygger på felaktiga och nästan orubbliga generaliseringar, vilka hindrar rättelse även om starka motargument skulle uppbringas.”

Varifrån kommer den här attityden, eller de här åsikterna? Genom en informationstjänst på Internet får vi veta: ”Historien svarar för många kulturella stereotyper, men vår egen bakgrund svarar också för många av våra förutfattade meningar.”

Ett exempel: I USA har slavhandeln efterlämnat ett arv av spänningar mellan många vita och sådana som är av afrikansk härkomst, spänningar som lever kvar än i dag. Ofta överför föräldrarna rasistiska åsikter till barnen. En vit man som enligt egen utsago är rasist erkände att han alltså utvecklade rasistiska åsikter ”utan att ens ha haft den minsta kontakt med svarta”.

Sedan finns det de som helt enkelt föraktar människor som är annorlunda än de själva är. Detta kan grunda sig på en enstaka otrevlig kontakt med någon av en annan ras eller kultur. Från det här kan de sedan ta ett sjumilasteg till den slutsatsen att alla som tillhör den här rasen eller kulturen har icke önskvärda karaktärsdrag.

Trångsynthet är motbjudande nog när det gäller enskilda individer, men när det påverkar en hel nation eller ras, kan det vara förödande. Tron att ens nationalitet, hudfärg, kultur eller språk gör en överlägsen andra kan framkalla trångsynthet och främlingsfientlighet. Under 1900-talet kom sådan trångsynthet ofta till uttryck i våld.

Intressant nog behöver hat och trångsynthet inte handla om hudfärg eller nationalitet. Forskaren Clark McCauley, som arbetar vid University of Pennsylvania i USA, skriver: ”Att slumpmässigt, till exempel genom att singla slant, dela upp individer i två grupper är tillräckligt för att skapa förkärlek för den grupp man själv tillhör.” En lärare för tredjeklassare visade det här, när hon som ett led i ett berömt experiment delade in sin klass i två grupper — de barn som hade blå ögon och de barn som hade bruna ögon. Inom kort utvecklades motsättningar mellan de två grupperna. Ja, till och med sådana enkla saker som att två grupper hejar på var sitt lag i en viss sport kan resultera i våldsamma sammanstötningar.

Varför allt våld?

Men varför kommer sådana motsättningar så ofta till uttryck i våldsamt beteende? Forskare har noggrant undersökt sådana frågor men kan fortfarande bara komma med teorier. Clark McCauley sammanställde en utförlig bibliografi över den forskning som gjorts om våld och aggression. Han anför en undersökning som visar att ”våldsbrott är förbundna med att man utkämpar och vinner krig”. Forskarna fann att ”antalet mord i nationer som deltog i första och andra världskriget, och i synnerhet nationer på den segrande sidan i de här krigen, ökade efter det att kriget var över”. Enligt Bibeln lever vi i en krigföringens tid. (Matteus 24:6) Kan det vara så att sådana krig på ett eller annat sätt har bidragit till att andra former av våld har ökat?

Andra forskare söker efter en biologisk förklaring till aggressioner. I en undersökning försökte man visa att en del former av aggression har samband med ”låg serotoninhalt i hjärnan”. En annan populär hypotes är att aggressioner ligger på lur i våra gener. En statsvetare hävdade: ”En stor del av ... [hatet] kan faktiskt vara ärftligt.”

Bibeln själv säger att ofullkomliga människor föds med defekter och dåliga karaktärsdrag. (1 Moseboken 6:5; 5 Moseboken 32:5) Och detta är naturligtvis tillämpligt på alla människor. Men inte alla känner ett oresonligt hat till andra. Det är något som måste läras in. Den välkände psykologen Gordon W. Allport lade således märke till att spädbarn uppvisar ”knappt några ... tecken på destruktiva instinkter. ... Spädbarnet är tillitsfullt och närmar sig nästan varje slag av stimulus och nästan varje slags person.” Sådana iakttagelser stöder uppfattningen att aggressioner, fördomar och hat i huvudsak är inlärda beteenden! Att människan tydligtvis kan lära sig att hata utnyttjas energiskt av dem som ”lär ut” hat.

De förgiftar sinnet

I förgrunden finns ledare för olika hatgrupper som nynazistiska skinnskallar och Ku Klux Klan. De här grupperna inriktar sig ofta på att värva lättpåverkade ungdomar som kommer från problemfamiljer. Unga personer som känner sig osäkra och underlägsna kan tycka att hatgrupper ger dem en känsla av samhörighet.

Internet är ett särskilt kraftfullt redskap som en del har använt för att främja hat. Enligt en nyligen genomförd beräkning kan det finnas så många som 1 000 webbplatser där innehållet hetsar till hat. Tidskriften The Economist citerar ägaren till en sådan webbplats. Han skryter: ”Nätet har gett oss möjligheten att förmedla vårt synsätt till hundratusentals personer.” På hans webbplats finns även en sida för barn.

När tonåringar surfar på nätet efter musik, kan de av en händelse stöta på webbplatser där man kan ladda ner hatmusik. Sådan musik är vanligtvis skränig och våldsinriktad, och texterna innehåller starka rasistiska budskap. De här webbplatserna har i sin tur länkar till nyhetsgrupper, chatrum eller andra webbplatser som främjar hat.

En del webbplatser med hatpropaganda har särskilda avdelningar som innehåller spel och aktiviteter för de yngre. En nynazistisk webbplats försöker använda Bibeln för att rättfärdiga rasism och antisemitism. Den här gruppen har också skapat en sida som innehåller korsord med rasistiska kommentarer. Vad är då syftet med webbplatsen? ”Att hjälpa dem av de yngre som tillhör den vita rasen att förstå vad vår kamp handlar om.”

Det är inte så att alla som främjar hat kommer från fanatiska extremistgrupper. En sociolog som skrev om konflikterna på Balkan sade följande om vissa ansedda författare och opinionsbildare: ”Jag blev mållös när jag såg hur ... [de] lade sig till med ett sätt att skriva som vädjar till deras landsmäns lägsta instinkter, uppväcker deras brinnande hat, förblindar deras omdömesförmåga genom att uppmana dem att inte betrakta något beteende som tabubelagt ... och framställer verkligheten i oriktig dager.”

Något som inte får förbises när det gäller det här är prästerskapets roll. I sin bok Holy Hatred: Religious Conflicts of the ’90’s gör författaren James A. Haught följande upprörande iakttagelse: ”Något mycket ironiskt med 1990-talet är att religionen — som man menar är en källa till välvilja och omtanke — har tagit ledningen som den främsta bidragande faktorn till hat, krig och terrorism.”

Man kan således se att orsakerna till hat är många och komplicerade. Betyder det här att det inte finns något sätt för mänskligheten att sluta att upprepa dårskaperna i sin hatfyllda historia? Finns det någonting som kan göras såväl individuellt som globalt för att bekämpa de missuppfattningar, den okunnighet och den fruktan som skapar hat?

[Infälld text på sidan 6]

Fördomar och hat är inlärda beteenden!

[Bild på sidorna 4, 5]

Vi föds inte med ...

... känslor av hat och trångsynthet

[Bild på sidan 7]

Hatgrupper använder Internet för att värva unga

[Bild på sidan 7]

Religionen har ofta underblåst konflikter

[Bildkälla]

AP Photo

Ett slut på hatet!

”Älska era fiender.” — MATTEUS 5:44.

I FLERA dagar låg ledarna för de två fiendenationerna i intensiva fredsförhandlingar. Presidenten i ett mäktigt industriland var närvarande vid samtalen och använde sitt stora inflytande och sina diplomatiska färdigheter för att försöka få de två ledarna att komma överens. Men de här kvalfulla ansträngningarna ledde bara till ytterligare kval. Inom några veckor var de två nationerna inblandade i det som tidskriften Newsweek kallade ”de värsta våldsamheterna dem emellan under två årtionden”.

Världen över vill hat och motsättningar etniska grupper och nationer emellan helt enkelt inte upphöra, trots nationella ledares bästa ansträngningar. Det händelseförlopp som skapar hat upprepas med ökande hastighet och intensitet, och det underblåses av okunnighet, trångsynthet och propaganda. Men medan dagens ledare förgäves famlar efter nya och innovativa lösningar, inser de inte att den bästa lösningen är en lösning som har många år på nacken — den är lika gammal som bergspredikan. Under den här predikan uppmuntrade Jesus Kristus sina åhörare att underordna sig Guds anvisningar. I det sammanhanget gjorde han det uttalande som citeras ovan, nämligen: ”Älska era fiender.” Den här uppmaningen är inte bara den bästa lösningen på problemet med hat och fördomar, utan också den enda fungerande lösningen!

Skeptikerna avfärdar tanken på att älska sina fiender som hopplöst idealistisk och ogenomförbar. Men om hat är ett inlärt beteende, är det då inte förnuftigt att anta att man kan lära sig att inte hata? Jesu ord ger alltså mänskligheten ett verkligt hopp. De visar att det är möjligt att slå bort motsättningar, ja till och med sådana som funnits länge.

Tänk på situationen på Jesu tid bland dem av hans åhörare som var judar. De behövde inte gå långt för att hitta fiender. Romerska trupper fortsatte att härska över området och tvingade judarna att betala betungande skatter och utsatte dem för politiska påtryckningar, dålig behandling och exploatering. (Matteus 5:39–42) Men somliga kunde även betrakta medjudar som fiender på grund av små meningsskiljaktigheter som man inte hade tagit itu med och som framkallade bitterhet. (Matteus 5:21–24) Kunde Jesus verkligen förvänta att hans åhörare skulle älska dem som hade sårat deras känslor och åsamkat dem smärta?

Innebörden i ordet ”älska”

Först bör vi ha klart för oss att med ”älska” menade Jesus inte det slag av tillgivenhet som kan råda mellan nära vänner. Det grekiska ord för älska som används i Matteus 5:44 kommer från ordet agạpe. Det här ordets innebörd är kärlek som vägleds eller styrs av principer. Det behöver inte nödvändigtvis handla om varm tillgivenhet. Eftersom sådan kärlek vägleds av rättfärdiga principer, driver den en att söka efter andras bästa, oavsett deras uppträdande. Den här kärleken, agạpe, kan alltså övervinna en fientlig inställning som man själv har. Jesus visade själv prov på sådan kärlek när han, i stället för att nerkalla ont över de romerska soldater som hängde honom på pålen, bad: ”Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.” — Lukas 23:34.

Är det realistiskt att förvänta att världen skall omfatta Jesu läror i stor skala och att människor skall börja älska varandra? Nej, för Bibeln visar att den här världen kommer att fortsätta att rusa besinningslöst mot katastrof. I 2 Timoteus 3:13 förutsägs det: ”Onda människor och bedragare skall gå vidare från ont till värre.” Likväl kan enskilda individer genom att studera Bibeln och på så sätt bli grundligt undervisade om rättfärdiga principer göra slut på det hatskapande händelseförlopp som upprepas om och om igen. Vittnesbörden visar tydligt att många på så sätt har lärt sig att stå emot den flod av hat som virvlar omkring dem. Här är några exempel hämtade från verkliga livet.

Han lärde sig att visa kärlek

När José var 13 år deltog han i gerillakrig som medlem i en terroristgrupp.a Han fick lära sig att hata de människor som påstods vara skyldiga till de orättvisor som han såg runt omkring sig. Hans mål var att om möjligt döda dem. Eftersom José såg så många av sina kamrater dö, blev han bitter och hämndlysten. Medan han tillverkade granater frågade han sig själv: ”Varför finns det så mycket lidande? Om det finns en Gud, lägger han ens märke till det?” Många gånger grät han, förvirrad och deprimerad som han var.

José kom så småningom i kontakt med en församling av Jehovas vittnen. Vid det första församlingsmöte han var med vid lade han genast märke till den kärleksfulla atmosfären. Alla hälsade honom varmt välkommen. Senare gav en framställning över ämnet ”Varför tillåter Gud ondskan?” honom svar på just de frågor han hade ställt sig.b

Med tiden fick ökad kunskap från Bibeln José att göra förändringar i sitt liv och sitt tänkesätt. Han kom att lära sig att ”den som inte älskar förblir i döden. Var och en som hatar ... är en människomördare, och ... ingen människomördare har evigt liv bestående i sig.” — 1 Johannes 3:14, 15.

Men att bryta banden med terroristkamraterna visade sig vara en utmaning. Varje gång han gick till Jehovas vittnens Rikets sal följde de efter honom. En del av hans tidigare kamrater var även med vid några möten för att försöka förstå vad som hade fått José att bli så förändrad. När de var övertygade om att han inte var en förrädare eller utgjorde en fara för dem, lämnade de honom i fred. När José var 17 år, blev han döpt som ett Jehovas vittne. Han blev snart heltidsförkunnare. I stället för att göra upp planer för att döda människor förmedlar han nu ett budskap om kärlek och hopp till dem!

De river ner etniska barriärer

Kan medlemmar i etniska grupper riva ner de barriärer av hat som skiljer dem åt? Tänk på exemplet med den amharisktalande gruppen av Jehovas vittnen i London. Den utgörs av 35 personer, och 20 av dessa är etiopier, och 15 är eritreaner. De tillber tillsammans i frid och endräkt, trots att eritreaner och etiopier nyligen har utkämpat ett hätskt krig mot varandra i Afrika.

Familjen till ett etiopiskt Jehovas vittne hade sagt till denne: ”Lita aldrig på eritreaner!” Men nu inte bara litar han på sina eritreanska medkristna, utan kallar dem också broder och syster! Trots att de här eritreanerna vanligtvis talar tigrinja valde de att lära sig amhariska, det språk som deras etiopiska medkristna talar, så att de kan studera Bibeln tillsammans med dem. Vilket fantastiskt bevis på att kärlek från Gud är ”ett fullkomligt föreningsband”! — Kolosserna 3:14.

Han ältar inte det förflutna

Men hur är det då om man har blivit utsatt för omänsklig behandling? Är det inte normalt att hysa agg mot sina plågoandar? Tänk på exemplet med Manfred, ett Jehovas vittne från Tyskland. Han satt sex år av sitt liv i ett kommunistiskt fängelse på grund av att han var ett Jehovas vittne. Kände han någonsin hat mot sina förtryckare eller en önskan att ta hämnd? På den frågan svarade han ”nej”. Enligt den tyska tidningen Saarbrücker Zeitung förklarade Manfred: ”Att handla orättvist eller hämnas orättvisor ... sätter i gång ett kretslopp som gång på gång leder till nya oförrätter.” Det är tydligt att Manfred tillämpade följande ord som står att läsa i Bibeln: ”Återgälda ingen med ont för ont. ... Om möjligt, så långt det beror på er, håll frid med alla människor.” — Romarna 12:17, 18.

En värld utan hat!

Jehovas vittnen gör inte anspråk på att vara fullkomliga i fråga om det här. De finner ofta att det inte är lätt att glömma gamla motsättningar och gammalt hat. Det krävs fortlöpande och flitig ansträngning för att kunna tillämpa Bibelns principer i sitt liv. Men i stort är Jehovas vittnen levande exempel på Bibelns kraft att kunna stoppa det hatskapande händelseförlopp som upprepas om och om igen. Genom ett program för bibelstudium hjälper vittnena varje år tusentals människor att bryta sig loss från rasismens och trångsynthetens bojor.c (Se rutan ”Bibliska råd bidrar till att göra slut på hatet”.) Den här framgången är en förhandsglimt av de resultat som kommer att bli följden av det världsvida undervisningsprogram som snart kommer att bidra till att fullständigt göra slut på hatet och dess orsaker. Det här framtida undervisningsprogrammet kommer att genomföras under ledning av Guds kungarike, hans globala regering. Jesus lärde oss att be om det här kungariket i bönen Fader vår, när han sade: ”Må ditt kungarike komma.” — Matteus 6:9, 10.

I Bibeln utlovas det att under den här himmelska regeringens ledning kommer ”jorden ... sannerligen att vara full av Jehovas kunskap”. (Jesaja 11:9; 54:13) De ofta citerade ord som profeten Jesaja uttalade kommer då att uppfyllas i världsvid skala: ”[Gud] kommer sannerligen att avkunna dom bland nationerna och rätta till förhållandena beträffande många folk. Och de måste smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Nation kommer inte att lyfta svärd mot nation, inte heller kommer de mer att lära sig att föra krig.” (Jesaja 2:4) Gud själv kommer alltså att en gång för alla stoppa det händelseförlopp som skapar hat — han kommer att göra slut på hatet.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 11]

Bibliska råd bidrar till att göra slut på hatet

● ”Varifrån stammar krig och varifrån stridigheter bland er? Stammar de inte härifrån: från era begär efter sinnlig njutning som för krig i era lemmar?” (Jakob 4:1) Konflikter med andra kan ofta undvikas, om man lär sig att behärska själviska önskningar.

● ”[Håll] inte med personligt intresse ... ett öga bara på era egna angelägenheter, utan också med personligt intresse på de andras.” (Filipperna 2:4) Att vi sätter andras intressen framför våra egna är ett annat sätt att undvika onödiga konflikter.

● ”Avstå från vrede och överge raseri; visa dig inte upphetsad, bara för att därmed göra vad ont är.” (Psalm 37:8) Vi kan och måste behärska nedbrytande tendenser.

● ”Gud ... har från en enda människa gjort varje nation av människor, till att bo på jordens hela yta.” (Apostlagärningarna 17:24, 26) Det är ologiskt att känna sig överlägsen människor av en annan ras, eftersom vi alla är en del av samma mänskliga familj.

● ”[Gör] inte ... något av stridslystnad eller av självupptagenhet, utan [håll] med anspråkslöshet i sinnet ... före att de andra är er överlägsna.” (Filipperna 2:3) Det är dåraktigt att se ner på andra, eftersom andra ofta har egenskaper och förmågor som vi själva inte har. Ingen ras eller kultur har monopol på allt som är gott.

● ”Låt oss därför, så länge vi har gynnsam tid till det, göra vad som är gott mot alla.” (Galaterna 6:10) Att man tar initiativet till att vara vänlig mot andra och hjälpa dem, oavsett vilken ras de tillhör eller vilken kultur de kommer ifrån, kan göra mycket för att överbrygga kommunikationsklyftor och undvika missförstånd.

[Bilder på sidorna 8, 9]

Etiopiska och eritreanska Jehovas vittnen tillber tillsammans under fridsamma förhållanden

[Bild på sidan 10]

Manfred, som överlevde ett kommunistiskt fängelse, vägrade att känna hat

[Bild på sidan 10]

Bibeln kan hjälpa till att riva ner de barriärer som skiljer människor åt