Att vända sig bort från det onda

4. a) Vad slags hat bör de kristna uppodla? b) Vad tycker Jehova om ett syndigt uppförande? (Se fotnoten.)

⁴ Bibeln förklarar att ”fruktan för Jehova innebär att hata det onda”. (Ordspråken 8:13) Ett bibliskt uppslagsverk beskriver detta hat som ”en känslomässig inställning till personer och ting, vilka står i ett motsatsförhållande och är avskyvärda och föraktade och vilka man inte vill ha någon kontakt med eller något förhållande till”. Gudsfruktan inbegriper således en inre motvilja mot eller avsmak för allt som är ont i Jehovas ögon.b (Psalm 97:10) Den får oss att vända oss bort från sådant, precis som vi skulle dra oss tillbaka från ett brant stup, när vår instinktiva rädsla varnar oss. ”Genom fruktan för Jehova vänder man sig bort från det onda”, säger Bibeln. (Ordspråken 16:6)

5. a) Hur kan vi stärka vår gudsfruktan och vårt hat till det som är ont? b) Vad lär oss Israels nations historia när det gäller detta?

⁵ Vi kan förstärka denna sunda fruktan och detta sunda hat till det som är ont genom att begrunda de skadliga följder som synden ofrånkomligen får. Bibeln försäkrar oss om att vi får skörda det vi sår, antingen vi sår enligt köttet eller enligt anden. (Galaterna 6:7, 8) Jehova gav därför en livfull beskrivning av vad som skulle bli följden av att man struntade i hans bud och övergav sann tillbedjan. Om inte Gud beskyddade den lilla nationen Israel, som hade ett så utsatt läge, skulle den vara utlämnad på nåd och onåd åt grymma och mäktiga grannar. (5 Moseboken 28:15, 45–48) Det tragiska resultatet av Israels olydnad nedtecknades i detalj i Bibeln ”till varning” för oss, så att vi skulle kunna dra lärdom och uppodla gudsfruktan. (1 Korinthierna 10:11)

6. Nämn några exempel från Bibeln som vi kan begrunda för att lära oss gudsfruktan. (Se fotnoten.)

⁶ Förutom att Bibeln berättar om vad som hände med Israels nation i sin helhet, berättar den om hur det gick för enskilda människor som gav efter för svartsjuka, omoraliskhet, girighet eller stolthet.c Några av dessa personer hade tjänat Jehova i många år, men i ett avgörande ögonblick i deras liv var inte deras fruktan för Gud tillräckligt stark, och de fick skörda en bitter skörd. Genom att begrunda sådana exempel i Bibeln kan vi stärka vårt beslut att inte begå liknande misstag. Skulle det inte vara sorgligt, om vi väntade tills vi råkade ut för en personlig tragedi, innan vi tog Guds råd till hjärtat? Erfarenheten är inte, som många tror, den bästa läraren, i synnerhet inte erfarenheten av njutningslystnad. (Psalm 19:7)

7. Vem inbjuder Jehova till sitt bildliga tält?

⁷ Ett annat tungt vägande skäl till att uppodla gudsfruktan är vår önskan att skydda vårt förhållande till Gud. Vi fruktar för att misshaga Jehova på grund av att vi uppskattar hans vänskap. Vem betraktar Gud som sin vän, som han vill bjuda in i sitt bildliga tält? Endast ”den som vandrar oklanderligt och utövar rättfärdighet”. (Psalm 15:1, 2) Om vi uppskattar detta dyrbara förhållande till vår Skapare, kommer vi att se till att vandra oklanderligt i hans ögon.

8. Hur tog somliga israeliter på Malakis tid vänskapen med Gud för given?

⁸ Tyvärr tog vissa israeliter på Malakis tid vänskapen med Gud för given. I stället för att frukta och ära Jehova frambar de sjuka och halta djur på hans altare. Deras avsaknad av gudsfruktan kom också till uttryck i deras inställning till äktenskapet. På bagatellartade grunder skilde de sig från sin ungdoms hustrur för att kunna gifta sig med yngre kvinnor. Malaki talade om för dem att Jehova hatade ”skilsmässa” och att deras förrädiska ande hade avlägsnat dem från Gud. Hur skulle Gud kunna se med ynnest på deras offer, när altaret bildligt talat var täckt med de bittra tårar som deras övergivna hustrur hade fällt? En sådan avsaknad av respekt för hans normer fick Jehova att fråga: ”Var är då fruktan för mig?” (Malaki 1:6–8; 2:13–16)

9, 10. Hur kan vi visa att vi uppskattar Jehovas vänskap?

⁹ Också nu ser Jehova hur många oskyldiga äktenskapspartner och barn lider och är förkrossade på grund av själviska och omoraliska män och fäder och även hustrur och mödrar. Detta bedrövar honom verkligen. En Guds vän ser saker och ting på Guds sätt och anstränger sig för att stärka sitt äktenskap och förkastar världsligt tänkande, som förringar vikten av äktenskapsbanden, och ”flyr undan otukten”. (1 Korinthierna 6:18)

¹⁰ Det medför Jehovas ynnest och godkännande att vi såväl i äktenskapet som på andra områden i livet hatar det som är ont i hans ögon och uppskattar hans vänskap.