Undvik en högmodig anda!

Ett vist bibliskt ordspråk lyder: ”Den som gör sin ingång hög söker en krasch.” (Ordspråken 17:19) Vad är det för fel med en hög ingång? Och vad är huvudpunkten i det här ordspråket?

I FORNA tider var det inte ovanligt att se enskilda ryttare och ridande rövarband. Oskyddade hem ute på landet var utsatta för tjuvar. För att skydda sin egendom byggde en del husägare en mur med en särskild port. Muren var hög, men ingången var låg. En del var inte mer än knappt en meter höga — alltför låga för att en häst och dess ryttare skulle ta sig in. De som inte gjorde ingången till sin kringbyggda gårdsplan låg utsatte sig för risken att män på hästryggen skulle rida in och plundra dem på deras ägodelar.

I städer var ingången till gårdsplanen vanligtvis låg och föga tilldragande och gav ingen antydan om rikedom som kunde finnas bakom en muromgärdad inhägnad. I Persien var emellertid en hög port ett tecken på kunglighet, som en del undersåtar med stor risk försökte imitera. Vemhelst som gjorde en hög port till sitt hus inbjöd till stöld på grund av sitt uppvisande av välstånd.

Ordspråken 17:19 visar alltså att de som gör sin infart hög flirtar med olyckan genom att överskatta sitt verkliga värde. Men det här ordspråket skulle också kunna alludera på munnen som en ingång som rests hög genom skrytsamt och övermodigt tal. Sådant tal uppammar strid och kan till slut leda den stolte personen till katastrof. Hur förståndigt är det därför inte att undvika en högmodig anda!

[Bildkälla på sidan 30]

Överste Wilson: Picturesque Palestine, Sinai and Egypt, band 1 (1881)