Vilka risker medför din livsstil?

NÄR det gäller hälsa har situationen i många avseenden aldrig tidigare sett så ljus ut. I en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från 1998 heter det: ”Fler än någonsin har nu tillgång till åtminstone grundläggande sjukvård, säker vattenförsörjning och sanitära anordningar.” Visserligen lever fortfarande en stor del av världens befolkning under usla förhållanden, men BBC rapporterar att ”fattigdomen världen över har minskat mer under de senaste 50 åren än under de föregående 500 åren”.

Förbättringar inom hälsovården har ökat medellivslängden i hela världen med flera år. År 1955 var medellivslängden 48 år. År 1995 hade den ökat till 65 år. En orsak till denna ökning är de framsteg som gjorts i kampen mot barnsjukdomar.

För lite drygt 40 år sedan var 40 procent av dem som dog barn under fem år. År 1998 var situationen sådan att en stor del av världens barn hade vaccinerats mot de större barnsjukdomarna. Därigenom har dödsfallen bland barn under fem år sjunkit till 21 procent av det totala antalet. Enligt WHO har ”utvecklingen helt klart gått framåt, när det gäller friskare liv och ökad livslängd”.

Men ett längre liv utan en förbättrad livskvalitet är naturligtvis inte mycket värt. I sin jakt efter bättre levnadsförhållanden lägger många människor stor tonvikt på materiella njutningar. En sådan livsstil kan emellertid medföra sina speciella hälsorisker.

En bättre livsstil?

De socioekonomiska framsteg som gjorts på senare tid har medfört mycket stora förändringar i människors livsstil. I industriländerna kan många i dag köpa varor och tjänster som bara de rika hade råd med förut. En del av dessa framsteg har ökat möjligheterna till ett längre liv, men samtidigt har många människor lockats att lägga sig till med en självdestruktiv livsstil.

Så till exempel har miljontals människor utnyttjat sin ökade köpkraft till att köpa sådant som de egentligen inte behöver, till exempel beroendeframkallande medel, alkohol och tobak. Sorgligt nog har konsekvenserna varit alltför lätta att förutse. ”Det snabbast växande hotet mot folkhälsan i världen är inte en sjukdom, utan en produkt”, skriver tidskriften World Watch. Den tillägger: ”Inom 25 år beräknas sjukdomar orsakade av tobak gå om infektionssjukdomar världen över som det största hotet mot människors hälsa.” Vidare skriver tidskriften Scientific American: ”Hela 30 procent av alla cancerfall som leder till döden kan sättas i samband med rökning och lika många med en osund livsstil, i synnerhet kostvanor och brist på motion.”

De val vi gör i fråga om hur vi skall leva påverkar utan tvivel vår hälsa. Men hur kan man bevara sin hälsa eller rentav förbättra den? Räcker det med goda kostvanor och motion? Vilken roll spelar de mentala och andliga faktorerna, när det gäller att bygga upp och bevara en sund livsstil?

Hur man bevarar sin hälsa

EN UTMANING för oss i våra dagar är att avgöra vad som skall ha mest inflytande på vår hälsa. Medierna har översköljt marknaden med information om bantning, motionsprogram, näringstillskott och mycket annat som rör hälsan. Dessvärre är mycket av den här informationen motsägelsefull. Vetenskapsskribenten Denise Grady säger: ”Det tycks som om de råd som ges angående vad man skall äta, vilka mediciner man skall ta, ja, hur man i grund och botten skall leva, ändras fullständigt, så fort en medicinsk tidskrift publicerar en ny undersökning.”

En del läkare menar att det är förståndigare att man håller sig till det som är grundläggande än att man provar på alla nya hälsovurmar som dyker upp. I The American Medical Association Family Medical Guide heter det till exempel: ”Man kan hålla sig frisk längre genom att göra positiva förändringar i sin livsstil och genom att göra regelbundna hälsokontroller så att eventuella sjukdomar som håller på att utvecklas kan upptäckas och behandlas tidigt.” Men vilka ”positiva förändringar” är till störst nytta? Låt oss se närmare på tre av dem.

Välj hälsosam kost

Medicinska experter rekommenderar att man äter många olika sorters mat, och den största delen av kaloriintaget bör utgöras av sammansatta kolhydrater, särskilt sådana som finns i fullkornsprodukter, bönor, grönsaker och frukt.a Men vår hälsa påverkas inte bara av vad vi äter, utan också av hur mycket vi äter. Det är viktigt att man äter med måtta. Att man regelbundet får i sig mer kalorier än vad kroppen kan förbränna leder till fetma. Detta kan i sin tur ge upphov till påfrestningar på hjärtat och till att kroppen försvagas. Man kan dessutom bli ”mer mottaglig för hjärtsjukdomar, diabetes, ledgångsreumatism och många andra besvär”, konstaterar en medicinsk handbok.

På senare tid har man ägnat mycket uppmärksamhet åt frågan om fett i maten. Många experter på hälsofrågor menar att kost som innehåller mycket mättat fett ökar risken för hjärtsjukdomar och vissa slag av cancer. Detta innebär dock inte att vi måste avlägsna allt fett från vår mat. ”Också i en sund kost finns det nästan varje dag plats för din favoritmat”, säger Mary Abbott Hess, tidigare ordförande i American Dietetic Association. Hemligheten är att man äter små portioner och att man begränsar sitt övriga fettintag.

Det skall villigt medges att det inte är lätt att ändra sina matvanor. Somliga kan mena att livet knappast är värt att leva, om man ständigt måste avhålla sig från mat man tycker om. I stället för att tänka ”allt eller inget” kan man försöka uppnå en lämplig balans. Det handlar mer om att minska på intaget av vissa födoämnen än att helt avstå från dem. I The American Medical Association Family Medical Guide, som citerades tidigare, står det: ”Att man börjar med en sund livsstil betyder inte att man måste sluta att njuta av livet.”

Dietister föreslår att man kan göra en mjuk övergång genom att gradvis avlägsna ohälsosamma födoämnen ur sin kost. Man kan till exempel balansera sin diet över hela veckan i stället för att göra det dag för dag. Om du för närvarande äter mörkt kött varje dag, kan du försöka begränsa dig till att göra det tre gånger i veckan. Detsamma kan göras med mat som innehåller mycket mättat fett, som smör, ost, glass och snacks med hög fetthalt. Du bör ha som mål att minska intaget av fett så att det inte utgör mer än 30 procent av ditt totala kaloriintag.

Doktor Walter Willett vid Harvarduniversitetet varnar för att dra ner på fett och sedan ersätta det med kost som är rik på kolhydrater och socker. Det leder ofta till att man går upp i vikt. Ett bättre sätt att ta itu med problemet är att minska på både fett och kolhydrater i kosten.

Motion i lagom mängd

En sund livsstil inbegriper ett program med regelbunden motion. Doktor Steven Blair, en av redaktörerna för en amerikansk läkarrapport om motion, säger: ”Bland dem som tidigare har levt ett stillasittande liv men som nu har börjat med måttlig motion har dödlighetstalet i fråga om hjärtsjukdomar halverats.” Sorgligt nog är det i dag många som inte ägnar sig åt ens den minsta form av motion. I USA, till exempel, rapporteras det att 1 av 4 är helt inaktiv. I Canada visar en undersökning betitlad 1997 Physical Activity Benchmarks att ”63 procent av alla kanadensare var fysiskt aktiva mindre än en timme om dagen”, rapporterar tidningen The Toronto Star. Och forskare i Storbritannien säger att barn i en grupp som de undersökte var ”så inaktiva att deras hjärtfrekvens när de var vakna inte skilde sig mycket från hur den var då de sov”. — The Sunday Times.

Tidigare trodde man att ingenting annat än intensiv konditionsträning kunde ge bättre hälsa. Men man måste inte träna hårt för att förbättra sin kondition. Faktum är att ”det räcker med att förbränna så lite som 150 kalorier om dagen [genom lätt träning] för att minska risken för hjärtsjukdomar, högt blodtryck, cancer och diabetes”, konstaterar den läkarrapport som nämndes tidigare.

När du väljer motionsform, är det viktigt att du väljer något du tycker om att göra. Annars kommer detta inte att bli en del av din livsstil. Det viktiga är inte så mycket vad för slags träning det är, utan hur ofta du ägnar dig åt den. National Institutes of Health i USA föreslår som en allmän riktlinje att ”både barn och vuxna bör ha som mål att ägna sig åt en lagom ansträngande fysisk aktivitet i minst 30 minuter om dagen flera, helst alla, dagar i veckan”.

Vilka motionsformer är då lagom krävande? Man kan till exempel simma, ta en rask promenad, ta en cykeltur, tvätta och vaxa bilen, gå uppför trappor och göra rent och snyggt på gården. Man behöver inte gå på gym för att slå vakt om sin hälsa. Men ett varningens ord: Läkare rekommenderar att du, om du tidigare har haft någon form av hjärt- eller kärlsjukdom eller är en man över 40 eller en kvinna över 50, rådfrågar din läkare innan du sätter i gång med ett motionsprogram.

Hur är det då med rökning, droger och alkohol?

Rökning: Cigarettrök innehåller mer än 4.000 hälsovådliga ämnen, av vilka 200 är kända gifter. Även bortsett från alla gifter råder det knappast några tvivel om vilken förödande effekt rökning har på hälsan. Det är få andra konsumtionsvaror som kommer i närheten av tobaken i fråga om antalet dödsoffer de orsakar. I USA, till exempel, är det tio gånger fler som dör av tobaksrelaterade sjukdomar än i bilolyckor. I hela världen kräver rökningen, enligt Världshälsoorganisationens beräkningar, tre miljoner människoliv varje år!

Förutom att rökare löper ökad risk att få cancer och hjärtsjukdomar, får de förkylningar, magsår, kronisk bronkit och förhöjt blodtryck i större utsträckning än icke-rökare. Rökning försämrar också lukt- och smaksinnena. De som slutar röka tar helt klart ett mycket viktigt steg för att förbättra sin hälsa. Men hur är det då med droger och alkohol?

Droger: Droger har krävt ett oerhört stort antal människoliv världen över. Enligt amerikanska hälsovårdsdepartementet ”dör 14.000 amerikaner varje år på grund av drogmissbruk”. Men drogmissbrukarna är inte de enda som berörs av narkotikahandeln. För att kunna finansiera sitt behov av narkotika börjar många narkomaner ägna sig åt våld och kriminalitet. I The Sociology of Juvenile Delinquency heter det: ”Rivaliteten bland crackdistributörerna har gjort att vissa innerstadsområden har förvandlats till ’döda områden’; mordfrekvensen är så hög att polisen betecknar dessa områden som laglösa.”

Det är naturligtvis inte bara i USA som narkotika är ett problem. Enligt en beräkning dör varje år mellan 160.000 och 210.000 sprutnarkomaner. Dessutom är det miljoner som använder andra slag av skadliga droger, till exempel khat (ett njutningsmedel som består av gröna blad), betelnöt och kokain.

Alkohol: Tunga droger som crack och heroin får stor uppmärksamhet, men alkoholmissbruket vållar ännu mer skador. ”Var tionde kanadensare har alkoholproblem”, rapporterar tidningen The Medical Post, ”och det kostar sjukvården 10 miljarder dollar [kanadensiska; motsvarar 55 miljarder kronor] om året.” I USA beräknas alkohol vara en bidragande faktor i 50 procent av alla bilolyckor och eldsvådor där dödsfall inträffar, 45 procent av drunkningsolyckorna och 36 procent av fotgängarolyckorna. Alkoholen ligger också bakom många våldsbrott. De som gör sig skyldiga till mord, misshandel, våldtäkt, barnmisshandel eller självmord är ofta alkoholpåverkade.

Om någon du älskar har ett fysiskt beroende av alkohol, tobak eller droger, sök då hjälp.b Guds ord, Bibeln, säger: ”En sann kamrat älskar alltid och är en broder som föds för tider av trångmål.” (Ordspråken 17:17) Ja, det kärleksfulla stödet från både familj och vänner kan vara till hjälp när det gäller att hantera en svår situation.

Men för att man skall bli verkligt frisk krävs det mer än bara god fysisk hälsa. De mentala och andliga faktorerna spelar också en viktig roll när det gäller att bevara en sund livsstil. Detta kommer följande artikel att behandla.