Hjälp för personer med speciella behov

MÄNNISKOR som inte har några nedsatta sinnesfunktioner ägnar i allmänhet ringa eftertanke åt dem som har det, om inte dessa råkar vara medlemmar av deras egen familj. Men den här saken förtjänar uppmärksamhet. I England pågår en debatt om hur de som har nedsatta sinnesfunktioner skall kunna integreras i samhället.

Jack Ashley, en döv engelsk parlamentsledamot, framhåller behovet av förståelse. ”De flesta människor är okunniga om de dövas problem”, förklarar han. ”Framför allt behöver [de döva] veta att hörande människor förstår dem och inser hur allvarligt deras handikapp är, och de måste respekteras för sina individuella förmågor som inte är nedsatta utom i andras tankar.” — Kursiverat av oss.

Att människor är döva innebär inte att det är något fel på deras förmågor. Men en viss begåvad ung kvinna som inte kan höra säger att en del människor tycks betrakta henne som mentalt efterbliven. När hon och hennes äkta man hade ett samtal med en försäkringsagent, frågade han varför de stirrade på honom. När han fick veta att de båda var döva och försökte läsa på läpparna, förstod han snabbt hur det stod till.

Det är inte heller ovanligt att somliga känner sig besvärade när de är tillsammans med blinda. De flesta vill väl hjälpa en blind som väntar på att gå över gatan, men det är inte alla som stannar och gör det. Varför? Det beror ofta på att de inte är säkra på den blindes reaktion på att bli erbjuden hjälp. Men en blind är i allmänhet tacksam när man erbjuder sin hjälp på ett naturligt och artigt sätt, precis som det kan vara när man erbjuder sig att hjälpa en äldre person eller någon som ser ut att behöva hjälp med att bära en tung börda. Därför är det utmärkt att försöka övervinna benägenheten att känna sig besvärad och i stället vänligt erbjuda hjälp.

Om du var tvungen att avstå från något av dina fem viktigaste sinnen, skulle du troligen välja att klara dig utan luktsinnet. Det betraktas som mindre viktigt än de andra sinnena. Men en kvinna som förlorade luktförmågan beklagade sig: ”Jag kände mig handikappad på alla möjliga sätt. Jag hade alltid tyckt om att laga mat, men nu blev det omöjligt. Jag brukade krydda antingen för mycket eller för lite.”

Det visar att även förlusten av det här till synes mindre viktiga sinnet kan vara tragisk. Ellis Douek vid Guy’s Hospital i London säger: ”Man måste ta mycket allvarligt på [förlusten av luktsinnet]. De flesta som drabbas av detta är mycket betryckta, och somliga blir faktiskt deprimerade i medicinsk bemärkelse. De tycker att de lever i en färglös värld. Lukten kan ha en djupare känsloinnebörd än människor inser.”

Graden av nedsatt sinnesfunktion kan variera i hög grad från den ena personen till den andra. En person kan vara totalt döv, utan någon hörselrest, men en annan kan ha svårt att höra under vissa betingelser, kanske vid påträngande bakgrundsljud. De flesta som är döva kan faktiskt höra en del ljud, även om de inte kan höra det som sägs. Det är likadant med synen. En del människor är helt blinda. Men i Förenta staterna betraktas en person som blind ur lagens synpunkt, om han på inte mer än sex meters håll kan se (med glasögon eller kontaktlinser) föremål som någon med normal syn ser på ett avstånd av 60 meter.

Tekniska hjälpmedel

För att avhjälpa de olika graderna av funktionsnedsättning har skickliga experter en hel uppsättning instrument för att mäta graden av handikapp. Tekniker har till exempel sina instrument för att fastställa hörselns känslighet. Läkarna försöker avgöra vilken typ av funktionsnedsättning det rör sig om. Beror problemet på försämrad överföring av de elektriska impulserna till hjärnan? Går funktionsnedsättningen att rätta till med kirurgi?

På liknande sätt kan optometrister mäta synförmågan. Med hjälp av denna mätning kan läkarna fastställa orsaken till syndefekten och vilken behandling som kan ges. Omkring 95 procent av alla fall av blindhet sägs bero på sjukdomar och resten på skador.

När man har klarlagt vad som orsakat nedsättningen av en sinnesfunktion och hur stor nedsättningen är, kan man ta itu med hur man skall avhjälpa felet. Tekniken har en del att erbjuda i form av apparater som förstärker den sinnesfunktion som är nedsatt. Vid hörselnedsättning finns det hörapparater, som är batteridrivna och har en öronmussla som ibland ”skräddarsys” för att passa perfekt i patientens öra. Dessa apparater utnyttjar den hörselrest som finns till att ge en döv person en viss förmåga att höra det som sägs. För den som har nedsatt syn provar man ofta ut glasögon eller kontaktlinser. Till och med något så enkelt som förstoringsglas har visat sig vara till nytta för många. Andra har fått hjälp genom hornhinnetransplantationer.

För dem som har förlorat luktsinnet kan problemet ibland bero på näspolyper, bihålebesvär, kroniska förkylningar, allergier och inflammation i näsan. Många av dessa tillstånd kan behandlas och botas på medicinsk väg.

Även om läkarna och tekniken ofta kan förbättra situationen för människor med nedsatta sinnesfunktioner, finns det andra viktiga åtgärder som kan vara till hjälp.

Självhjälp

Eftersom en läkarbehandling kanske inte alltid blir framgångsrik eller är önskvärd, har många människor med nedsatta sinnesfunktioner försökt avhjälpa de negativa följderna av sina handikapp genom att leva upp till sin fullaste kapacitet. För att kunna göra det har de i högsta möjliga grad utvecklat de förmågor och talanger som de har. En person som gjorde det var Helen Keller, berömd författare och föreläsare, som var både blind och döv. Men det finns många andra människor med nedsatta sinnesfunktioner som har blivit framstående inom olika områden.

När en handikappad person antar utmaningen att utveckla sina färdigheter, blir resultatet ofta större oberoende och självaktning, för att inte nämna till vilket stöd en sådan motiverad person kan vara för andra. Janice, som är både döv och blind, påpekar: ”Det ger stor styrka att kompensera sig. Det är häpnadsväckande att se hur underbart Jehova Gud har skapat oss, så att vi kan kompensera oss för en förlust.”

Sällskap ett stöd

Många människor som är blinda eller döva blir ensamma. De saknar umgänge. Hur kan det här nödvändiga behovet tillgodoses?

Ibland kan sällskapsdjur vara ett stöd. Det värdefulla samarbetet mellan människor och djur kommer kanske främst till uttryck i ledarhundar för de blinda. En dressör av ledarhundar, Michael Tucker, författare till The Eyes That Lead (Ögon åt andra), anser att ett liv tillsammans med en ledarhund öppnar en helt ny värld för de blinda och ger ”frihet, oberoende, rörlighet och kamratskap”. En motsvarighet till hundar för de blinda är hundar som är ”hörande öron” för döva.

Men sällskapsdjur har hjälpt många andra människor med handikapp. En organisatör av ett projekt med syfte att skaffa sällskapsdjur åt sjuka och äldre säger: ”Man behöver bara se den glädje de känner. Människor som är så tillbakadragna att de knappt kan tala med någon reagerar positivt på ett djur.” Men självklart måste fördelarna med att ha sällskap av ett sådant djur vägas mot ansvaret att ta hand om det.

Även om ett unikt band kan växa fram mellan en person med ett handikapp och ett djur, är det kommunikationen med andra människor som ger den största hjälpen.

God kommunikation

För att förbättra förståelsen mellan dem vars sinnesfunktioner är nedsatta och människor som önskar vara till hjälp måste kommunikationen vara god. Men hur är det möjligt när det är just de sinnen man normalt brukar i det syftet som har nedsatt funktion? Det är här som braille (blindskrift), teckenspråk och läppavläsning är till hjälp för många.

År 1824 utvecklade Louis Braille, en 15-årig blind student från Frankrike, ett lässystem som grundade sig på en serie upphöjda punkter och streck. Fem år senare publicerade han det nu berömda punktsystemet som utgår från grupper om sex punkter med 63 möjliga kombinationer, som representerar alfabetet såväl som skiljetecken och siffror. För den som har nedsatt syn innebär det en oerhörd uppgift i form av tid och möda att lära sig braille. Man bör emellertid inte betrakta den uppgiften som en alltför stor utmaning, och därför ges i boken Working With Braille (Att arbeta med braille), utgiven av UNESCO (FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur) försäkran: ”Det måste understrykas att man med känselsinnet gott och väl kan uppfatta tecknen i braille-alfabetet.”

Undersökningar av lästeknik med hjälp av braille-systemet visar att de som uppnådde den högsta snabbheten och den bästa läsfärdigheten med braille var de som använde båda händernas pekfingrar. De flyttar fingrarna smidigt över de upphöjda punkterna och uppnår en läshastighet som är ända upp till hälften så hög som hastigheten för en person som läser tryckt text visuellt.

Den ökande tillgången på publikationer på braille och det allt större antalet ljudkassetter ger en person med nedsatt syn tillgång till många litterära skatter. Bland de främsta av dessa är bibeln, som kan fås både på engelsk braille och på kassettband (på engelska) från utgivarna av den här tidskriften. Vi har också böckerna Lyssna till den store läraren och Min bok med bibliska berättelser såväl som vår andra tidskrift, Vakttornet, på kassett. Och från och med nästa år kommer Vakna! också att finnas på kassett.a

Beträffande teckenspråk säger forskarna J. G. Kyle och B. Woll att förmågan att förstå det är ”det första steget mot att riva ner barriärer för alla i de dövas värld”. Tack vare det här mycket effektiva kommunikationsmedlet känner de döva samhörighet med varandra. Det är utmärkt när de som kan både höra och tala anstränger sig för att lära sig teckenspråk. På så sätt får döva och hörande människor större gemenskap med varandra, till ömsesidig fördel. Hörande människor lär sig ett nytt språk och berikar sina kulturella erfarenheter, och döva människor får vidgad tillgång till hörande människors värld.

Det är intressant att många människor som är döva från födelsen eller från spädbarnsåldern inte betraktar sig som handikappade. Skillnaden mellan dem och hörande människor betraktas enbart som en språklig och kulturell skillnad. De som blir döva längre fram i livet genom olyckshändelse eller sjukdom upplever däremot ofta en mycket annorlunda psykologisk chock — en djup känsla av förlust. För många av dessa är teckenspråket ett besvärligt hjälpmedel, eftersom de måste lära sig ett helt nytt språk. Många föredrar att lära sig läsa på läpparna och fortsätta att träna sig för att bibehålla sitt redan utvecklade talspråk.

Att man förstår hur människor med nedsatta sinnesfunktioner känner sig och att man kommunicerar med dem undanröjer inte roten till problemet. Deras handikapp kvarstår. Om problemet kunde avlägsnas, då skulle den ojämlikhet, de orättvisor och de problem som personer med nedsatta sinnesfunktioner lider av inte existera. Kommer det någonsin att bli så?

[Ruta på sidan 5]

Hjälp dig själv

1. Kunskap. Försök ta reda på så mycket du kan om ditt handikapp och hur du kan göra saken lättare.

2. Ärlighet. Var öppen och medge ditt handikapp.

3. Empati. Ta initiativet att få andra att känna sig obesvärade och förklara hur de kan hjälpa till på bästa sätt.

4. Aktivitet. För att motverka depression kan du ägna dig åt någon fysisk eller mental aktivitet.

5. Mod. Kompensera dig för känslor av underlägsenhet genom att kanalisera din energi på aktiviteter du är bra på.

[Ruta på sidan 6]

Den hjälp andra kan ge

1. Försök att se situationer så som människor med nedsatta sinnesfunktioner ser dem.

2. Ta med dem i dina regelbundna aktiviteter. Låt dem inte vara isolerade.

3. Ge dem saker att göra som hjälper dem att känna sitt värde.

4. Lyssna när de försöker förmedla vad de känner.

5. När du ser ett speciellt behov, gör då allt du kan för att samarbeta med den handikappade i att fylla behovet.

[Bild på sidan 7]

Janice (till vänster) är både blind och döv, men hon är heltidsförkunnare

[Bild på sidan 8]

Sällskapsdjur kan ge ett visst mått av kamratskap

[Fotnoter]