Dina kostvanor — en dödsfälla?

”En av dina kransartärer är nästan helt blockerad — cirka 95% av kärlet är helt igentäppt. ... Det är bara en tidsfråga när du får en hjärtinfarkt.”

TRETTIOTVÅÅRIGE Joe trodde knappast sina öron när hjärtläkaren talade om detta för honom efter att ha undersökt honom för att utröna orsaken till hans bröstsmärtor. Närmare hälften av dem som dör i hjärtsjukdomar visste inte ens att de hade någon sådan sjukdom.

Vad var orsaken till Joes dåliga hälsotillstånd? ”I 32 år hade jag hållit mig till den typiskt amerikanska mjölk- och köttdieten”, sade Joe beklagande. ”Att sådana matvanor är skadliga för hälsan hade jag på något sätt lyckats förtränga.”

Dina kostvanor och risken för hjärtsjukdom

Vad var det för fel på Joes kost? Först och främst innehöll den för mycket kolesterol och fett, i synnerhet mättat fett. Ända sedan barndomen hade Joe bäddat för hjärtinfarkt med nästan varje tugga han tagit. En fettrik kost har i själva verket satts i samband med fem av de tio vanligaste dödsorsakerna i USA. Överst på listan står hjärt- och kärlsjukdomar.

Sambandet mellan kostvanor och hjärtsjukdom framgår också av en undersökning som utfördes samtidigt i sju länder och omfattade omkring 12.000 män i åldern 40–49 år. Ytterlighetsfallen är speciellt avslöjande. Undersökningen visade att finska män — vars näringsintag till 20 procent utgörs av mättat fett — hade förhöjda kolesterolvärden i blodet, medan japanska män — vars kost till endast 5 procent består av mättat fett — hade låga kolesterolvärden. De finska männen hade sex gånger högre hjärtinfarktsfrekvens än de japanska männen!

Kranskärlssjukdom är emellertid inte längre någon sällsynt företeelse i Japan. På senare år har snabbmatsrestauranger av västerländsk modell blivit populära där i landet, och konsumtionen av animaliskt fett har gått upp med 800 procent. Nu har japanska pojkar till och med högre kolesterolvärden än amerikanska pojkar i samma ålder! En kost som är rik på fett och kolesterol kan av allt att döma sättas i samband med flera livshotande sjukdomstillstånd, i synnerhet hjärtsjukdom.

Kolesterolets betydelse

Kolesterol är ett vitt, fettliknande ämne som finns i våra celler och är nödvändigt för både djurs och människors liv. Det bildas i levern och finns också i varierande mängder i maten vi äter. Kolesterolet förs med blodet till kroppens alla celler i form av kemiska föreningar som kallas lipoproteiner och består av kolesterol, fett och protein. De lipoproteiner som svarar för större delen av denna transport är av typerna lätta (LDL, low-density lipoproteins) och tunga (HDL, high-density lipoproteins).

LDL-molekylerna är rika på kolesterol. De cirkulerar i blodströmmen, kommer in i cellerna via LDL-receptorer på cellväggarna och bryts sedan ner och används av cellen. De flesta celler i kroppen har sådana receptorer och upptar en del LDL, men 70 procent av kroppens LDL upptas i levern.

HDL-molekylerna, däremot, är kolesteroltörstiga. När de förs runt i kroppen med blodströmmen, upptar de överflödigt kolesterol och transporterar det till levern. Levern bryter ner kolesterolet och för ut det ur kroppen. Kroppen är följaktligen så förunderligt konstruerad att den använder det kolesterol den behöver och gör sig av med resten.

Problem kan emellertid uppstå om det finns för mycket LDL i blodet. Det kan nämligen leda till att fetthaltiga avlagringar, så kallad plack, ansamlas på pulsåderväggarna. När detta inträffar, uppstår förträngningar i kärlen, och mängden syrehaltigt blod som kan passera genom dem minskar. Detta sjukdomstillstånd kallas arterioskleros eller åderförkalkning. Processen har ett långsamt och smygande förlopp, och det kan ta årtionden innan symtomen visar sig. Ett av symtomen är angina pectoris, eller bröstsmärtor, som Joe drabbades av.

När en kransartär blir helt blockerad, ofta genom en blodpropp, dör den del av hjärtat som försörjs med blod av den artären. Resultatet blir en akut, och ofta dödlig, hjärtinfarkt. Även en partiell blockering av ett av hjärtats kranskärl kan resultera i vävnadsdöd, som inte alltid yttrar sig i fysiska obehag. Blockering av artärer i andra delar av kroppen kan förorsaka stroke, kallbrand i ben och fötter och till och med njursvikt.

Det är därför inte förvånande att LDL brukar kallas skadligt kolesterol och HDL nyttigt kolesterol. Om LDL-värdena är höga och HDL-värdena låga, är risken för hjärtsjukdom stor.a Ett enkelt blodprov kan ofta avslöja om du befinner dig i riskzonen långt innan du får några påtagliga symtom, till exempel angina pectoris. Det är därför viktigt att du försöker hålla kolesterolhalten i blodet i schack. Låt oss nu se hur dina kostvanor kan bidra till detta.

Kostens betydelse för kolesterolhalten

Kolesterol förekommer naturligt i alla animaliska födoämnen. Kött, ägg, fisk, fågel och mejeriprodukter innehåller således kolesterol. I vegetabiliska födoämnen finns däremot inget kolesterol.

Kroppen tillverkar själv allt det kolesterol som den behöver, så det kolesterol som tillförs genom maten är egentligen överflödigt. Det mesta av det kolesterol som vi får i oss genom födan hamnar så småningom i levern. I normala fall bearbetar levern kolesterolet och minskar sin egen produktion i motsvarande grad, vilket gör att den sammanlagda mängden kolesterol i blodet förblir oförändrad.

Men vad händer om kosten är så rik på kolesterol att levern inte hinner ta hand om det? Risken för att kolesterolet skall tränga direkt in i kärlväggarna ökar betydligt. När detta händer börjar den process som kallas åderförkalkning. Situationen blir särskilt farlig om kroppen fortsätter att producera samma mängd kolesterol oavsett hur mycket som tillförs den genom födan. I USA har var femte person det problemet.

Det är därför förståndigt att minska konsumtionen av födoämnen som är rika på kolesterol. Men det finns något annat som har ännu större betydelse för kolesterolhalten i blodet — mättat fett.

Fetter och kolesterol

Det finns två typer av fettsyror: mättade och omättade. Omättade fettsyror kan vara antingen enkelomättade eller fleromättade. Omättat fett är nyttigare än mättat, eftersom mättade fettsyror ökar kolesterolhalten i blodet. Detta sker på två sätt. Dels ökar de bildandet av kolesterol i levern, och dels hämmar de LDL-receptorerna på leverns celler och därigenom också avlägsnandet av LDL från blodet.

Mättade fettsyror finns huvudsakligen i animaliska födoämnen, till exempel smör, äggula, isterflott, mjölk, glass och kött. De förekommer också i choklad, kokosfett, margarin och palmolja. Mättat fett har fast form vid rumstemperatur.

Omättade fetter är däremot flytande vid rumstemperatur. Födoämnen som innehåller enkelomättade och fleromättade fettsyror kan bidra till att minska kolesterolhalten i blodet, om man äter dem i stället för sådana som innehåller mättade fettsyror.b Fleromättade fettsyror, som är vanligt förekommande i majsolja och solrosolja, minskar både HDL-halten och LDL-halten, medan enkelomättade fettsyror, som finns i stor mängd i olivolja och canolaolja, minskar halten av skadligt kolesterol utan att påverka det nyttiga kolesterolet.

Fett är naturligtvis en nödvändig del av vår kost. Utan fett skulle kroppen exempelvis inte kunna tillgodogöra sig vitaminerna A, D, E och K. Kroppens behov av fett är emellertid mycket litet och kan lätt tillgodoses med hjälp av grönsaker, bönor, spannmålsprodukter och frukt. Att man begränsar konsumtionen av mättat fett till ett minimum innebär följaktligen inte att kroppen berövas viktiga näringsämnen.

Varför man bör minska konsumtionen av fett och kolesterol

Ger en kost som är rik på fett och kolesterol alltid förhöjda kolesterolvärden? Inte nödvändigtvis. Thomas, som nämndes i den första artikeln, beslöt sig för att låta kontrollera sitt blod efter sin intervju med Vakna! Blodprovet visade att hans kolesterolvärden var normala. Hans lever hade tydligen lyckats reglera kolesterolhalten.

Det betyder emellertid inte att Thomas befinner sig utanför riskzonen. Nya rön visar nämligen att det kolesterol som tillförs kroppen genom maten kan påverka risken för kranskärlssjukdom oavsett om det påverkar kolesterolhalten i blodet eller inte. ”Kolesterolrika födoämnen gynnar uppkomsten av hjärtsjukdom även hos personer med låg kolesterolhalt i blodet”, förklarar dr Jeremiah Stamler, som är verksam vid Northwestern University i USA. Han tillägger: ”Att minska konsumtionen av kolesterol är därför viktigt för alla människor, oberoende av deras kolesterolvärden.”

En annan viktig faktor är hur fettrik kosten är. För mycket fett i blodet — vare sig det kommer från mättat eller omättat fett i maten — kan få de röda blodkropparna att klumpa ihop sig. Blod som på detta sätt blivit förtjockat kan inte passera de trånga kapillärkärlen, vilket gör att kroppens vävnader berövas viktiga näringsämnen. Att de hopklumpade blodcellerna cirkulerar i artärerna kan också hindra syretillförseln till kärlväggarna och förorsaka ytliga skador, där plack lätt kan ansamlas. Men det finns också en annan risk med att äta för mycket fett.

Cancer och kosten

”Allt fett — både mättat och omättat — befrämjar tillväxten av vissa typer av cancerceller”, förklarar dr John A. McDougall. En undersökning rörande förekomsten av tjocktarmscancer, ändtarmscancer och bröstcancer i olika länder avslöjade oroväckande skillnader mellan västvärlden, där kosten i regel är rik på fett, och utvecklingsländerna. I USA, till exempel, är tjock- och ändtarmscancer den näst vanligaste cancertypen, om man inräknar både män och kvinnor, medan bröstcancer är den vanligaste typen bland kvinnor.

Enligt American Cancer Society får folkgrupper som flyttat till ett land med hög förekomst av cancer så småningom samma cancerfrekvens som invånarna i det landet, allteftersom de lägger sig till med nya levnads- och kostvanor. ”Japaner som flyttat till Hawaii uppvisar efter en tid ett västerländskt cancermönster: hög frekvens av grovtarms- och bröstcancer samt låg av magcancer — raka motsatsen till det japanska mönstret”, sägs det i en kokbok som utgetts av American Cancer Society. Det är tydligt att det finns ett samband mellan cancer och kostvanor.

Om din kost är rik på kolesterol, kalorier och fett, särskilt mättat fett, behöver du göra vissa förändringar. Sunda kostvanor kan leda till god hälsa och kan till och med upphäva många av de skadliga verkningarna av dåliga kostvanor. Med tanke på sådana alternativ som smärtsamma bypass-operationer, som på sina håll kostar hundratusentals kronor, är goda kostvanor verkligen att föredra.

Genom att vara noga med vad du äter kan du gå ner i vikt, må bättre och även undvika eller motverka vissa sjukdomar. Förslag på hur du kan gå till väga finner du i nästa artikel.

[Fotnoter]

[Diagram på sidan 8]

Kransartärer i genomskärning: 1) helt öppen, 2) delvis blockerad, 3) nästan helt blockerad