• Prövning och sållning bland Guds folk
    Jehovas vittnen – förkunnare av Guds kungarike

    • I Herald of the Morning för augusti 1878 skrev Barbour en artikel i vilken han avfärdade sådana bibelställen som 1 Petrus 3:18 och Jesaja 53:5, 6 och även Hebréerna 9:22 och förklarade att hela tanken att Kristus dog för att bringa försoning för våra synder var motbjudande. Russell skrev senare: ”Till vår smärtsamma förvåning skref hr Barbour ... en artikel i ’Härolden’, i hvilken han förnekade läran om försoningen — förnekade, att Kristi död var lösenspriset för Adam och hans släkte, sägande, att Kristi död icke mer kunde vara ett betalande af straffet för människans synd, än hvad genomstingandet af en flugas kropp med en nål — och dess däraf förorsakade lidande och död — skulle i jordiska föräldrars ögon vara ett rättvist utstående af straffet för deras barns fel.”a

      Detta var en avgörande fråga. Skulle broder Russell lojalt hålla fast vid det Bibeln klart och tydligt sade om Guds föranstaltning för mänsklighetens räddning? Eller skulle han falla offer för mänsklig filosofi? Trots att Russell inte var mer än 26 år gammal vid den tiden och Barbour var mycket äldre, skrev Russell modigt en artikel redan för nästa nummer av Herald of the Morning, i vilken han på det bestämdaste försvarade läran om Kristi blods syndförsonande värde och kallade den ”en av de viktigaste lärorna i Guds ord”.

      Därpå uppmanade han tidskriftens andre medredaktör, J. H. Paton, att skriva en artikel till stöd för tron på Kristi blod som grundvalen för försoning för synder. Paton skrev den artikeln, och den publicerades i decembernumret.