Jesu många sidor

Om Jesus ställde samma fråga i dag, skulle han kanske säga: ”Vem säger de lärde att jag är?” Man skulle troligen även i dag komma fram till att det finns många olika åsikter. David Tracy vid University of Chicago menade att människor har haft mycket skiftande uppfattningar om vem Jesus var och vad han uträttade. Under det senaste århundradet har forskare använt sig av många metoder inom sociologin, antropologin och litteraturen i sina försök att svara på frågan vem Jesus egentligen var. Vem menar de då att Jesus var?

Somliga håller fast vid sin uppfattning att den historiske Jesus var en judisk profet som talade om de yttersta dagarna och manade till ånger. De avstår dock från att kalla honom Guds Son, Messias och Återlösaren. Flertalet av dem ifrågasätter Bibelns uttalanden om hans himmelska ursprung och om hans uppståndelse. För andra är Jesus bara någon vars exemplariska liv och läror låg till grund för många av de trosriktningar som senare sammanslogs med kristendomen. Och som man kan läsa i Theology Today ser åter andra Jesus som ”en cyniker, en kringvandrande lärd eller en mystiker från landsbygden; som en folkledare, en samhällskritisk hippie eller en stadsvan provokatör som snackar sig fram genom de sjudande, fattiga och socialt instabila byarna i Palestina”.

Välgrundade tvivel?

Men går det verkligen att lita på evangeliernas berättelse om Jesus? Är det den verklige Jesus de skildrar? Den nu avlidne Frederick F. Bruce, professor i bibelkritik och exegetik vid University of Manchester i England, sade: ”Det är vanligtvis inte möjligt att med historiska bevis styrka varje detalj i forntida skrifter, vare sig i bibliska eller i icke-bibliska sammanhang. Det räcker om man i rimlig grad kan lita på författarens allmänna vederhäftighet; om denna väl är fastslagen, är sannolikheten a priori att hans uppgifter är korrekta. ... Den historiska exaktheten i Nya testamentet blir inte mindre sannolik bara därför att de kristna betraktar det som ’helig’ litteratur.”

Efter det att James R. Edwards, professor i religion vid Jamestown College i North Dakota i USA, hade granskat tvivel beträffande Jesus såsom han framställs i evangelierna, skrev han följande: ”Vi menar bestämt att evangelierna har bevarat ett omfattande och tydligt bevismaterial om vem Jesus egentligen var. ... Det klokaste svaret på frågan varför evangelierna framställer Jesus som de gör är för att det i huvudsak var så Jesus var. Evangelierna bevarar troget [bilden av Jesus] som hans efterföljare mindes honom – att han var Guds Son, sänd av Gud och bemyndigad att vara hans tjänare.”a

Sökandet efter Jesus

Hur är det med profana uttalanden om Jesus Kristus? Hur betraktar man dem? Jesus omnämns bland annat i verk av ett antal klassiska författare, däribland Tacitus, Suetonius, Josephus, Plinius den yngre och några andra. Uppslagsverket The New Encyclopædia Britannica (1995) skriver om dessa omnämnanden: ”Dessa oberoende skildringar bevisar att inte ens kristendomens motståndare någonsin betvivlade att Jesus var en historisk person, vilket för första gången och på bristfälliga grunder ifrågasattes i slutet av 1700-talet, under 1800-talet och i början av 1900-talet.”

Tyvärr verkar nutida forskare, i sin jakt efter den ”verklige” eller ”historiske” Jesus, ha dolt hans riktiga identitet bakom ändlös, ogrundad spekulation, meningslösa tvivel och lösa teorier. På sätt och vis är de själva orsak till den mytbildning som de helt oriktigt anklagar evangelieskribenterna för. Somliga av dem är så besatta av att göra sig ett namn och att få detta namn associerat med en spektakulär ny teori att de inte lyckas undersöka bevisen angående Jesus på ett ärligt och uppriktigt sätt. Deras ”Jesus” blir därför i själva verket ett akademiskt fantasifoster.

De som vill lära känna den verklige Jesus vänder sig till Bibeln. Luke Johnson, professor i Nya testamentet och kristendomens ursprung vid Candler School of Theology vid Emory University i USA, säger att den mesta forskningen kring den historiske Jesus förbiser vad avsikten är med Bibelns skildringar. Han säger att det förmodligen är intressant att undersöka de sociala, politiska, antropologiska och kulturella aspekterna på Jesu liv och samtid. Men han tillägger att granskningen av vad forskarna kallar den historiske Jesus ”knappast är Bibelns avsikt”. Bibeln ”lägger större vikt vid att beskriva Jesu karaktär”, hans undervisning och hans roll som Frälsare.

[Ruta/bild på sidan 6]

Vad andra har sagt

”Jag betraktar Jesus från Nasaret som en av de största lärarna i världshistorien. ... Jag skall upplysa hinduer om att deras liv är ofullständigt, om de inte vördnadsfullt studerar Jesu läror.” Mohandas K. Gandhi: The Message of Jesus Christ.

”En individ som är så originell, så fullständig, så konsekvent, så fullkomlig, så mänsklig och ändå så högt stående över all mänsklig storhet kan varken vara en bluff eller ett påhitt. ... Inte ens en Jesus skulle kunna fantisera ihop en Jesus.” Philip Schaff: History of the Christian Church.

”Att några få enkla män under en generation skulle kunna dikta ihop en så kraftfull och tilltalande personlighet, en så upphöjd etik och en så inspirerande vision av mänskligt broderskap skulle vara ett långt otroligare mirakel än något av de underverk som finns omnämnda i evangelierna.” Will Durant: Caesar and Christ.

”Det må förefalla obegripligt att en internationell religiös rörelse kan ha grundats av en fiktiv person, uppdiktad som ett forntida marknadsföringsknep, när verkliga människor har försökt skapa religioner men misslyckats.” Gregg Easterbrook: Beside Still Waters.

”Som litteraturhistoriker är jag fullständigt övertygad om att vad evangelierna än är, så är de i alla fall inte legender. De är inte tillräckligt konstnärliga för att vara legender. Det mesta av Jesu liv är okänt för oss, ett faktum som ingen legendförfattare skulle tillåta.” C. S. Lewis: God in the Dock.