16. a) Hur betraktar de flesta hinduer kastväsendet? b) Vad sade Gandhi om kastväsendet?

¹⁶ En sida av hinduismen som är allmänt känd är varna, dvs. kastväsendet, vilket indelar samhället i fasta och bestämda klasser. (Se sidan 113.) Man kan inte undgå att lägga märke till att det hinduiska samhället fortfarande är uppdelat i sådana skikt på grund av detta kastväsen, trots att buddister och jainister tar avstånd från det. Men precis som det råder rasdiskriminering i Förenta staterna och andra länder, är kastväsendet djupt inrotat i det indiska psyket. Det är på sätt och vis en sådan form av klasstänkande som man i mindre skala fortfarande kan finna i det brittiska samhället och i andra länder. (Jakob 2:1—9) I Indien föds man således in i ett strängt kastväsen, och det är nästan omöjligt att ta sig ur det, och den genomsnittlige hindun gör inte ens ett försök att komma ur det. Han betraktar det som sin förutbestämda, oundvikliga lott i livet, följden av det han gjort i ett tidigare liv, dvs. karma. Men hur uppstod då kastväsendet? Vi måste återigen gå tillbaka till hinduisk mytologi.

17, 18. Hur uppkom kastväsendet, enligt hinduisk mytologi?

¹⁷ Enligt hinduisk mytologi fanns det ursprungligen fyra stora kaster grundade på Purushas, mänsklighetens urfaders, kroppsdelar. I en av hymnerna i Rigveda heter det:

”När så de Puruṣa [Purusha] fördelt, hur blev han omgestaltad då?

Vad blev hans armar och hans mun? Och skänklarna och fötterna?

Brahmanen [den högsta kasten] uppstod ur hans mun, hans armar blev rājanya,

och vāiçya [vaisya] kom ur skänklarna, ur fötterna kom çūdra-kast [sudra-kast].” — Främmande religionsurkunder.

¹⁸ De prästerliga brahmanerna, den högsta kasten, antogs alltså ha kommit från Purushas mun, delen högst upp. Den makthavande eller krigförande klassen (kshatriya eller rajanya) kom från hans armar. Handels- och jordbrukarklassen, kallad vaisya eller vaishya, kom från hans lår eller skänklar. En lägre kast, sudra eller shudra, dvs. arbetarklassen, kom från delen längst ner på kroppen, hans fötter.

19. Vilka andra kaster har uppstått?

¹⁹ Under århundradenas gång har ännu lägre kaster uppstått, de utstötta och kastlösa, eller som Mahatma Gandhi lite välvilligare kallade dem, harijans eller ”Guds (Vishnus) barn”. Det har sedan år 1948 varit förbjudet att vara kastlös i Indien, men trots det finns det fortfarande sådana, och de har mycket svårt att klara sig.

20. Vilka andra aspekter på kastväsendet finns det?

²⁰ Med tiden ökades antalet kaster för att passa praktiskt taget alla yrken och hantverk i det indiska samhället. Detta gamla kastväsen, som håller var och en på hans eller hennes plats i samhället, är i själva verket också rasistiskt och ”gäller klart åtskilda rastyper som varierar från vad som kallas den [ljushyade] ariska till den [mörkhyade] fördravidiska”. Varna, dvs. kast, betyder ”färg”. ”De tre första kasterna var arier, det renaste folket; den fjärde kasten, som bestod av mörkhyade urinnevånare, var icke-arier.” (Donald A. Mackenzie: Myths and Legends Series—India [Myter och legender — Indien]) Man kan konstatera att Indiens kastväsen, förstärkt av den religiösa läran om karma, har hållit miljoner människor fångna i ständig fattigdom och orättvisa.

brahman — den prästerliga och högsta kasten; även den yttersta verkligheten. Se sidan 116

harijan — medlem av de kastlösa; betyder ”Guds folk”, ett namn som Mahatma Gandhi gav dem i medlidsamhet

kshatriya — de utbildades, styrandes och krigandes klass; den näst högsta kasten

sudra — arbetare, den lägsta av de fyra huvudkasterna

vaisya — köpmännens och jordbrukarnas klass; tredje gruppen i kastväsendet

1. Karma-yoga — ”Handlingens väg eller karma-yoga, handlingsdisciplin. Karma-mārga betyder i grund och botten att man utför sin dharma enligt sin plats i livet. Vissa saker krävs av alla, till exempel ahimsa och avhållsamhet från alkohol och kött, men varje individs speciella dharma beror på dennes kast och stadium i livet.” — Great Asian Religions (Stora asiatiska religioner).

Denna karma utförs strikt inom kastens gränser. Renheten inom kasten vidmakthålls genom att man varken gifter sig eller äter utanför sin kast, som bestämdes av ens karma i en tidigare tillvaro. Därför betraktar man inte sin kast som orättvis, utan som ett arv från en tidigare inkarnation. Enligt hinduisk filosofi är inte män och kvinnor helt jämlika. De är uppdelade i kast, kön och också färg. Ju ljusare hudfärg, desto högre kast, är den allmänna regeln.