Men även om människans själ är dödlig, är sanna kristna inte utan hopp. Berättelsen om hur Lasarus blev uppväckt är en av de många skildringar som tydligt visar oss det verkliga, bibelenliga hoppet för döda själar — en uppståndelse. Bibeln lär att det finns två olika slag av uppståndelse. Det stora flertalet människor som sover i graven, både rättfärdiga och orättfärdiga, har hopp om att uppstå till evigt liv i ett paradis här på jorden. (Lukas 23:43; Johannes 5:28, 29; Apostlagärningarna 24:15) För en liten grupp, som Jesus omtalade som sin ”lilla hjord”, är hoppet att få uppstå till odödligt liv som andevarelser i himlen. Denna grupp, som inbegriper Jesu Kristi apostlar, kommer att härska tillsammans med Kristus över människorna och återföra dem till fullkomlighet. — Lukas 12:32; 1 Korinthierna 15:53, 54; Uppenbarelseboken 20:6.

Hur mycket bättre är det inte att ha ett hopp som baserar sig på sanning och inte på lögner eller på mänskliga filosofier! Hur mycket bättre är det inte att veta att nära och kära som dött vilar omedvetna i graven än att oroa sig över vart en odödlig själ tar vägen! Denna dödens sömn behöver inte skrämma oss eller göra oss nedstämda. På sätt och vis kan vi betrakta döden som en trygg viloplats. Varför trygg? Därför att Bibeln försäkrar oss att de döda som Jehova älskar lever i en speciell bemärkelse. (Lukas 20:38) De lever i hans minne. Detta är en mycket uppmuntrande tanke, därför att hans minne inte har några gränser. Han är ivrig att få föra oräkneliga miljoner människor tillbaka till livet och ge dem möjlighet att leva för evigt på en paradisisk jord. — Jämför Job 14:14, 15.

Uppståndelsens strålande dag kommer med visshet, eftersom alla Jehovas löften måste uppfyllas. (Jesaja 55:10, 11) Hur underbart kommer det inte att bli, när denna profetia går i uppfyllelse: ”Men dina döda må få liv igen, mina dödas kroppar må åter stå upp. Vakna upp och jubla, ni som ligger i graven, ty din dagg är en ljusets dagg, och jorden skall ge tillbaka de avsomnade.” (Jesaja 26:19, 1982) Ja, de döda som sover i graven är lika trygga som ett litet barn i modersskötet. De skall snart ”födas” tillbaka till liv på en paradisisk jord!

Vilket hopp skulle kunna vara bättre än det?