Oktobermarknaden — ”Europas äldsta internationella hästmarknad”

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT PÅ IRLAND

FÖRRA veckan var det här en fridfull, sömnig liten stad, där folk lugnt och stilla levde sitt vanliga liv. Men den här veckan råder fullt kaos. Staden är fylld till bristningsgränsen, när de 6.000 invånarna tar emot mer än 50.000 besökare. Men det som verkligen fångar ens uppmärksamhet är inte folkmyllret eller alla marknadsstånden eller ens de färgstarka gatumusikanterna och underhållarna. Det är hästarna! Det är hästar överallt!

Var är vi? I den lilla staden Ballinasloe, omkring 14 mil väster om Irlands huvudstad, Dublin. Vad är det som har orsakat en sådan dramatisk förändring av denna i vanliga fall så stillsamma plats? Det är vad arrangörerna kallar ”Europas äldsta internationella hästmarknad”, Oktobermarknaden.

Varför just i Ballinasloe?

Vad är det som gör Oktobermarknaden så populär? Vakna! intervjuade George, en av ortens lantbrukare, som sålt många hästar här. ”I Ballinasloe”, säger han, ”kan vem som helst — rik eller fattig — bjuda ut vilket som helst slags häst till försäljning. Så enkelt är det.” Men vad är det för speciellt med det? ”På många andra platser är handel med hästar omgiven av många restriktioner och bestämmelser”, förklarar George. ”Vid vissa auktioner handlar man med en enda hästras. Och vanligtvis medför försäljningen en hel del pappersexercis. Det finns inte så många hästmarknader där vem som helst kan komma med en häst, leda ut den på marknadsängen och helt enkelt sälja den! Här på Oktobermarknaden går hästhandeln till på i stort sett samma sätt som den har gjort de senaste två eller tre hundra åren — man köpslår utan några formaliteter, här ute på ängen.”

Hur kom det sig att Ballinasloe blev centrum för en sådan intensiv verksamhet? undrade vi. Varför kom handlare hit från så avlägsna trakter som Ryssland för att köpa hästar? En liten resa bakåt i historien ger oss svaret.

Några av överkungarna i Irlands historia hade sitt säte i Tara, som ligger omkring 3 mil nordväst om Dublin. Detta var ett religiöst, och senare också politiskt, centrum på Irland. Folket färdades till Tara för att betala skatt och för att få höra om nya lagar. Vad finns det då för samband mellan Tara och Ballinasloe? Jo, Ballinasloe bildades vid ett vadställe längs en av de naturliga transportleder som gick mellan öns västra del och Tara. Resenärerna på väg till och från det kungliga residenset fann att vadstället, som låg ungefär en dagsresa till häst från västkusten, var en bra plats för att utbyta nyheter och varor. Enligt arrangörerna för Oktobermarknaden finns det ”bevis för att det förekommit hästhandel i området så långt tillbaka som på 400-talet v.t.”.

Det strategiska läget gjorde Ballinasloe till en idealisk plats för den stora officiella marknaden som grundades här i början av 1700-talet. En del boskapsuppfödare, som kunde ha upp till 20 mil att färdas, gav sig i väg hemifrån en hel månad i förväg för att hinna driva sin boskap till marknaden för att sedan sälja den där. Med tiden kom hästarna att bli huvudattraktionen vid marknaden.

Markerna runt Ballinasloe är mycket bördiga och idealiska för boskapsuppfödning. Det frambringar robusta, friska och fruktsamma djur. ”Irländska hästar”, förklarar författaren Mark Holdstock, ”är kända för att vara robusta.” Han fortsätter: ”Den irländska draghästen är en sådan ras, som har levt och frodats i detta landskap i hundratals år och blivit starkare och starkare genom åren.”

Behovet av hästar

Vid dagens marknad är intresset främst inriktat på hästhandel! Vad var det som gjorde hästarna så betydelsefulla? Under 1700- och 1800-talen användes hästar i stor omfattning i jordbruket på Irland. Man behövde ha starka, pålitliga hästar för att kunna plöja den ofta tunga och vattensjuka jorden. Men det var också stor efterfrågan på hästar av en annan orsak. Arméerna behövde starka hästar som inte skrämdes av krigslarmet och som hade tillräcklig styrka och uthållighet för tunga transporter genom oländig terräng. Den irländska draghästen hade alla dessa egenskaper och var därför mycket eftersökt. När man korsade den med engelska fullblod, fick man en modig, stark och välväxt häst som var idealisk för kavalleriet.

I krigen dog både hästar och soldater i tusental. För att ersätta de hästar som dog i de många slagen i Europa var representanter för de olika ländernas arméer, till och med så långt bort ifrån som Ryssland, villiga att resa till Ballinasloe för att köpa nya hästar av pålitlig kvalitet. Vid mitten av 1800-talet hade Oktobermarknaden vuxit till att bli ”den största hästmarknaden i Europa”. ”Det sägs”, skriver Holdstock, ”att hälften av hästarna som var med vid slaget vid Waterloo hade köpts på marknaden i Ballinasloe.”a

Tekniken när man handlar med hästar

Behovet av hästar har förstås minskat kraftigt under 1900-talet. Militärfordon ersatte kavalleriet, och traktorer ersatte hästarna i jordbruket. Marknaden vid Ballinasloe upphörde faktiskt nästan helt, men för omkring 40 år sedan fick den nytt liv igen.

Hur gick George, som nämndes tidigare, till väga när han handlade med hästar här? ”Jag gick helt enkelt ut och ställde mig på ängen med de hästar jag ville sälja”, säger han, ”och förr eller senare kom någon fram till mig och frågade vad jag begärde för pris.” Sedan förklarar George några av hästhandelns hemligheter: ”Vi kunde stå och köpslå ett tag, ofta mycket aggressivt. Om köparen verkligen ville ha hästen, var han noga med att inte visa sig för intresserad, så att jag inte skulle ligga kvar på ett högt pris. Han kunde gå därifrån för att komma tillbaka senare i hopp om att ingen annan hade kommit med ett bättre bud under tiden. Ibland kunde en köpare till och med skicka dit en kamrat för att tala med mig och uppehålla mig så att ingen annan skulle få tillfälle att ge ett bud. Till slut kom vi i alla fall överens om ett pris och bekräftade det med ett handslag. Vanligtvis skedde betalningen i kontanter, och hästen bytte omedelbart ägare där på platsen. Eftersom det inte fanns något centralt organ som reglerade handeln, fanns det inga garantier när väl pengarna hade lämnats över!”

En som kommer utifrån kan ha svårt att uppfatta vilka hästar som är till salu och vilka som inte är det. ”Om en häst står ute på ängen”, säger George, ”är den till salu.” Sedan nämner han några av de lokala sederna: ”Förr i tiden — och det händer fortfarande ibland — lade man upp en jordklump på bakdelen på en häst som var såld. I annat fall leddes den bara i väg av den nye ägaren. I enlighet med en annan gammal tradition inom hästhandeln på Irland brukade säljaren, efter att ha fått betalt för en häst, ge tillbaka ’lyckopengar’. Det var en liten summa pengar som gavs tillbaka efter det att själva affären var uppgjord. Man trodde att det skulle medföra ’lycka’ för hästen hos den nye ägaren.

Det krävs verkligt goda kunskaper om hästar och om hur man värderar en häst”, påpekar George. ”Vanligtvis får man vad man betalar för, och de flesta är nöjda när de åker hem efter marknaden. Men också erfarna hästhandlare måste vara på sin vakt. Jag känner till en hästhandlare som sålde en häst och sedan gick till en bar för att ta sig några glas innan han skulle ge sig av hemåt. Under tiden ryktade den nye ägaren hästen och putsade manen och svansen och förändrade därmed dramatiskt utseendet. Den ’nya’ hästen erbjöds till den ursprunglige ägaren, som omgående köpte tillbaka den till ett mycket högre pris i tron att det var en helt annan häst!”

Det finns också andra avigsidor förutom risken att man gör en dålig affär. ”Se upp med var du står!” varnar George. ”Tänk på att med så många hästar som står samlade så tätt — kanske i flera timmar utan uppehåll — och med all denna aktivitet som pågår omkring dem, kan många bli nervösa och benägna att sparka. Jag har sett många skrämda hästar stegra sig fastän de hanterats av erfarna hästkarlar.” Han tillägger: ”Och du! Se till att ha rejäla gummistövlar på dig. Det kanske inte bara är lera du trampar i!”

[Fotnoter]

[Bild på sidan 16]

En svartskäckig cob i väntan på att bli såld

[Bild på sidan 16]

Marknadsängen i Ballinasloe på öppningsdagen

[Bild på sidan 17]

Denna hästtyp är en korsning mellan irländsk draghäst och engelskt fullblod