Vad slags kropp?

3. Varför förkastade somliga läran om uppståndelsen?

³ Paulus’ avsikt med att ställa den frågan kan mycket väl ha varit att motverka inflytandet från Platons filosofi. Platon lärde att människan har en odödlig själ som lever vidare efter kroppens död. De som hade uppfostrats i den tron tyckte säkert att de kristnas lära om uppståndelsen var både onödig och ologisk. För om själen lever vidare efter döden, vad är det då för mening med en uppståndelse? Och hur skulle det kunna bli en uppståndelse, när kroppen har omvandlats till stoft? Bibelkommentatorn Heinrich Meyer säger att motståndet från vissa korinthiers sida kan ”ha bottnat i den filosofiska föreställningen att det var omöjligt att återställa kroppens materia”.

4, 5. a) Varför var invändningarna från dem som saknade tro oförnuftiga? b) Förklara Paulus’ liknelse med ett ”naket korn”. c) Vad slags kroppar ger Gud de smorda när de uppväcks?

⁴ Paulus avslöjade det felaktiga i ett sådant resonemang genom att säga: ”Du oförnuftige! Vad du sår görs inte levande, med mindre det först dör; och vad det som du sår beträffar, så sår du inte den kropp som skall bli till, utan ett naket korn, det kan vara av vete eller av något av de övriga sädesslagen; men Gud ger det en kropp, alldeles som det har behagat honom, och åt vart och ett av fröna dess egen kropp.” (1 Korinthierna 15:36–38) Gud skulle inte uppväcka just den kropp som en människa hade här på jorden. Det skulle i stället ske en förvandling.

⁵ Paulus jämför uppståndelsen med hur ett frö gror. Ett litet vetekorn har ingen likhet med den växt som det ger upphov till. I The World Book Encyclopedia heter det: ”När ett frö börjar gro, suger det upp stora mängder vatten. Vattnet orsakar många kemiska förändringar inuti fröet. Det får också fröets inre vävnader att svälla och bryta igenom fröskalet.” Fröet dör i själva verket som frö och övergår till att bli en växt. ”Gud ger det en kropp” genom att det är han som har fastställt de naturlagar som styr dess utveckling, och varje frö får en kropp enligt sin art. (1 Moseboken 1:11) På liknande sätt måste smorda kristna först dö som människor, och vid sin fastställda tid återför Gud dem sedan till liv i helt nya kroppar. Som Paulus skrev till filipperna: ”Jesus Kristus ... skall omgestalta vår förödmjukade kropp till att likformas med hans härliga kropp.” (Filipperna 3:20, 21; 2 Korinthierna 5:1, 2) De uppväcks i andliga kroppar och lever i andevärlden. — 1 Johannes 3:2.

6. Varför är det rimligt att tro att Gud kan ge dem som uppväcks lämpliga andekroppar?

⁶ Är detta alltför svårt att tro? Nej. Paulus argumenterar att djuren har många olika kroppar. Han gör också en jämförelse mellan änglar i himlen och människor av kött och blod, när han säger: ”Det finns himmelska kroppar och jordiska kroppar.” Det finns också en stor variation i den livlösa skapelsen. Långt innan vetenskapsmän hade upptäckt sådana himlakroppar som blå stjärnor, röda jättar och vita dvärgar, sade Paulus: ”Stjärna skiljer sig från stjärna i glans.” Skulle inte Gud med tanke på detta kunna ge uppväckta smorda kristna lämpliga andliga kroppar? — 1 Korinthierna 15:39–41.

7. Vad betyder oförgänglighet, och vad betyder odödlighet?

⁷ Därefter säger Paulus: ”Så är det också med de dödas uppståndelse. Det sås i förgänglighet, det uppväcks i oförgänglighet.” (1 Korinthierna 15:42) Även en fullkomlig människokropp är förgänglig. Den kan dödas. Paulus sade till exempel att den uppväckte Jesus var ”bestämd att inte mer vända åter till förgängelse”. (Apostlagärningarna 13:34) Han skulle aldrig återvända till ett liv i en fullkomlig, men förgänglig, människokropp. De kroppar som Gud ger de uppväckta smorda är oförgängliga, de kan inte dö eller förmultna. Paulus fortsätter: ”Det sås i vanära, det uppväcks i härlighet. Det sås i svaghet, det uppväcks i kraft. Det sås en själisk kropp, det uppväcks en andlig kropp.” (1 Korinthierna 15:43, 44) Paulus säger vidare: ”Detta dödliga måste iföra sig odödlighet.” Odödlighet innebär ett oförstörbart liv utan slut. (1 Korinthierna 15:53; Hebréerna 7:16) De som uppväcks bär på så sätt ”bilden av den himmelska”, dvs. av Jesus, som har gjort deras uppståndelse möjlig. — 1 Korinthierna 15:45–49.

8. a) Hur vet vi att de uppväckta kommer att vara samma personer som de var medan de levde? b) Vilka profetior uppfylls, när uppståndelsen äger rum?

⁸ Dessa uppväckta är trots sin förvandling fortfarande samma personer som de var före sin död. De kommer att uppväckas med samma minnen och samma fina kristna egenskaper. (Malaki 3:3; Uppenbarelseboken 21:10, 18) I detta avseende liknar de Jesus Kristus. Han förvandlades från att ha varit en andevarelse till att bli en människa. Därefter dog han och uppväcktes som en andevarelse. Och ändå är ”Jesus Kristus ... densamme i går och i dag och för evigt”. (Hebréerna 13:8) Vilket underbart privilegium har inte de smorda! Paulus skriver: ”Men när detta förgängliga iför sig oförgänglighet och detta dödliga iför sig odödlighet, då skall det uttalande bli verklighet, som står skrivet: ’Döden är uppslukad för evigt.’ ’Död, var är din seger? Död, var är din udd?’” — 1 Korinthierna 15:54, 55; Jesaja 25:8; Hosea 13:14.

11. a) Hur vet vi att Gud kan återskapa döda själar? b) Vad slags kroppar skall de som uppväcks på jorden få?

¹¹ Detta innebär att återskapa mänskliga själar. Omöjligt? Nej, för i Psalm 104:29, 30 försäkras vi om att Gud kan göra detta: ”Om du tar bort deras ande, utandas de, och till sitt stoft vänder de åter. Om du sänder ut din ande, blir de skapade.” Och även om de uppväckta kommer att vara samma personer som de var före sin död, behöver de inte fördenskull ha samma kroppar. Precis som Gud ger dem som uppväcks till himmelskt liv en sådan kropp som det behagar honom, så kommer han också att göra med dessa. De nya kroppar de får kommer helt säkert att vara friska och sunda och i rimlig grad likna deras ursprungliga kropp, så att deras nära och kära kan känna igen dem.