En artikel i tidskriften Health, skriven av dr Georgia Witkin-Lanoil, förklarar: ”Då hjärnan reagerar på en upprörande händelse, sätts det autonoma nervsystemet i funktion. Adrenalin frigörs från binjurarna och börjar strömma ut i blodet, vilket ger upphov åt ökad hjärtverksamhet och andning och ger kroppen mer energi genom att frigöra lagrat socker.”

Vad blir resultatet? ”Handlingar som utförs under påverkan av vårt eget adrenalin”, fortsätter dr Witkin-Lanoil, ”är ofta överilade handlingar. Vi skriker, vräker ur oss elaka halvsanningar, slåss, skadar och förstör saker eller lämnar platsen i vredesmod.” En artikel i tidskriften ’Teen framhöll likaså att vrede ”kan göra att du säger sådant som du inte menar, att du förlorar dina vänner — och kan till med förorsaka fysisk smärta i kroppen”.

Okontrollerad vrede

Boken Reaching Your Teenager påpekar: ”Många människor kan inte ge uttryck åt sin vrede på ett vettigt sätt.” Somliga får barnsliga raserianfall. Somliga blir våldsamma, antingen i ord eller rent fysiskt. Andra är lugna på ytan men kokar inombords. Som en ung kvinna sade: ”När jag blir arg skriker jag inte, utan jag blir reserverad och tystlåten.” Åter andra sätter sig bakom ratten och får utlopp för sin vrede genom sitt sätt att köra.

Okontrollerad vrede är emellertid sällan konstruktiv. Professor Gary Schwartz vid Yale University i USA hävdar att ilska ”har allvarligare och mer ihållande verkningar på hjärtat än någon annan känsla, inbegripet fruktan”. Doktor Redford B. Williams j:r vid Duke University i USA sade: ”Ett flertal undersökningar ger nu vid handen att en mängd förtidiga dödsfall kan förknippas med en fientlig inställning.” Det kan knappast vara befrämjande för hälsan att ha för vana att explodera så snart man blir provocerad. ”Ett lugnt hjärta är den köttsliga organismens liv”, säger ett ordspråk från forna dagar. — Ordspråksboken 14:30, NW.