Astma

ASTMA är en plåga spridd över hela världen. Här på Nya Zeeland beräknas det att var tionde människa lider av denna åkomma. Unga och gamla, stadsbor och folk på landsbygden, kroppsarbetande och tjänstemän — de sjuka finns inom alla kategorier.

Ändå är det bara ett fåtal människor som förstår vad sjukdomen innebär. Det är naturligtvis främst de som inte själva har astma som inte förstår vad sjukdomen innebär, men även astmatiker förstår ofta mycket lite av hur den verkar, vilket kan ge upphov till oro som förvärrar symptomen. Kanske kan följande kommentarer, som bygger på erfarenheter och forskning på Nya Zeeland, i någon mån skingra dimmorna kring sjukdomen.

Vad är astma?

Vid ett typiskt anfall av astma känner patienten en förträngning i bröstet. Han andas väsande och hostar medan han kämpar efter luft. Detta är en fruktansvärd upplevelse. Attacken kan vara svår eller mildare. Symptomen kan variera. Hur ofta anfallen kommer varierar också. Det finns personer som alltid har symptom men i varierande grad.

Vad är det som ger upphov till dessa obehagliga upplevelser? Som du vet leds luften till våra lungor via luftrören. Många astmapatienter uppvisar allergireaktioner som gör luftrören överkänsliga. Muskulaturen i luftrörsväggarna kan dra sig samman, slemhinnan på luftrörens insida kan svälla och körtlarna i luftrörsväggarna kan avsöndra ett överskott av slem. Följden blir att luftrören blir trängre. Inte att undra på att patienten får svårt att andas.

Vad förorsakar astma?

Vad är det som sätter i gång ett astmaanfall? Det kan vara en infektion, en känsloreaktion eller en allvarlig allergireaktion mot någonting. Men när väl sjukdomen har börjat uppträda hos personen i fråga, kan det vara åtskilliga allergener eller andra ämnen som ger upphov till överkänslighet hos luftrören. Och när luftrören har blivit överkänsliga för dessa ämnen, kan även andra faktorer — temperaturvariationer, fuktighetsförändringar, emotionella reaktioner eller ansträngande rörelser — utlösa anfallen.

Läkare kan identifiera vissa av de allergener som orsakar astmaanfall, men det är inte alltid möjligt att finna samtliga. Och även om man finner dem, är det inte möjligt att undvika dem helt och hållet. Grundliga undersökningar av astmans orsaker och hur man skall komma till rätta med dem kan ta tid. Det kräver tålamod hos patient och läkare. Men slutresultatet kan bli att patienten kan bemästra symptomen bättre.

Hur man förebygger anfall

Det finns mycket som irriterar lungorna och framkallar anfall hos en astmatiker. Försök undvika följande:

Tobaksrök: Rök aldrig och undvik rökiga lokaler. Läkare har ganska lite fördrag med astmatiker som inte vill sluta röka. Vänner till en astmatiker bör inte röka i dennes närvaro. Även om inte anfallet uppträder omedelbart, kan han eller hon några timmar senare få svåra besvär på grund av röken.

Damm: Undvik dammiga, instängda utrymmen och även verksamheter som rör upp damm. Om du i ditt arbete ständigt kommer i kontakt med mycket damm, bör du allvarligt överväga att byta arbete. En del astmatiker säger att deras symptom uppträder bara på natten eller i sovrummet. Kanske skälet är damm eller kvalster. Ofta är det så. Astmatikerns sovrum bör vara så dammfritt som möjligt. Följande städregler bör beaktas i en astmatikers hem.

Städa sovrummet dagligen.

Varje vecka skall madrass, sängbotten, filtar och golv rengöras och dammsugas noga. Trägolv är bättre än mattor, och persienner bättre än tjocka gardiner.

Dammtorka möbler och ovansidan på dörrar och fönsterkarmar med en fuktig trasa.

Rummet bör vädras grundligt och dörrar och fönster hållas stängda efteråt, åtminstone tre till fyra timmar innan astmatikern går till sängs.

Madrass, filtar, täcken och kuddar får inte vara av allergiframkallande material. De bör om möjligt regelbundet luftas i solen.a

En sak till: Släpp inte in sällskapsdjur i sovrummet. Och om det finns några som helst tecken på att du är allergisk mot ett djur, bör du skaffa ett nytt hem för det — eller åtminstone hålla det borta från huset.

Temperatur och luftfuktighet: Plötsliga temperaturförändringar och extrem värme och kyla kan framkalla ett anfall. Ganska varm och fuktig luft är det idealiska klimatet. Den som lider av astma bör således vistas utomhus så lite som möjligt i dimma och likaså i torrt, kallt väder. Undvik het, torr centralvärme. Om temperaturförändringar ger upphov till anfall under natten, kan man installera termostatreglerade värmeelement för vintermånaderna. Om i stället symptomen påverkas av fuktighet, kan man försöka använda en regulator för luftfuktigheten.

Emotionell stress och trötthet: Dessa faktorer kan ge upphov till astmaanfall. Det är sant att vi inte alltid kan behärska våra emotionella reaktioner, men många astmatiker har funnit att bibliska principer kan hjälpa. Bibeln säger: ”Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv.” (Ordspråksboken 14:30) Den omdömesgille astmapatienten försöker också inse sina fysiska begränsningar och undviker utmattning, som kan sätta i gång ett anfall.

Födoämnen: Allergi mot vissa födoämnen kan också förorsaka astmaanfall, särskilt hos barn eller vuxna som haft astma sedan barndomen. Även vanliga matvaror som mjölk, ägg och flingor kan misstänkas, men det kan krävas ett rejält detektivarbete att avslöja den skyldige, särskilt om det rör sig om ett mycket vanligt ämne, till exempel socker. Det kan också hända att flera olika födoämnen ger påverkan. Vuxna patienter gör väl i att tänka på att alkoholhaltiga drycker, såsom öl och vin, kan vara försvårande faktorer.

Fysisk träning: Ofta kommer ett astmaanfall efter starka fysiska ansträngningar, och det kommer sedan man slutat ett träningspass. Om du har varit med om detta, undvik då sådana sportgrenar som kräver häftiga kraftansträngningar och håll dig i stället till lugnare former av träning, till exempel simning och cykling (inte tävlingscykling). Det kan kanske hjälpa med någon form av luftrörsvidgande medicin som tas före kroppsansträngningar. En sjukgymnast kan göra upp ett program för dig som ökar din toleransnivå för kroppsansträngningar. På så sätt kan du delta i fler idrottsövningar utan att tappa andan.

Infektioner: Lättare infektioner i andningsvägarna, till exempel vid förkylning och influensa, framkallar ofta astmaanfall eller förvärrar symptomen. Den vanliga medicineringen mot astma är inte alltid effektiv när man har en infektion.

Pollen: Vintermånaderna innebär många problem för personer med andningsbesvär, men det finns också många människor som får astma under blomningstider. Mikroskopiska pollenkorn svävar omkring i sommarluften och kan förorsaka mycket svåra problem för astmatiker. Det är omöjligt att utrota upphovet till pollen, men man kan vidta vissa åtgärder som begränsar påverkan. Försök undvika att vistas på nyklippta gräsmattor eller att vara ute i skog och mark under pollensäsongen, och använd om möjligt effektiv luftkonditionering.

Mögel och sporer: Tusentals olika mögelsvampar och andra mikroskopiska svampar finns i vår omgivning. Mögelsvampar och svampsporer växer på vegetabiliskt och animaliskt material. Det finns mängder av dem på sädesslag, gräs och löv. Endast ett fåtal arter har påvisats ge astmasymptom, men undersökningar på Nya Zeeland tydde på att sporer kan vara en dominerande allergifaktor. Det är visserligen omöjligt att helt skydda sig mot luftburna sporer, men följande åtgärder kan ändå vidtas:

Undvik fuktiga, mögeldoftande källare och byggnader.

Kratta inte löv och gräs och var inte heller med när man bränner sådant.

Desinficera eller förstör föremål som har fått mögelangrepp.

Ha inga växter inomhus och anlägg inte en kompost i trädgården.

Desinficera golv, väggar och takytor som har fått mögelangrepp.

Är ditt barn astmatiker?

Om barnet är astmatiker behöver det din hjälp. Både föräldrar och lärare måste förstå dess problem och hjälpa till att klara av dem. Man kan inte tvinga barnet till mer än vad det förmår, samtidigt som det inte får ta skydd bakom sin astma för att slippa göra sådant som egentligen är nyttigt.

Barnets fysiska aktiviteter bör inte innehålla tävlingsmoment, även om många astmatiska barn kan delta i de flesta idrottsgrenar om de bara är symptomfria. Ett barn med kronisk astma kan emellertid bara orka med fysiska ansträngningar i begränsad utsträckning, och de vuxna måste se till att han eller hon inte pressas för hårt. En viss medicinering kan hjälpa barnet att vara med på gymnastik- och idrottslektionerna, och läraren bör veta när och hur man använder en inhalationssprej.

Vissa barn är så svårt astmasjuka att de ständigt har svårigheter med väsande andning. Dessa barn är ofta oroliga och spända, och deras föräldrar och lärare oroar sig mycket för dem. De är ofta borta från skolan och kan kanske aldrig vara med om lekar och idrott.

Föräldrar kan då bli överbeskyddande. I ett hem som domineras av spänningar och meningsskiljaktigheter får barnet kanske inte det stöd och den kärlek, förståelse och uppmuntran som det är i så stort behov av. Om föräldrarna har en optimistisk inställning till sjukdomen, kan barnets egen oro minskas, vilket också dämpar symptomen.

När anfallet kommer

Flytta den sjuke till en avskild plats och lugna honom. Han kan stå eller sitta framåtböjd, vilket ofta är den bekvämaste ställningen under ett anfall, och han bör omgående använda sin luftrörsvidgande medicin. En inhalatorsprej verkar snabbare än medicin som man sväljer. Om attacken är svår — om patienten har svårt för att tala — bör han så snart som möjligt komma under läkarvård. Patienten förlorar ganska mycket vätska genom sina flämtningar och bör därför få rikligt att dricka.

Astmatikerbehandling

Sjukgymnastik är till hjälp för astmatikern. Han lär sig förstå hur man skall andas på rätt sätt genom att använda mellangärdet, så att andnöden motverkas. Sjukgymnasten kan också lära ut hur man slappnar av och vilka kroppsställningar och rörelser som kan hjälpa till att hålla astman under kontroll. Behandlingarna varierar. En läkare är bäst kvalificerad att bedöma vad som är fördelaktigast i varje särskilt fall.

Behandlingen sker bland annat med hjälp av läkemedel, till exempel natriumkromoglikat och steroider och olika typer av luftrörsvidgande preparat. Läkemedlen kan ha vissa biverkningar, och läkare kan rekommendera alternativa behandlingsmetoder.

Astma är en komplicerad sjukdom. Släktingar och vänner måste inse detta om de skall kunna hjälpa till. Säg inte sådant som ”Tänk på något annat” eller ”Du ser inte sjuk ut alls”. De personer som lider av astma och lär sig att leva med sin sjukdom kan hämta tröst ur vetskapen att fram till dess att mänsklighetens sjukdomar botats i Guds nya ordning kan de vara bättre förberedda att möta sjukdomsanfallen, bättre rustade att undvika faktorer som sätter i gång dessa och kan dessutom avsevärt minska spänningen, oron och obehaget. (Jesaja 33:22, 24) — Från en astmatiker.

[Fotnot]

[Diagram/Bild på sidan 17]

(För formaterad text, se publikationen)

NORMALT TILLSTÅND

Muskeln avslappad

Slemhinna

Luftväg utan hinder

ASTMAATTACK

Muskeln sammandragen

Inflammerad slemhinna

Förträngd luftväg

Slem