• Varför blandar sig prästerna i politiken?
    Vakna! – 1987 | 22 april

    • Medborgerliga rättigheter, social rättvisa

      Som tidigare nämnts vinner emellertid vissa religiösa ledare mycket högt anseende för sin aktiva roll i politiken av andra orsaker.

      Ett exempel från Förenta staterna är baptistpastorn Martin Luther King, en medborgarrättskämpe som ledde en utdragen kampanj mot rasdiskriminering. Andra präster har tagit ledningen i kampen för kvinnors rättigheter och för vissa minoritetsgrupper. Präster och predikanter har engagerat sig aktivt i politiken till stöd för olika frågor, till exempel rätten att rösta, lika lön för lika arbete och anställning på lika villkor. På senaste tiden har man också börjat förespråka en s. k. ”befrielseteologi” för att lindra de fattigas lidande, till exempel genom att dela ut jordlotter till de utarmade.

      Vad anser du om att religiösa ledare engagerar sig i politik för att befrämja social verksamhet eller ”sekulär humanism”, som det ibland kallas? Även vissa präster känner sig illa till mods på grund av det som händer. Keith Gephart, en fundamentalistisk präst, förklarade: ”När jag växte upp, fick jag alltid höra att kyrkorna skulle hålla sig borta från politiken. Nu tycks det nästan vara en synd att inte engagera sig.” En religiös skribent i en dagstidning konstaterade: ”Från och med början av 1970-talet har fundamentalistiska kristna efter hand börjat tro att politisk aktivism är en plikt.”

      Motiven kan verka hedervärda, men lägg märke till hur långt prästerna går i detta engagemang och se om du själv är av samma uppfattning.

      Vad går befrielseteologin ut på?

      Gustavo Gutiérrez, en katolsk präst i Peru, tillskrivs vanligen förtjänsten av att ha utvecklat en ”befrielseteologi” som skall tillvarata de fattigas intressen. Denna inriktning är mycket utbredd bland katolska präster i Latinamerika och på andra håll. Den engelska tidningen Manchester Guardian Weekly rapporterade att biskopen av Durham angrep regeringens politiska ideologi och därvid kraftigt uppmuntrade till ett ”främjande av en ’befrielseteologi’”.

      Innebär denna teologi rätt och slätt att man lägger tonvikt vid omsorgen om de fattiga, på det sätt som rekommenderas i bibeln? Knappast. Biskopen av Durham medger att ”den brittiska befrielseteologin kommer att ta vissa av marxismens förklaringar mycket allvarligt”. Detta innebär bland annat att man förklarar de fattigas klasskamp med hjälp av marxistiskt resonemang. Vilka konsekvenser har då detta fått?

      I National Catholic Reporter kunde man nyligen (4 juli 1986) läsa rubriken: ”Brasiliens kamp om jorden sätter upp kyrkan mot staten.” Det som ligger bakom denna konflikt är att ett litet antal ”stora jordägare kontrollerar 83 procent av all jord”. Massmöten och protestmarscher anförda av präster ingår i denna ”kamp om jorden”. Och ”kamp” är rätta ordet. Artikeln förklarade att ”218 människor dödades i mer än 700 jordkonflikter förra året, däribland fader Josimo Tavares, en brasiliansk präst och jordreformledare som mördades den 11 juni”.