En gynnsam förändring blir endast tillfällig

Efter andra världskriget förändrades saker och ting igen. En koalitionsregering utlovade mänskliga rättigheter. Bröderna som återvände från lägren började genast predika och organisera församlingar. De kände det som om Jehova hade befriat dem för att de skulle prisa hans stora namn och inte för att de skulle försöka samla materiella ägodelar. Mot slutet av år 1945 fanns det 590 verksamma förkunnare av Guds kungarike. År 1947 köpte man ett hus som skulle bli Sällskapet Vakttornets avdelningskontor, och det första nationella konventet hölls i en sporthall. De närvarande uppgick till 1.200, och Ungerns statliga järnväg gav rentav 50-procentig rabatt till dem som reste till konventet.

Friheten varade emellertid inte länge. Kommunistpartiet kom snart till makten, och det blev en annan regering. Tillväxten bland Jehovas vittnen drog till sig den nya regeringens uppmärksamhet, för de hade ökat från 1.253 förkunnare år 1947 till 2.307 år 1950.

Vad som händer i dag

De ungerska utgåvorna av Vakttornet och Vakna! ges nu ut samtidigt som deras engelska motsvarigheter och med samma tilltalande utseende. År 1992 började man ge ut Årsboken på ungerska. Antalet förkunnare av de goda nyheterna ökade snabbt från 6.352 år 1971 till 13.136 i januari 1993.

Nu åtnjuter Jehovas vittnen i Ungern religionsfrihet och kan fritt predika från hus till hus. Det finns 205 församlingar, och 27.844 var närvarande vid Åminnelsen den 17 april 1992. Till dess att det finns tillräckligt många Rikets salar fortsätter församlingarna att samlas i skolor, kulturcentra och tomma baracker och även i utrymda kontor som tillhört kommunistpartiet. Fram till år 1992 hade tio församlingar överlämnat sina egna Rikets salar, och ytterligare Rikets salar håller på att byggas.