• Dyrkas modergudinnan fortfarande?
    Vakttornet – 1991 | 1 juli

    • MODERGUDINNAN dyrkades fortfarande i början av den kristna eran. Aposteln Paulus konfronterades med denna kult i Efesus i Mindre Asien. Där liksom i Aten, som också kännetecknades av gudinnedyrkan, hade han vittnat om ”den Gud som har gjort världen”, den levande Skaparen, som inte är lik något av ”guld eller silver eller sten, ... något som är skulpterat genom mänsklig konst och uppfinning”. Detta var mer än efesierna kunde tåla, eftersom de flesta av dem dyrkade modergudinnan Artemis. De som försörjde sig på att tillverka små Artemistempel av silver satte i gång ett upplopp. I omkring två timmar skränade folkskaran: ”Stor är efesiernas Artemis!” — Apostlagärningarna 17:24, 29; 19:26, 34.

      Den efesiska gudinnan Artemis

      Grekerna tillbad också en gudinna som hette Artemis, men den Artemis som dyrkades i Efesus hade mycket lite gemensamt med denna gudinna. Grekernas Artemis var jaktens och barnafödandets jungfruliga gudinna. Efesiernas Artemis, däremot, var en fruktbarhetsgudinna. Det enorma Artemistemplet i Efesus betraktades som ett av världens sju underverk. Hennes bild, som ansågs ha fallit ner från himlen, framställde henne som fruktbarheten personifierad med flera rader av äggformade bröst. Den egendomliga formen på dessa bröst har gett upphov till en rad förklaringar, till exempel att de skulle föreställa kransar av ägg eller rentav tjurtestiklar. Oavsett vilken förklaring som är den rätta, är bildens roll som fruktbarhetssymbol mycket tydlig.

      Det är intressant att lägga märke till att den ursprungliga bilden av denna gudinna enligt The New Encyclopædia Britannica ”var tillverkad av guld, ebenholts, silver och svart sten”. En känd staty av den efesiska gudinnan Artemis, som daterar sig från 100-talet v.t., avbildar henne med svart ansikte och svarta händer och fötter.

      Artemisbilden fördes i procession genom stadens gator. Bibelkännaren R. B. Rackham skriver: ”I templet [Artemistemplet] fanns hennes ... bilder, altaren och heliga föremål av guld och silver, som vid de stora högtiderna bars till staden och tillbaka i en praktfull procession.” Dessa högtider lockade till sig hundratusentals pilgrimer från hela Mindre Asien. De köpte små silvertempel och hälsade Artemis som sin stora gudinna, sin härskarinna, drottningen, jungfrun, ”en som hör och tar emot böner”. I en sådan miljö krävdes det stort mod av Paulus och de första kristna att ge ära åt ”den Gud som har gjort världen” och inte åt gudar och gudinnor tillverkade av ”guld eller silver eller sten”.