Sidan två

Redan fostret är redo för strid

Flera månader före födelsen börjar fostret rusta sig för strid. Det tillverkar vapen till sitt immunförsvar. När barnet föds är försvarsstyrkorna beredda att spåra upp och oskadliggöra främmande substanser. Koncentrationen av antikroppar, som finns i det lilla barnets blod och som det fått av sin mor, är redan högre än i moderns. I barnets vävnader finns fagocyter (ätarceller) som är beredda att uppsluka varje inkräktare. Dessa och andra försvarsförband ligger redan i skyttegravarna, redo för strid. Och tur är väl det, för i samma ögonblick som barnet föds utsätts det för ett massivt angrepp av de allestädes närvarande mikroorganismerna.

Strax efter födelsen får det lilla barnets immunförsvar en kraftig förstärkning i sin förmåga att oskadliggöra inkräktare — den helt avgörande eldkraft som kommer med de första dropparna modersmjölk. Den bröstmjölk som bildas under de första dagarna kallas kolostrum, och den är mycket rik på antikroppar. Den gör den nyfödde väl rustad för striden.

”Redan ett par tre månader efter födelsen är [en baby] kapabel att själv svara på ett mikrobangrepp. Vapensmedjorna i röda benmärgen och thymus är i full gång. Och vid tio års ålder står människans immunförsvar som starkast, rustat till tänderna. Vad därefter är, är ett sakta avklingande.” — Kroppens försvar, sidorna 34, 35.

När livet börjar, börjar också striden, och den kommer inte att upphöra förrän människan drar sitt sista andetag.

[Bildkälla på sidan 2]

Lennart Nilsson