En vanlig fråga har att göra med plasmaproteinerna — globuliner, albumin och fibrinogen. Av dessa är det sannolikt gammaglobulinet (även kallat immunglobulin) som används mest i terapeutiskt bruk. Varför ger man då gammaglobulin?

Kroppen kan framställa antikroppar mot vissa sjukdomar, och dessa ger då aktiv immunitet. Detta är grundvalen för förebyggande vaccinering mot polio, påssjuka, röda hund, mässling, tyfus (tyfoid) samt trippelvaccinering mot difteri, stelkramp och kikhosta. Men om någon nyligen har blivit utsatt för farlig smitta, kanske läkarna rekommenderar en injektion av ett serum (antitoxin) som ger honom omedelbar passiv immunitet. Fram till helt nyligen har man till sådana injektioner använt gammaglobulin, som innehåller antikroppar, och som tas från en person som redan är immun.a Den passiva immunitet som injektionen ger är inte permanent, eftersom de införda antikropparna med tiden lämnar kroppen.

Med tanke på befallningen ”avhåll ... [er] från ... blod”, har en del kristna menat att de inte kan ta emot en injektion av protein (gammaglobulin), fastän det bara är fråga om en liten beståndsdel av ett blodprotein. Deras ståndpunkt är klar och enkel — ingen blodbeståndsdel i någon form eller någon mängd.

Andra har menat att ett serum (antitoxin) som gammaglobulin, innehållande bara en mycket liten del av en blodgivares plasma och som används för att stärka deras immunförsvar, inte är detsamma som en livsuppehållande blodtransfusion. Deras samvete kanske därför inte förbjuder dem att ta emot gammaglobulin eller liknande blodbeståndsdelar.b De kan dra slutsatsen att för dem är det huvudsakligen en fråga om huruvida de kan acceptera de hälsorisker som det kan innebära att ta emot en injektion som är baserad på blod från andra människor.

Av betydelse i detta sammanhang är att en gravid kvinnas blodomlopp är skilt från blodomloppet hos det foster som hon bär i livmodern. Deras blodgrupper är ofta olika. Modern överför inte sitt blod till fostret. Formade beståndsdelar (celler) från moderns blod kan inte passera den barriär som moderkakan utgör och komma in i fostrets blod, inte heller blodplasman som sådan kan göra detta. Om moderns och fostrets blod på grund av någon skada skulle blandas, kan hälsoproblem uppstå (Rh- eller AB0-oförenlighet). Vissa ämnen i plasman passerar emellertid över till fostrets blodomlopp. Gäller detta plasmaproteiner, sådana som gammaglobulin och albumin? Ja, det gäller för vissa av dem.

Hos gravida kvinnor finns en aktiv mekanism som gör att en del gammaglobulin övergår från moderns blod till fostrets. Eftersom denna naturliga överföring av antikroppar till fostret är något som inträffar vid alla graviditeter, föds barnen med ett visst mått av immunitet mot en del infektioner.

Att en del proteiner från plasman på ett naturligt sätt passerar över till blodomloppet hos en annan individ (fostret) kan vara en sak att ta med i beräkningen, när en kristen skall avgöra om han skall acceptera gammaglobulin, albumin eller andra injektioner av plasmabeståndsdelar. Någon kan mena att han med gott samvete kan göra detta; en annan kan dra slutsatsen att han inte kan det. Var och en måste personligen avgöra denna fråga inför Gud.

[Fotnoter]

◼ Godtar Jehovas vittnen injektioner av sådana blodbeståndsdelar som gammaglobulin och albumin?

En del av dem gör det, eftersom de anser att Guds ord inte klart och tydligt utesluter att man tar emot en injektion av en liten beståndsdel eller fraktion av blodet.