Tålamod — Varför så sällsynt?

EMILIO var i 60-årsåldern.a Han hade kommit till Oahu på Hawaii i ett sorgligt ärende — för att begrava sin vuxne son. Då Emilio promenerade på en lugn gata uppe på en höjd och samtalade med några vänner, hoppade han plötsligt till när en bil i hög fart backade ut på gatan. Bilen körde nästan på honom, och ilsket och otåligt skrek Emilio åt bilföraren och slog till bilen med handen. Det resulterade i ett gräl. Det verkar som om föraren knuffade till Emilio så att han föll och slog huvudet i den hårda trottoaren. Några dagar senare dog Emilio på grund av sina skallskador. Vilket sorgligt slutresultat!

Vi lever i en värld där tålamod är en sällsynt egenskap. Allt fler bilister kör för fort. Andra kör för nära framförvarande fordon som håller den högsta tillåtna hastigheten. Ytterligare andra byter ideligen körfil, eftersom de inte tål att ligga bakom ett annat fordon. I hemmen kan familjemedlemmarna fara ut i vrede och bli våldsamma. Till och med kristna kan bli alltför upprörda över sina andliga bröders tillkortakommanden och misstag.

Varför är tålamod så sällsynt? Har det alltid varit på det sättet? Varför är det så svårt att visa tålamod i vår tid?

Exempel på brist på tålamod

Bibeln berättar om en kvinna som inte rådfrågade sin man innan hon fattade ett avgörande beslut. Hennes namn var Eva. Utan att vänta på Adam, kanske delvis på grund av att hon var otålig, åt hon av den förbjudna frukten. (1 Moseboken 3:1—6) Hur var det med hennes man? Han kan också ha visat brist på tålamod när han följde Evas exempel och begick en synd utan att först vända sig till sin himmelske Fader, Jehova, och be honom om hjälp och vägledning. Deras lystnad, möjligen förenad med brist på tålamod som ledde till synd, hade allvarliga konsekvenser för oss alla. Från dem har vi också fått i arv en benägenhet att begå synder, däribland de synder som vi begår på grund av övermod och brist på tålamod. — Romarna 5:12.

Omkring 2.500 år efter det att våra första föräldrar hade syndat visade Guds utvalda folk, israeliterna, djup, ihållande brist på såväl tro som tålamod. Fastän Jehova strax innan hade befriat dem från slaveriet i Egypten, ”glömde de [fort] hans gärningar” och ”väntade inte på hans råd”. (Psalm 106:7—14) Gång på gång begick de allvarliga synder därför att de var otåliga. De gjorde en guldkalv och tillbad den; de knotade över mannat, den bokstavliga föda Jehova gav dem, och många av dem gjorde till och med uppror mot den som Jehova Gud hade förordnat till sin representant, Mose. Deras brist på tålamod ledde sannerligen till sorg och olycka.

På grund av Sauls, Israels förste mänsklige kungs, handlingssätt förlorade hans söner möjligheten att bli sin fars efterträdare som kungar. Varför det? Därför att Saul inte väntade på profeten Samuel, som skulle frambära ett offer åt Jehova. På grund av människofruktan frambar Saul offret innan Samuel kom. Föreställ dig hur Saul måste ha känt det när Samuel kom strax efter det att Saul hade avslutat ceremonin! Om han bara hade väntat några minuter längre! — 1 Samuelsboken 13:6—14.

Om Eva bara hade väntat på Adam i stället för att obetänksamt sträcka sig efter frukten! Om israeliterna bara hade kommit ihåg att vänta på Jehovas råd! Ja, tålamod kunde ha besparat dem och oss mycket sorg och bedrövelse.

Orsaker till brist på tålamod

Bibeln hjälper oss att förstå vad som är den främsta orsaken till bristen på tålamod i vår tid. I 2 Timoteus, kapitel 3, beskrivs det hur vår generation lever i ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med”. Det sägs att människorna ”skall vara egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, ... utan självbehärskning, vildsinta, utan kärlek till det goda”. (Verserna 2, 3) Denna giriga och egocentriska inställning fördärvar hjärtat och sinnet hos många människor och gör det svårt för alla, även sanna kristna, att visa tålamod. När vi får bevittna hur människor i världen kör för fort eller tränger sig före i köer eller slungar ut förolämpningar mot oss, sätts vårt tålamod på svåra prov. Vi kan bli frestade att efterlikna dem eller att ge igen och därigenom sänka oss till deras nivå av självisk stolthet.

Ibland får våra egna felaktiga slutsatser oss att förlora tålamodet. Lägg märke till hur den vise kung Salomo beskrev sambandet mellan ett förhastat, felaktigt resonemang och ett otåligt, vredgat uppförande: ”Bättre är den som är tålmodig än den som är högmodig i anden. Var inte hastig i din ande till att känna dig kränkt, ty detta att känna sig kränkt är vad som vilar i de enfaldigas famn.” (Predikaren 7:8, 9) Om vi tar oss tid och skaffar oss en fullständig och exakt bild av situationen innan vi handlar, kommer vi sannolikt att visa större förståelse, större medkänsla och större tålamod mot andra. En högmodig, egocentrisk anda kan å andra sidan göra att vi blir trångsynta, otåliga och förbittrade, lika de knotande och styvnackade israeliter som var en plåga för Mose. — 4 Moseboken 20:2—5, 10.

En annan orsak till den ökande bristen på tålamod i den här världen är det hopplösa tillstånd som världen befinner sig i och som är ett resultat av att den har avlägsnat sig från Jehova. David skrev följande om hur nödvändigt det är att människor hoppas på Jehova: ”Ja, vänta tyst på Gud, o min själ, ty från honom kommer mitt hopp.” (Psalm 62:5) Många människor som inte känner Jehova har en inskränkt och dyster syn på tillvaron, och därför försöker de gripa tag i varje antydan till nöjen och vinning innan deras tid är ute. De liknar sin andlige fader, Satan, Djävulen, då de inte bryr sig om hur deras handlingar kan skada andra. — Johannes 8:44; 1 Johannes 5:19.

Det är inte underligt att tålamod är så sällsynt i våra dagar. Den här onda, själviska tingens ordning, dess gud, Satan, och de syndfulla böjelserna hos vårt fallna kött gör det svårt för alla, även dem som är uppriktiga, att vara tålmodiga. Bibeln uppmanar oss likväl att ”vara ... tålmodiga”, särskilt när det gäller fullbordandet av Guds uppsåt. (Jakob 5:8) Varför är det så värdefullt att vara tålmodig? Vilka belöningar kan det ge oss?

Tålamod — Varför så värdefullt

”Också de tjänar som bara står och väntar.” Dessa ord yttrade den engelske diktaren John Milton för över tre hundra år sedan i sin sonett ”Om hans blindhet”. I den tidigare delen av dikten uttryckte han sin besvikelse och ängslan över att han inte var i stånd att tjäna Gud helt och fullt, eftersom han hade blivit blind i 40-årsåldern. Men som det framgår av diktens sista rad, som är återgiven här ovan, kom han att inse att man kan tillbe Gud genom att tålmodigt uthärda motgångar och i stillhet söka efter tillfällen att tjäna honom. Milton insåg värdet av att tålmodigt förtrösta på Gud.

De flesta av oss har kanske god syn, men alla har vi begränsningar som kan göra oss förbittrade eller ängsliga. Hur kan vi lära oss att utöva tålamod?

Uppmuntrande exempel

Bibeln nämner flera fina exempel på tålamod. Tack vare Jehovas tålamod har miljoner och åter miljoner människor möjligheten att få evigt liv. (2 Petrus 3:9, 15) När Jesus kärleksfullt inbjuder oss att ta på oss hans ok och ”finna vederkvickelse för [våra] ... själar”, återspeglar han på ett fullkomligt sätt sin Faders underbara tålamod. (Matteus 11:28—30) Att vi begrundar Jehovas och Jesu exempel kan hjälpa oss att visa större tålamod.

En som verkade ha stor anledning att vara vred, förbittrad eller hämndgirig var Jakobs son Josef. Hans bröder hade behandlat honom mycket orättvist när de planerade att döda honom och slutligen sålde honom som slav. Trots sin samvetsgranna, lojala tjänst hos Potifar i Egypten blev Josef orättvist anklagad och fängslad. Han uthärdade tålmodigt alla sina motgångar, då han förmodligen förstod att sådana prövningar kunde tjäna Jehovas syfte. (1 Moseboken 45:5) Eftersom Josef uppodlade tro och förtröstan på Jehova samt ödmjukhet och förståelse, kunde han visa tålamod även under mycket prövande omständigheter.

En annan viktig hjälp är Jehovas heliga ande. Om vi exempelvis har ett häftigt humör och en skarp tunga, kan vi be om att få hjälp av den heliga anden så att vi kan uppodla andens frukter. Att vi begrundar var och en av dessa frukter, till exempel långmodighet och självbehärskning, kommer att hjälpa oss att se hur de är nära förbundna med tålamod. — Galaterna 5:22, 23.

Belöningar av att visa tålamod

Att vi visar tålamod kan föra med sig många belöningar. Det stärker vår personlighet och skyddar oss mot att begå överilade dåraktiga handlingar. Vem av oss har inte begått misstag som har lett till skada därför att vi har handlat för snabbt i en svår eller stressande situation? Vi kanske har sagt något ovänligt eller uppfört oss ohövligt. Vi kanske har låtit något obetydligt felsteg som någon av våra kära vänner begått trappas upp till en rejäl tvistefråga. Efter många missräkningar och mycket vrede och smärta kan vi ha känt oss nedslagna och tänkt ”om jag bara hade väntat lite till”. Att vi är tålmodiga kan skydda oss mot sorger och bekymmer. Det gör vårt liv fridfullare, stabilare och ger oss större tillfredsställelse. — Filipperna 4:5—7.

Att vi är tålmodiga kan också hjälpa oss att ha ett lugnt, förtröstansfullt hjärta. Det kan leda till att vi får bättre fysisk, mental och andlig hälsa. (Ordspråken 14:30) Okontrollerad, våldsam vrede kan orsaka allvarlig mental och fysisk sjukdom och död. Genom att vara tålmodiga får vi å andra sidan en positivare inställning till andra, i synnerhet till våra andliga bröder och våra familjemedlemmar. Vi kommer då att vara mera benägna att vara hänsynsfulla och hjälpsamma i stället för att vara lättretliga och kritiska. Andra kommer i sin tur att tycka att det är lättare att umgås med oss.

Särskilt församlingens äldste behöver visa tålamod. Emellanåt kommer medkristna till dem med allvarliga problem. Dessa uppriktiga vänner kan vara förvirrade, upprörda eller nedslagna, medan de äldste själva kan känna sig trötta och distraherade av sina egna personliga problem eller problem i familjen. Men det är verkligen viktigt att äldste är tålmodiga i sådana prövande situationer. På det sättet kan de undervisa ”med mildhet” och ”behandla hjorden skonsamt”. (2 Timoteus 2:24, 25; Apostlagärningarna 20:28, 29) Dyrbara liv står på spel. Det är verkligen en välsignelse för församlingen att ha omtänksamma, kärleksfulla och tålmodiga äldste!

Familjeöverhuvuden bör behandla sina familjemedlemmar med tålamod, förståelse och omtanke. De bör också uppmuntra alla familjemedlemmarna att visa prov på just dessa egenskaper som förväntas av dem. (Matteus 7:12) Det kommer i hög grad att bidra till kärleken och friden i hemmet.

Att ordinerade kristna Ordets förkunnare visar tålamod när de tar del i tjänsten på fältet kommer att hjälpa dem att i större utsträckning glädja sig över denna tjänst. De kommer att bli bättre i stånd att uthärda likgiltighet och motstånd som de möter. I stället för att argumentera med arga personer som de träffar på kommer tålmodiga Ordets förkunnare att kunna ge ett milt svar eller tyst dra sig tillbaka och därigenom bevara friden och glädjen. (Matteus 10:12, 13) När kristna dessutom behandlar alla tålmodigt och vänligt, kommer fårlika att dras till budskapet om Guds kungarike. Jehova har välsignat tålmodiga ansträngningar jorden över, och det har lett till att hundratusentals ödmjuka sanningssökare församlas till Jehovas kärleksfulla församling varje år.

Att vi är tålmodiga kommer sannerligen att föra med sig rika belöningar. Vi kommer att undvika många olyckor och problem till följd av obehärskade handlingar eller en otyglad tunga. Vi kommer att bli lyckligare, lugnare och antagligen friskare. Vi kommer att uppleva större glädje och frid i vår tjänst, i församlingen och i hemmet, men framför allt kommer vi att glädja oss åt ett nära förhållande till Gud. Vänta därför på Jehova. Ha tålamod!

[Fotnoter]

[Bild på sidan 10]

Hur tålmodig är du i det dagliga livet?