Calcutta — en sjudande, kontrastrik stad

Från Vakna!:s korrespondent i Indien

ENLIGT den brittiske författaren Rudyard Kipling var Calcutta ”skräcknätternas stad”, ”en tättbefolkad och vidrig stad”. Men enligt den berömde indiske poeten Mīrzā Ghālib, som skrev på urdu, var det ”en mycket upplivande stad”, ”den himmelska staden”. Författaren Dominique Lapierre ansåg att varje besök i den här staden var ”en ny magisk upplevelse”, medan Peter T. White skrev i National Geographic och citerade andra som kallat den ”förskräcklig, hemsk, skrämmande. Världens största slumområde.” Calcutta (Kalikata på bengali) är tveklöst en kontrastrik stad.

Stadens grundande

Calcutta, som ligger vid kusten i nordöstra Indien, i delstaten Västbengalen, finns inte omnämnt i Indiens forntida historia. I jämförelse med andra städer, exempelvis Delhi och Thanjavur, är Calcutta en ung stad. Precis som många andra städer blev även Calcutta till på grund av en flod, den mäktiga Ganges. I närheten av Bengaliska viken delar sig Ganges i två grenar, som sedan delar sig ytterligare ett antal gånger och bildar världens största delta. Längst västerut i deltat ligger floden Hooghly, tidigare känd som Bhagirathi-Ganga, som flyter mot söder ut i havet.

På 1400- och 1500-talen seglade portugisiska, holländska och brittiska köpmän uppför Hooghly, och med tillstånd från de lokala härskarna satte de upp handelsstationer. Job Charnock, en tjänsteman i brittiska Ostindiska kompaniet, utvalde byn Sutanuti som handelscentrum. Efter en del motgångar kom han till Sutanuti och de närliggande byarna Govindpur och Kalikata där han inte bara grundlade en handelsstation, utan även lade grunden till upprättandet av en brittisk bosättning. Detta inträffade den 24 augusti 1690. Calcutta hade grundats!

År 1698 fick britterna arrendera området och betalade arrendeavgift till mogulhärskarna fram till år 1757. Britterna byggde försvarsanläggningen Fort William för att ge den växande staden militärt beskydd. Köpmännen, som kände sig trygga i skyddet av Fort William, började bygga stora villor. Vid den tiden uppgick befolkningen i staden och i de omgivande byarna till 400.000, och handeln förde närmare 50 skepp om året uppför Hooghly.

Calcuttas svarta hål

År 1756 anföll den impulsive unge fursten av Bengalen, Sirāj-ud-Dawlah, Calcutta. De flesta av invånarna flydde, men några européer som hade tagit sin tillflykt till Fort William kapitulerade och spärrades in i ett litet rum i den kvävande junihettan. Dagen därpå fann man att många hade kvävts till döds. Den här fängelsehålan blev känd som Calcuttas svarta hål.

Händelsen väckte Ostindiska kompaniets vrede, och år 1757 drog en trupp brittiska soldater, anförda av Robert Clive, ut för att återerövra staden. Det har sagts att det slag som följde, slaget vid Plassey, markerade början av det brittiska väldet i Indien. Vad blev följden av detta för Calcutta? År 1773 blev Calcutta huvudstad i Brittiska Indien och fortsatte att vara det fram till år 1911.

Calcutta får en ansiktslyftning

Allteftersom stora rikedomar flödade in i staden uppfördes magnifika byggnader, och Calcutta kom att kallas palatsens stad. Breda gator byggdes, och museer och bibliotek grundades. Många av de imponerande byggnader som fortfarande finns kvar vittnar om detta.

Efter 190 år av brittiskt välde blev Indien, under ledning av Mohandas Gandhi och Jawaharlal Nehru, år 1947 självständigt, vilket ledde till en delning. Under Mohammed Ali Jinnahs ledning bildades den muslimska staten Pakistan, bestående av två delar: Östpakistan och Västpakistan. År 1971 blev Östpakistan Bangladesh. Som en följd av dessa händelser strömmade en flod av flyktingar in i Calcutta, och man beräknar att folkmängden i storstadsområdet nu uppgår till över 12 miljoner.

Den oväntade tillströmningen av så många som var oförmögna att försörja sig ledde till enorma problem. På grund av bostadsbristen bodde bokstavligt talat miljontals människor i de fattigaste slumområden, i skjul av papp och jute, under dåliga sanitära förhållanden, utan elektricitet och vatten. Tusentals andra bodde på gatorna. År 1967 rapporterade nio internationella stadsplanerare om förhållandena i Calcutta och sade att staden ”raskt närmade sig ett sammanbrott när det gällde ekonomin, bostadssituationen, de sanitära inrättningarna, transportsystemen och möjligheterna att uppehålla livet”. Framtiden såg dyster ut.

I en ansträngning att ordna fler bostäder i synnerhet åt låginkomsttagare exploaterades en stor areal av saltängar. Genom att man avlägsnade bottenslam ur floden, vilket användes till utfyllnad, förbättrades dessutom framkomligheten för sjötrafiken.

I början av 1990-talet gjordes stora internationella investeringar i Indien, och Calcutta ville inte bli förbigånget. Därför inleddes ett omfattande uppröjningsarbete. Människor som bodde i slumområden tvingades att flytta utanför staden, sopor användes till att generera elektricitet och framställa gödsel, och fordon som förorenade luften förbjöds liksom rökalstrande ugnar i det fria. Vägar breddades och köpcentra byggdes. Medborgargrupper röjde, skurade och målade. Calcutta räddades vid ruinens brant och fick nytt liv. Den en gång ”döende”, ”katastrofdrabbade” staden började återigen att sjuda av liv. I en rapport år 1997 om företräden och utbud kom den långt före Indiens andra större städer på rangskalan.

En handelsmetropol

Med flyktingar från grannländer, immigranter från andra delstater i Indien, bengaler från området samt kineser och armenier som varit bosatta i landet en lång tid har denna metropol blivit en smältdegel för olika språk, kulturer, religioner och kokkonst. Vad lockade alla dessa miljoner människor till Calcutta? Handeln! Fartyg från hela världen seglade till denna hamnstad där Öst mötte Väst. Bland exportartiklarna fanns salpeter, jute, te, socker, indigo, bomull och silke. En ofantlig mängd gods fördes in i eller lämnade Calcutta med bilar, tåg och fartyg. Sedan Indien blivit självständigt byggdes stora järnbruk och stålindustrier, och man bröt värdefulla mineral för eget bruk och för export.

Grundvalen för den ökade handeln var hamnen. Från början ankrade britterna sina fartyg i den del av Hooghly där vattnet var djupare och fraktade sedan godset uppför floden i mindre båtar. År 1758 lade man i Calcutta grunden till det som med tiden skulle bli Indiens viktigaste hamn. Fortgående modernisering och ökad vattentillförsel från en damm i Ganges har bidragit till att öka såväl den internationella sjötrafiken som kust- och flodtrafiken.

Trafiken — förr och nu

I en stad med över 12 miljoner invånare är trafiken ett stort problem. I Calcutta finns alla de transportmedel man vanligtvis finner i en modern stad — och fler därtill! Den handdragna rikshan väcker förundran hos turister som ser hur kvickt de män som drar dem tar sig fram genom livligt trafikerade gator. Ofta tar de passagerarna till deras destination snabbare än bussar och taxibilar, som fastnar i trafiken. Rikshan, som introducerades år 1900 för att transportera varor, användes snart för persontransporter, och man tror att det finns omkring 25.000 rikshor på Calcuttas gator! Även om de saktar ner trafiken, sysselsätter de kanske 50.000 människor och transporterar många fler.

Dagligen transporterar små färjor tusentals pendlare mellan Calcuttas centralstation och det centrala affärsdistriktet. Man har ökat färjetrafiken för att minska trafiken på gatorna, eftersom över 50.000 personbilar och tusentals lastbilar dagligen trängs för att komma över världens mest trafikerade bro, Howrahbron.

Kanske är de elektriska spårvagnarna det mest omtyckta inslaget i staden. De miljövänliga, rymliga och energisnåla spårvagnarna transporterar hundratusentals människor varje dag runt om i staden, även om det inte alltid är så bekvämt. Att klänga fast vid stången vid utgången i en överfull spårvagn fordrar viss teknik! Men när det nybyggda tunnelbanenätet, som transporterar mer än 60.000 passagerare varje timme genom stadens centrum i angenäm svalka, var klart, förbättrades kollektivtrafiken väsentligt.

Calcuttas rika kulturutbud

Det finns goda möjligheter att ägna sig åt studier i Calcutta, vilket har fått många att välja den vetenskapliga eller juridiska banan, och de sköna konsterna blomstrar i det som har blivit ett kulturcentrum på den indiska subkontinenten. University of Calcutta, som är 140 år och ett av världens största universitet, har över en kvarts miljon studerande.

Om Mumbai (Bombay) är Indiens centrum för underhållningsfilm, är Calcutta helt visst hemvist för dokumentärfilmen. Namn som Satyajit Ray och Mrinal Sen är kända världen över för sina bidrag till filmkonsten. Calcutta kan ståta med fler poeter än Rom och Paris tillsammans och fler litterära tidskrifter än New York och London, och på College Street finns ett av världens största antikvariat.

Unika sevärdheter

Bland de framstående landmärkena finns Victoria Memorial, byggt av marmor i italiensk renässansstil. I detta väldiga museum, som öppnades år 1921, finns många minnesmärken från tiden för det brittiska väldet i Indien. Bland de över 30 museerna i Calcutta finns det väldiga Indian Museum. Den botaniska trädgården med dess 240-åriga banjanträd, som mäter över 400 meter i omkrets, är väl värt ett besök, och detsamma kan sägas om den zoologiska trädgården. Maidan, som har kallats Calcuttas lungor, är ett stort parkområde på 520 hektar, det största i sitt slag i hela Indien. Calcutta kan också ståta med Birla Planetarium, som är ett av världens största planetarier. De som är intresserade av cricket vill kanske se Eden Gardens cricketanläggning, som under en internationell match kan rymma närmare 100.000 högljudda och entusiastiska åskådare.

I den mycket vackra byggnaden Science City, som är Asiens största interaktiva vetenskapscentrum, kan besökarna uppleva en simulerad jordbävning, bevittna hur en tromb bildas och få reda på fascinerande fakta om miljön och om många varelsers beteendemönster. Men för hinduer är Durga Puja-högtiden den största attraktionen, då staden under fem dagar brister ut i vild religiös glädjeyra som nästan lamslår all annan verksamhet.

Vad finner du om du ger dig ut på en shoppingrunda i Calcutta? I stort sett allt! Men du får vara inställd på att trängas bland stimmiga folkskaror, och glöm inte att titta på kvinnorna insvepta i vackra färggranna saris. Du kan köpa alla slags lädervaror till förmånliga priser, däribland fina skor i kinesiska affärer. Föremål av rostfritt stål, textilier, utsökt porslin och vackra smycken är bara några av de artiklar som en tålmodig kund kan finna under en shoppingrunda på de stora marknaderna, som är verkliga ”köpparadis”.

Gourmetmat

Calcutta har också beskrivits som ett paradis för gourmeter, så vi kan inte lämna staden utan att smaka på några av dess delikatesser. Det har sagts att bengaler sätter stort värde på mat och bedömer människor efter deras kulinariska färdigheter. I Calcutta är fisken en självklarhet i köket, och på de stora marknaderna kan man finna en mängd olika sorters fisk, kött och grönsaker. En omsorgsfull blandning av färska kryddor förhöjer smaken på de vanligaste grönsakerna. Här finns gott om kinesisk mat. Och överst på listan över Calcuttas kulinariska läckerheter finns de berömda sötsakerna. Rasagollas, kulor av en sorts stelnad ostmassa som smaksatts med och doppats i sirap, är en symbol för Bengalen. Och glöm inte att provsmaka mishti doi, en underbar sötad yoghurt som är en mycket omtyckt efterrätt. Vattnas det i munnen på dig? Kan du känna den ljuvliga doften som sprider sig från restaurangerna? Ja, Calcutta är verkligen en sjudande, fascinerande kontrastrik stad!

[Kartor på sidan 15]

(För formaterad text, se publikationen)

SRI LANKA

INDIEN

Calcutta

BANGLADESH

[Karta]

CALCUTTA

Botaniska trädgården

Maidan

Zoologiska trädgården

Birla Planetarium

Victoria Memorial

Indian Museum

Hooghly

Salt Water Lake

Dum Dum — internationell flygplats

[Bildkälla]

Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bild på sidan 15]

Science City

[Bild på sidan 16]

Victoria Memorial

[Bild på sidan 17]

En livlig marknadsplats

[Bild på sidan 17]

Frisersalong på trottoaren