Är de alla uppenbarelser från Gud?
SKULLE Guds ande, som inspirerade Bibeln, också kunna vara upphovet till andra böcker som en del betraktar som heliga? (2 Timoteus 3:16) Denna fråga väcktes av en italiensk jesuitisk tidskrift (La Civiltá Cattolica), som ges ut under överinseende av en myndighet i Vatikanen och sålunda betraktas som auktoritativ i katolska kretsar.
”Gud spred genom helig andes inverkan ordets säd även i en del heliga böcker av icke-judisk och icke-kristen tradition”, hette det i den jesuitiska tidskriften. Enligt jesuiternas uppfattning skrevs sådana ”heliga” böcker som den zoroastriska Avesta eller de konfucianska ”fyra böckerna” ”inte utan visst inflytande av helig ande och innehåller därför, i viss utsträckning, en ’gudomlig uppenbarelse’”.
Artikeln gör emellertid ett klarläggande. ”Inte allt som sådana heliga böcker innehåller är Guds ord”, framhåller den, och tillägger att de som skrev dessa böcker kan ha ”påverkats av en polyteistisk omgivning eller influerats av den filosofiska omvärld” som de levde och verkade i. Enligt Marco Politi, korrespondent för den italienska tidningen La Repubblica med inriktning på frågor som rör Vatikanen, öppnar denna inställning ”möjligheter som tidigare skulle ha betraktats som otänkbara i relationerna mellan katolska kyrkan och de stora historiska religionerna” och vänder åter till den anda av olika ekumeniska möten för bön såsom det i Assisi 1986, som Johannes Paulus II energiskt verkat för.
Jehova är inte en oordningens och förvirringens Gud. (1 Korinthierna 14:33) Vi kan därför inte med rätta dra slutsatsen att hans heliga ande, eller verksamma kraft, skulle inspirera ens en del av alla de böcker som inte är i full harmoni med hans ord, Bibeln. I stället för att uppmuntra till ekumeniska närmanden mellan olika ”religiösa traditioner” skrev den kristne aposteln Paulus att det finns ett ”enda hopp, ... en enda Herre, en enda tro, ett enda dop”. — Efesierna 4:4, 5.
Detta ”enda hopp” är grundat på tro på Jesus Kristus. Bibeln säger därför: ”Dessutom finns det ingen räddning i någon annan, för det finns inget annat namn under himlen, som blivit givet bland människor, genom vilket vi måste bli räddade.” (Apostlagärningarna 4:12) Ingen annan ”helig bok” framställer Jesus som den centrala gestalten i uppfyllelsen av Guds uppsåt. Det är endast om vi godtar Bibeln som Guds ord som den kan undervisa oss om Jehova Guds kärleksfulla föranstaltning för räddning eller frälsning. — Johannes 17:3; 1 Thessalonikerna 2:13.