-
Filon från Alexandria och hans tolkning av SkrifternaVakttornet – 2005 | 15 juni
-
-
Gamla skrifter får ny innebörd
Precis som många judar i Alexandria hade Filon grekiska som modersmål. Därför låg den grekiska Septuaginta-översättningen av de hebreiska skrifterna till grund för hans studier. När han studerade texten i Septuaginta blev han övertygad om att den hade filosofiska inslag och att Mose hade ”en filosofs begåvning”.
Grekiska intellektuella hade århundraden tidigare haft svårt att acceptera den forntida grekiska mytologins sagor om gudar och gudinnor som framställdes som jättar och onda andar. De började därför ge en ny tolkning av de här gamla sagorna. James Drummond, kännare av klassisk litteratur, sade om deras metod: ”Filosofen började söka efter dolda meningar i de mytologiska sagorna, som var absurda och motbjudande, och dra slutsatsen att författarna måste ha haft för avsikt att framlägga någon djup eller upplysande sanning genom det sinnliga bildspråket.” Det här kallas allegorisk tolkning, och Filon försökte förklara Skrifterna med hjälp av den metoden.
Tänk till exempel på 1 Moseboken 3:21, där det enligt Bagsters engelska översättning av Septuaginta (vers 22) sägs: ”Herren Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.” Grekerna tyckte att det var under den högste Gudens värdighet att göra kläder. Så Filon sökte efter symboler i den här versen och påstod: ”Kläderna av skinn är ett bildligt uttryck för vår naturliga hud, det vill säga vår kropp, eftersom Gud först av allt formade intellektet och kallade det Adam och sedan skapade det kroppsliga sinnet, vilket han kallade Liv. Slutligen skapade han med nödvändighet en kropp och kallade den, med ett bildligt uttryck, kläder av skinn.” På så sätt försökte Filon göra den här händelsen, när Gud klädde Adam och Eva, till en filosofisk betraktelse.
Tänk också på vad som sägs i 1 Moseboken 2:10–14, som omtalar vattenkällan i Edens trädgård och nämner fyra floder som flyter ut därifrån. Filon försökte se en undermening i det här avsnittet. Sedan han hade uttalat sig om själva landet sade han: ”Det här avsnittet kanske också har en allegorisk betydelse, för de fyra floderna är symboler för fyra dygder.” Han spekulerade i att floden Pison symboliserar klokhet, Gihon allvarsamhet, Tigris mod och Eufrat rättvisa. Följaktligen tar allegorin geografins plats.
Med hjälp av allegorisk tolkning analyserade Filon skapelseberättelsen, redogörelsen för Kains mord på Abel, den stora översvämningen på Noas tid, språkförbistringen i Babel och många föreskrifter i den mosaiska lagen. Som exemplet i det föregående stycket visar lade han ofta fram den bokstavliga betydelsen av en bibelvers innan han presenterade sin symboliska tolkning, och då kunde han säga: ”Vi kanske bör överväga om det här har en allegorisk innebörd.” Symbolismen är framträdande i Filons skrifter, medan den uppenbara innebörden i Skrifterna tråkigt nog förbleknar.
-
-
Filon från Alexandria och hans tolkning av SkrifternaVakttornet – 2005 | 15 juni
-
-
[Ruta på sidan 12]
ALLEGORISK TOLKNING I VÅR TID
En allegori är vanligtvis en ”berättelse eller bildframställning vars olika detaljer har en dold innebörd”. Betecknande för allegorier sägs vara att de döljer viktigare saker i texten. Precis som Filon från Alexandria tolkar en del religiösa lärare i vår tid Bibeln allegoriskt för att förklara den.
Undersök 1 Moseboken, kapitel 1–11, där människans historia från skapelsen till händelserna vid Babels torn finns bevarad. I The New American Bible, en katolsk översättning, sägs det angående det här avsnittet i Bibeln: ”För att sanningarna i de här kapitlen skulle bli förståeliga för Israels folk, som skulle bevara dem, behövde de uttryckas med begrepp som var allmänt kända för människorna på den tiden. Av det skälet måste sanningarna klart särskiljas från sin litterära täckmantel.” Enligt detta skall 1 Moseboken, kapitel 1–11, inte tas bokstavligt. Med andra ord, precis som kläder täcker kroppen, täcker orden en djupare innebörd.
Men Jesus lärde att de här tidiga kapitlen i Första Moseboken var bokstavligt sanna. (Matteus 19:4–6; 24:37–39) Det gjorde även apostlarna Paulus och Petrus. (Apostlagärningarna 17:24–26; 2 Petrus 2:5; 3:6, 7) De som ärligt studerar Bibeln förkastar förklaringar som inte stämmer överens med hela Guds ord.
-