Godkänner Gud alla slag av tillbedjan?
GUD skapade människan med ett andligt behov — ett behov av att tillbe en högre makt. Detta behov är inte något som utvecklats. Det fanns hos människan redan från början.
Men tyvärr har människor utvecklat många olika former av gudsdyrkan, och det stora flertalet av dessa har inte resulterat i en lycklig och enad mänsklig familj. Tvärtom utkämpas fortfarande blodiga krig i religionens namn. Detta väcker en viktig fråga: Spelar det någon roll hur man tillber Gud?
Tvivelaktiga religiösa sedvänjor i forna tider
De folk som bodde i Mellersta Östern i forna tider erbjuder ett historiskt exempel som hjälper oss att besvara den frågan. Många av dessa folk tillbad guden Baal. De dyrkade också kvinnliga motsvarigheter till Baal, till exempel Ashera. Ashera tillbads med hjälp av en helig påle, som anses vara en sexsymbol. Arkeologer som gjort utgrävningar i det området har funnit ett stort antal statyetter av nakna kvinnor. Dessa statyetter avbildar enligt The Encyclopedia of Religion ”en gudinna med starkt förstorade könsorgan, som håller upp sina bröst” och som ”förmodligen föreställer ... Ashera”. En sak är säker: dyrkan av guden Baal var ofta mycket omoralisk.
Det är därför inte förvånande att Baalsdyrkan också inbegrep sexorgier. (4 Moseboken 25:1—3) Kanaanéen Sikem våldtog den unga jungfrun Dina. Trots det betraktades han som ”den mest hedervärde” i sin släkt. (1 Moseboken 34:1, 2, 19) Incest, homosexualitet och tidelag var vanligt förekommande. (3 Moseboken 18:6, 22—24, 27) Själva ordet ”sodomi”, som har avseende på homosexuella sedvänjor, kommer från namnet på en stad som en gång fanns i den delen av världen. (1 Moseboken 19:4, 5, 28) Tillbedjan av Baal inbegrep också blodsutgjutelse. Baalsdyrkarna kastade till och med sina barn levande i flammande eldar som offer åt sina gudar! (Jeremia 19:5) Alla dessa sedvänjor hade med deras religiösa läror att göra. På vilket sätt?
Doktor Merrill Unger skriver i sin bok Archaeology and the Old Testament: ”Den kanaaneiska mytologins brutalitet, lastbarhet och tygellöshet är långt värre än vad man finner någon annanstans i Mellersta Östern vid den tiden. Och den fullständiga avsaknad av moralisk hållning, som var kännetecknande för de kanaaneiska gudarna, måste ha framkallat de sämsta dragen hos deras tillbedjare och gett upphov åt många av den tidens mest demoraliserande sedvänjor, såsom sakral prostitution ... [och] barnoffer.”
Godtog Gud kanaanéernas religion? Naturligtvis inte. Han lärde israeliterna att tillbe honom på ett rent sätt. Beträffande de sedvänjor som nämnts här ovan sade han varnande: ”Orena er inte genom något som helst av dessa ting, ty genom alla dessa ting har de nationer orenat sig, som jag sänder bort inför er. Följaktligen är landet orent, och jag skall låta straff för dess missgärning komma över det, och landet kommer att spy ut sina invånare.” — 3 Moseboken 18:24, 25.
Den rena tillbedjan blir besmittad
Många israeliter följde emellertid inte Guds anvisningar, utan lät i stället Baalsdyrkan fortgå i landet. Det dröjde inte länge förrän israeliterna lockades att försöka förena tillbedjan av Jehova med tillbedjan av Baal. Godkände Gud denna blandreligion? Låt oss se vad som hände under kung Manasses regering. Han uppförde altaren åt Baal, brände upp sin egen son som ett offer och utövade magi. ”Dessutom satte han upp den heliga pålens [hebreiska: ʼashe·rạh] skulpterade bild, som han hade gjort, i det hus om vilket Jehova hade sagt ... : ’I detta hus ... kommer jag att sätta mitt namn till obestämd tid.’” — 2 Kungaboken 21:3—7.
Manasses undersåtar följde sin kungs exempel. Ja, han ”fortsatte att förleda dem till att göra vad som var ont, mer än de nationer som Jehova hade förintat inför Israels söner”. (2 Kungaboken 21:9) I stället för att lyssna till de varningar som Guds profeter gång på gång gav honom dödade Manasse så många människor att det sägs att han uppfyllde Jerusalem med oskyldigt blod. Manasse ändrade sig visserligen mot slutet av sitt liv, men hans son och efterträdare, kung Amon, återinförde Baalsdyrkan i landet. — 2 Kungaboken 21:16, 19, 20.
Med tiden började manliga prostituerade hålla till i Jehovas tempel. Hur betraktade Gud denna form av Baalsdyrkan? Genom Mose hade han varnat israeliterna och sagt: ”Du skall inte föra in en skökas lön eller en hunds [avser förmodligen en pederast] betalning i Jehovas, din Guds, hus för något som helst löfte, ty de är något avskyvärt för Jehova, din Gud, ja de båda.” — 5 Moseboken 23:17, 18; se fotnot i NW, studieutgåvan.
Manasses sonson, kung Josia, renade templet från omoralisk Baalsdyrkan. (2 Kungaboken 23:6, 7) Men det hade gått för långt. Inte så långt efter kung Josias död förekom återigen avgudadyrkan i Jehovas tempel. (Hesekiel 8:3, 5—17) Jehova ledde därför händelserna så att Babylons kung ödelade Jerusalem och dess tempel. Detta sorgliga historiska faktum är ett bevis för att Gud inte godkänner alla slag av tillbedjan. Hur är det då i våra dagar?