11–13. Mot vilken nation profeterade Amos först och främst, och vilka former av förtryck förekom där?

¹¹ Profeten Amos hade just uttalat Jehovas dom över sju nationer. Men den som trodde att han var färdig med sitt profeterande misstog sig. Amos var långt ifrån färdig! Han hade först och främst fått i uppdrag att uttala ett svidande domsbudskap mot det norra tiostammarsriket, Israel. Och Israel hade gjort sig förtjänt av Guds ogynnsamma dom på grund av det bedrövliga moraliska och andliga tillståndet i nationen.

¹² Amos profeterande avslöjar det förtryck som hade blivit vanligt i Israel. Beträffande detta läser vi i Amos 2:6, 7: ”Detta är vad Jehova har sagt: ’På grund av Israels tre uppror, ja på grund av fyra, skall jag inte ta det tillbaka, eftersom de säljer den rättfärdige för silver och den fattige för ett par sandaler. De längtar ivrigt efter att se jordens stoft på de ringas huvud; och de ödmjukas väg vränger de.’”

¹³ Rättfärdiga såldes ”för silver”, vilket kan betyda att domare som tog emot silver som muta dömde oskyldiga. Fordringsägare sålde de fattiga till slaveri för ”ett par sandaler”, kanske för att få betalt för en mindre skuld. Hjärtlösa män ”längtade ivrigt efter” att få trycka ner ”de ringa” till ett tillstånd där dessa fattiga kastar stoft på sitt huvud som ett tecken på betryck, sorg eller förnedring. Det var så vanligt med korruption att ”de ödmjuka” inte kunde hoppas på att finna någon rättvisa.

14. Vilka blev illa behandlade i tiostammarsriket Israel?

¹⁴ Lägg märke till vilka det var som blev illa behandlade. Det var de rättfärdiga, de fattiga, de ringa och de ödmjuka invånarna i landet. Jehovas lagförbund med israeliterna krävde att de visade medlidande med de svaga och behövande. Men för dessa var förhållandena i tiostammarsriket Israel de sämsta tänkbara.

”Gör dig redo att möta din Gud”

15, 16. a) Varför fick israeliterna varningen: ”Gör dig redo att möta din Gud”? b) Hur visar Amos 9:1, 2 att de onda inte kunde komma undan verkställandet av Guds dom? c) Vad hände med tiostammarsriket Israel år 740 f.v.t.?

¹⁵ Eftersom omoraliskhet och andra synder var så vanligt förekommande i Israel, var det av goda skäl som profeten Amos varnade den upproriska nationen: ”Gör dig redo att möta din Gud.” (Amos 4:12) Det otrogna Israel kunde inte komma undan verkställandet av Guds dom som närmade sig, för Jehova förklarade för åttonde gången: ”Jag [skall] inte ta det tillbaka.” (Amos 2:6) Beträffande de onda som försökte gömma sig sade Gud: ”Ingen som flyr av dem skall lyckas fly, och ingen som slipper undan av dem skall lyckas komma undan. Om de tränger ner i Sheol, skall min hand hämta dem därifrån; och om de far upp till himlen, skall jag föra dem ner därifrån.” (Amos 9:1, 2)

¹⁶ De ondskefulla kunde inte komma undan Jehovas dom genom att tränga ”ner i Sheol”, bildligt talat försöka gömma sig i jordens djupaste delar. Inte heller kunde de komma undan Guds dom genom att fara ”upp till himlen”, dvs. söka skydd bland höga berg. Jehovas varning var klar och tydlig: Inget gömställe är oåtkomligt för honom. Guds rättvisa krävde att Israel ställdes till svars för sina onda handlingar. Och den stunden kom. År 740 f.v.t. – omkring 60 år efter det att Amos hade skrivit ner sin profetia – besegrades Israel av de erövrande assyrierna.

Guds dom är selektiv

17, 18. Vad uppenbarar Amos, kapitel 9, om Guds barmhärtighet?

¹⁷ Amos har hjälpt oss att förstå att Guds dom alltid är berättigad och omöjlig att komma undan. Men Amos bok visar också att Jehovas dom är selektiv. Gud kan hitta de onda och verkställa sin dom var de än gömmer sig. Men han kan också hitta dem som ändrar sinne och dem som är rättrådiga – dem som han väljer att visa barmhärtighet. Detta framhålls på ett mycket fint sätt i det sista kapitlet i Amos bok.

¹⁸ Enligt Amos, kapitel 9, vers 8, sade Jehova: ”Jag [skall] inte fullständigt förinta Jakobs hus.” Enligt verserna 13 till och med 15 lovade Jehova att han skulle föra sitt folks ”fångna tillbaka”. De skulle visas barmhärtighet och känna säkerhet och ha välstånd. ”Plöjaren skall hinna upp den som skördar”, lovade Jehova. Tänk dig det – en skörd så stor att man inte hinner samla in allt förrän det är dags att börja plöja och så igen!

19. Vad hände med en kvarleva från Israel och Juda?

¹⁹ Det kan sägas att Jehovas dom mot de ondskefulla i både Juda och Israel var selektiv på så sätt att de som ändrade sinne och de som var rätt sinnade visades barmhärtighet. I uppfyllelse av den här profetian om återställelse som finns nedtecknad i Amos, kapitel 9, återvände en ångerfull kvarleva av israeliter från både Israel och Juda från fångenskapen i Babylon år 537 f.v.t. När de väl var tillbaka i sitt älskade hemland återställde de den rena tillbedjan. De byggde också under trygga förhållanden upp hus och planterade vingårdar och trädgårdar.

Jehovas ogynnsamma dom skall komma!

20. Vad bör vår genomgång av de domsbudskap som Amos förkunnade övertyga oss om?

²⁰ Vår genomgång av de domsbudskap från Gud som Amos förkunnade bör övertyga oss om att Jehova skall göra slut på ondskan i vår tid. Varför kan vi tro det? För det första visar de här exemplen på hur Gud handlade i det flydda hur han kommer att handla i våra dagar. För det andra gör verkställandet av Guds dom över det avfälliga Israel det säkert och visst att Gud kommer att tillintetgöra kristenheten, den mest klandervärda delen av ”det stora Babylon”, världsväldet av falsk religion. (Uppenbarelseboken 18:2)

21. Varför har kristenheten gjort sig förtjänt av Guds ogynnsamma dom?

²¹ Det råder inget tvivel om att kristenheten gjort sig förtjänt av Guds ogynnsamma dom. Kristenhetens bedrövliga religiösa och moraliska tillstånd talar för sig självt. Jehovas dom över kristenheten – och över resten av Satans värld – är välförtjänt. Den är också omöjlig att komma undan, för när det är tid för Guds dom att verkställas kommer orden i Amos, kapitel 9, vers 1, att få sin uppfyllelse: ”Ingen som flyr av dem skall lyckas fly, och ingen som slipper undan av dem skall lyckas komma undan.” Nej, det spelar ingen roll var de onda gömmer sig. Jehova kommer att hitta dem.

22. Vad framgår av 2 Thessalonikerna 1:6–8 när det gäller Guds dom?

²² Guds dom är alltid berättigad, oundviklig och selektiv. Detta förstår vi av aposteln Paulus ord: ”Det är ju rättfärdigt från Guds sida att låta dem som vållar er vedermöda få vedermöda i gengäld, men att låta er som utstår vedermöda få lindring tillsammans med oss vid Herren Jesu uppenbarelse från himlen med sina mäktiga änglar i en flammande eld, när han låter hämnd komma över dem som inte känner Gud och dem som inte lyder de goda nyheterna om vår Herre Jesus.” (2 Thessalonikerna 1:6–8) ”Det är ... rättfärdigt från Guds sida” att han låter dem som vållar hans smorda vedermöda bli föremål för hans ogynnsamma dom. Denna dom går inte att komma undan, för de onda kommer inte att överleva ”Jesu uppenbarelse ... med sina mäktiga änglar i en flammande eld”. Guds dom kommer också att vara selektiv på så sätt att Jesus skall låta hämnd komma ”över dem som inte känner Gud och dem som inte lyder de goda nyheterna”. Och verkställandet av Guds dom kommer att ge tröst åt de gudfruktiga som utstår vedermöda.

Hopp för de rättrådiga

23. Vilket hopp och vilken tröst kan vi få av Amos bok?

²³ Amos profetia innehåller ett underbart budskap om hopp och tröst för människor som är rätt sinnade. Som framgår av Amos bok utplånade Jehova inte fullständigt sitt folk i forna tider. Så småningom församlade han de fångna israeliterna och lät dem återvända till sitt hemland och välsignade dem med trygghet och välstånd i överflöd. Vad innebär det här för vår tid? Det innebär att vi kan vara säkra på att Jehova, när han verkställer sin dom, kommer att hitta de onda var de än gömmer sig och att han också kommer att hitta dem som är förtjänta av hans barmhärtighet var de än bor på jorden.

Sök Jehova, den som prövar hjärtan

”Sök mig, så får ni leva.” (AMOS 5:4)

1, 2. Vad betyder det när det i Bibeln sägs att Jehova ”ser hur hjärtat är”?

JEHOVA GUD sade till profeten Samuel: ”Människan ser det som är synligt för ögonen, men Jehova ser hur hjärtat är.” (1 Samuelsboken 16:7) Vad innebär det att Jehova ”ser hur hjärtat är”?

² I Bibeln används hjärtat ofta som en symbol för den inre människan – hennes önskningar, tankar och känslor. Så när Bibeln säger att Gud ser hjärtat, betyder det att han ser längre än till det som syns på ytan och inriktar sig på vad en person egentligen är.

Gud prövar Israel

3, 4. Vilka förhållanden rådde i tiostammarsriket Israel, enligt Amos 6:4–6?

³ När han som prövar hjärtan blickade ner på tiostammarsriket Israel på Amos tid, vad såg han då? I Amos 6:4–6 talas det om män som ”ligger på elfenbensvilobäddar och makligt sträcker ut sig på sina divaner”. De ”äter baggarna från småboskapshjorden och ungtjurarna ur hopen av gödda kalvar”. Sådana män hade ”tänkt ut åt sig instrument för sång” och ”dricker ur vinskålar”.

⁴ Vid en första anblick kan det här verka vara en tilltalande syn. I sina bekväma, vackra hem njöt de välbärgade av den allra bästa maten och drycken, och de hade de bästa instrumenten vid sina fester. De hade också ”elfenbensvilobäddar”. Arkeologer har hittat vackert snidade föremål av elfenben i Samaria, huvudstaden i Israel. (1 Kungaboken 10:22) Många av dessa föremål hade troligen varit delar av möbler och inläggningar i väggpaneler.

5. Varför var Gud missnöjd med israeliterna på Amos tid?

⁵ Hade Jehova Gud något emot att israeliterna bodde bekvämt, njöt av god mat, drack fina viner och lyssnade till vacker musik? Naturligtvis inte! Han ger ju rikligt av allt sådant för att människan skall njuta av det. (1 Timoteus 6:17) Det som misshagade Jehova var deras orätta begär, deras onda hjärtetillstånd, deras vanvördiga inställning till Gud och deras brist på kärlek till sina medisraeliter.

6. Hur var det andliga tillståndet i Israel på Amos tid?

⁶ De som makligt sträckte ut sig på sina divaner, åt baggarna från småboskapshjorden, drack vin och tänkte ut åt sig instrument för sång skulle få en överraskning. De fick frågan: ”Skjuter ni tanken på olycksdagen ifrån er?” De borde ha varit mycket bekymrade över tillståndet i Israel, men de kände sig inte ”sjuka inför Josefs sammanbrott”. (Amos 6:3–6) Trots nationens ekonomiska välstånd såg Gud att Josef – eller Israel – i andligt avseende befann sig i en katastrofal situation. Men folket höll ändå på med sina vardagliga sysslor utan att bekymra sig. Många i våra dagar har en liknande inställning. De kanske medger att vi lever i svåra tider, men så länge de inte själva påverkas bekymrar de sig inte så mycket om andra och visar inget intresse för andliga frågor.

Israel – en nation i förfall

7. Vad skulle hända om människorna i Israel inte lyssnade till Guds varningar?

⁷ Amos bok målar upp en bild av en nation i förfall, trots att det såg bra ut på ytan. På grund av att folket inte lyssnade till Guds varningar och ändrade ståndpunkt skulle Jehova överlämna dem åt deras fiender. Assyrierna skulle slita upp dem från deras tjusiga elfenbenssängar och släpa bort dem i fångenskap. Då skulle det vara slut med det bekväma livet!

8. Hur hade Israel råkat i ett dåligt andligt tillstånd?

⁸ Hur hade israeliterna råkat i ett sådant tillstånd? Det hela började år 997 f.v.t. när kung Salomo efterträddes av sin son Rehabeam och tio av Israels stammar avskilde sig från Judas och Benjamins stam. Den förste kungen i tiostammarsriket Israel var Jerobeam I, ”Nebats son”. (1 Kungaboken 11:26) Jerobeam I övertygade folket i sitt rike att det var för besvärligt för dem att färdas till Jerusalem för att tillbe Jehova. Men han var inte verkligt intresserad av folkets bästa. I stället var han ute efter att skydda sina egna intressen. (1 Kungaboken 12:26) Jerobeam I var rädd för att israeliterna, om de fortsatte att bege sig till templet i Jerusalem för att fira de årliga högtiderna till Jehovas ära, till sist skulle komma att känna lojalitet mot Judas rike. För att försöka förebygga detta reste Jerobeam I upp två guldkalvar, en i Dan och en i Betel. På det här sättet blev kalvdyrkan statsreligion i Israel. (2 Krönikeboken 11:13–15)

9, 10. a) Vilka religiösa ceremonier anordnade kung Jerobeam I? b) Hur betraktade Gud de högtider som hölls i Israel på kung Jerobeam II:s tid?

⁹ Jerobeam försökte ge den nya religionen ett sken av att vara respektabel. Han anordnade ceremonier som liknade högtiderna som hölls i Jerusalem. I Första Kungaboken 12:32 läser vi: ”Jerobeam anordnade sedan en högtid i åttonde månaden på femtonde dagen i månaden, lik den högtid som var i Juda, och frambar offer på det altare som han hade gjort i Betel.”

¹⁰ Jehova godkände inte dessa falska religiösa högtider. Genom Amos gjorde han detta klart mer än hundra år senare under Jerobeam II:s regering. Denne Jerobeam blev kung i tiostammarsriket Israel omkring år 844 f.v.t. (Amos 1:1) Enligt Amos 5:21–24 sade Gud: ”Jag hatar, jag förkastar era högtider, och jag skall inte njuta av lukten från era högtidssammankomster. Ty om ni än offrar helbrännoffer åt mig, finner jag inte välbehag i era offergåvor, och jag vill inte se åt era gemenskapsoffer av göddjur. Skaffa bort ifrån mig dina sångers larm; och låt mig inte höra ditt harpospel. Och låt rättvisan välla fram som vattenmassor och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström.”

Nutida paralleller

11, 12. Vilka paralleller kan vi dra mellan tillbedjan i det forntida Israel och den vi finner i kristenheten?

¹¹ Jehova prövade uppenbarligen hjärtat hos dem som deltog i Israels högtider, och han förkastade deras ceremonier och offer. På liknande sätt förkastar Gud i dag kristenhetens hedniska högtider, till exempel jul och påsk. För dem som tillber Jehova får det inte finnas någon samhörighet mellan rättfärdighet och laglöshet, ingen gemenskap mellan ljus och mörker. (2 Korinthierna 6:14–16)

¹² Vi kan också se andra paralleller mellan den tillbedjan som de kalvdyrkande israeliterna ägnade sig åt och den vi finner i kristenheten. Även om somliga till bekännelsen kristna godtar sanningen i Guds ord, är kristenhetens tillbedjan i sig inte motiverad av äkta kärlek till Gud. Om den var det, skulle dess anhängare hålla fast vid att tillbe Jehova ”med ande och sanning”, eftersom det är det slaget av tillbedjan som behagar honom. (Johannes 4:24) Vidare låter kristenheten inte ”rättvisan välla fram som vattenmassor och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström”. I stället tonar man ständigt ner Guds moralkrav. Man tolererar otukt och andra grova synder och välsignar rentav homosexuella förhållanden!

”Älska det goda”

13. Varför måste vi rätta oss efter orden i Amos 5:15?

¹³ Jehova säger till alla som vill tillbe honom på ett godtagbart sätt: ”Hata det onda och älska det goda.” (Amos 5:15) Kärlek och hat är starka känslor som kommer från det symboliska hjärtat. Eftersom hjärtat är förrädiskt, måste vi göra allt som står i vår makt för att skydda det. (Ordspråksboken 4:23; Jeremia 17:9) Om vi låter felaktiga begär utvecklas i vårt hjärta, kanske vi börjar älska det onda och hata det goda. Och om vi ger efter för sådana begär genom att utöva synd, spelar det ingen roll hur nitiska vi är. Det kommer inte att ge oss Guds godkännande. Därför bör vi be om Guds hjälp att ”hata det onda och älska det goda”.

14, 15. a) Vilka i Israel var bland dem som gjorde det som var gott, men hur behandlades somliga av dem? b) Hur kan vi uppmuntra dem som är i heltidstjänsten i våra dagar?

¹⁴ Det var inte alla israeliter som gjorde det som var ont i Jehovas ögon. Hosea och Amos, till exempel, älskade det goda och tjänade Gud troget som profeter. Andra avlade löften som nasirer. Så länge de levde som nasirer avstod de från alla produkter från vinstocken, i synnerhet vin. (4 Moseboken 6:1–4) Hur såg andra israeliter på att de som gjorde det som var gott levde på det här självuppoffrande sättet? Det chockerande svaret på den frågan visar omfattningen av nationens andliga förfall. Så här sägs det i Amos 2:12: ”Ni gav nasirerna vin att dricka, och profeterna gav ni befallning och sade: ’Ni skall inte profetera.’”

¹⁵ När dessa israeliter såg nasirernas och profeternas trogna exempel, borde de ha känt skam och påverkats att ändra sig. Men i stället försökte de kärlekslöst hindra dessa lojala från att ge ära åt Gud. Vi skulle aldrig vilja uppmana medkristna som är pionjärer, missionärer, resande tillsyningsmän eller medlemmar av Betelfamiljen att sluta sin heltidstjänst för att leva ett så kallat normalt liv. Vi vill i stället uppmuntra dem att fortsätta sitt goda arbete!

16. Varför hade israeliterna det bättre på Moses tid än på Amos tid?

¹⁶ Många israeliter hade det gott ställt i materiellt avseende på Amos tid, men de var inte ”rika inför Gud”. (Lukas 12:13–21) Deras förfäder hade ätit enbart manna i vildmarken i 40 år. De hade inte festat på några gödda tjurar eller legat och latat sig på elfenbenssängar. Men Mose hade helt riktigt sagt till dem: ”Jehova, din Gud, har välsignat dig i allt vad din hand har gjort. ... Under dessa fyrtio år har Jehova, din Gud, varit med dig. Du har inte saknat något.” (5 Moseboken 2:7) Ja, israeliterna hade allt vad de verkligen behövde i vildmarken. Och bäst av allt, de hade Guds kärlek, beskydd och välsignelse!

17. Varför förde Jehova de forntida israeliterna in i det utlovade landet?

¹⁷ Jehova påminde Amos samtida om att han hade fört deras förfäder in i det utlovade landet och hjälpt dem att besegra alla deras fiender. (Amos 2:9, 10) Men varför hade Gud fört dessa forntida israeliter ut ur Egypten och in i löftets land? Var det för att de skulle kunna leva ett sysslolöst liv i lyx och förkasta sin Skapare? Nej! Det var i stället för att de skulle kunna tillbe honom som ett fritt och andligt rent folk. Men invånarna i tiostammarsriket Israel hatade inte det onda och älskade inte det goda. De gav i stället ära åt huggna bilder, inte åt Jehova Gud. Tänk så skamligt!

Jehova håller räkenskap

18. Varför har Jehova befriat oss i andligt avseende?

¹⁸ Gud tänkte inte blunda för israeliternas skamliga uppförande. Han gjorde sin ståndpunkt klar när han sade: ”Jag [skall] hålla räkenskap med er för alla era missgärningar.” (Amos 3:2) De här orden bör få oss att reflektera över vår egen befrielse från slaveriet i nutidens Egypten, den nuvarande onda tingens ordning. Jehova har inte befriat oss i andligt avseende för att vi skall försöka nå själviska mål. Nej, han har gjort det för att vi skall lovprisa honom av hela vårt hjärta som ett fritt folk som utövar ren tillbedjan. Och var och en av oss kommer att få avlägga räkenskap för hur vi använder vår gudagivna frihet. (Romarna 14:12)

19. Vad hade de flesta israeliter kommit att älska, enligt Amos 4:4, 5?

¹⁹ Tyvärr lyssnade de flesta i Israel inte till Amos kraftfulla budskap. Profeten avslöjade deras andligt sjuka hjärtetillstånd med följande ord i Amos 4:4, 5: ”Kom till Betel och begå överträdelse, till Gilgal och gör överträdelsen större, ... ty så älskar ni ju att ha det, ni Israels söner.” Israeliterna hade inte uppodlat de rätta önskningarna. De hade inte skyddat sitt hjärta. Följden blev att de flesta hade kommit att älska det onda och hata det goda. De här hårdnackade kalvdyrkarna ändrade sig inte. Jehova skulle hålla räkenskap, och de måste dö i sin synd!

20. Hur kan vi hålla en kurs som är i överensstämmelse med Amos 5:4?

²⁰ Det kan inte ha varit lätt för någon som levde i Israel på den tiden att förbli trogen mot Jehova. Det är inte lätt att gå mot strömmen, och det vet de kristna i våra dagar, både unga och gamla, mycket väl. Men kärlek till Gud och en önskan att behaga honom motiverade somliga israeliter att utöva den sanna tillbedjan. Till dem gav Jehova den varma inbjudan som står i Amos 5:4: ”Sök mig, så får ni leva.” I våra dagar visar Gud på motsvarande sätt barmhärtighet mot dem som ändrar sinne och söker honom genom att inhämta exakt kunskap i hans ord och sedan göra hans vilja. Det är inte lätt att hålla en sådan kurs, men att göra det leder till evigt liv. (Johannes 17:3)

Välstånd trots andlig hunger

21. Vilken hunger drabbar dem som inte utövar den sanna tillbedjan?

²¹ Vad väntade dem som inte stödde den sanna tillbedjan? Hunger av värsta slag – andlig hunger! ”’Det kommer dagar’, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande, ’då jag skall sända hunger i landet, inte hunger efter bröd och inte törst efter vatten, utan efter att höra Jehovas ord.’” (Amos 8:11) Kristenheten befinner sig nu i ett sådant tillstånd av andlig hunger. Men uppriktiga människor i kristenheten kan se det andliga välståndet hos Guds folk och strömmar till Jehovas organisation. Kontrasten mellan situationen i kristenheten och den som råder bland de sanna kristna visas träffande genom Jehovas ord: ”Se! Mina tjänare skall äta, men ni skall hungra. Se! Mina tjänare skall dricka, men ni skall törsta. Se! Mina tjänare skall glädjas, men ni skall stå med skam.” (Jesaja 65:13)

22. Varför har vi orsak att glädjas?

²² Uppskattar vi som Jehovas tjänare det vi har i form av andliga tillgångar och välsignelser? När vi studerar Bibeln och kristna publikationer och är med vid möten, kretsmöten och sammankomster, känner vi att vi vill ropa högt av fröjd på grund av hjärtats goda tillstånd. Vi gläds över den klara förståelse vi har av Guds ord, bland annat Amos inspirerade profetia.

23. Vad kan de som ärar Gud glädjas åt?

²³ För alla som älskar Gud och vill ge honom ära innehåller Amos profetia ett hoppets budskap. Oavsett vilka ekonomiska omständigheter vi nu befinner oss i eller vilka prövningar vi måste utstå i den här bekymmersamma världen, kan vi som älskar Gud glädjas åt välsignelserna från honom och av den bästa andliga mat som finns. (Ordspråksboken 10:22; Matteus 24:45–47) All ära går därför till Gud som förser oss rikligt med allt som är till nytta för oss. Låt oss därför vara beslutna att fortsätta att av hjärtat lovprisa honom för evigt. Det kommer att bli vår glädjefyllda förmån om vi söker Jehova, den som prövar hjärtan.