Varför var Jobs ostrafflighet så anmärkningsvärd?

”Till dess jag utandas kommer jag inte att låta min ostrafflighet vika ifrån mig!” — JOB 27:5, NW.

1. Vem var Job, och hur vet vi att han var en verklig historisk person?

JOB var en enastående man i historien. Han ägde inte bara stora materiella rikedomar, utan han var också respekterad som en barmhärtig domare och ledare. Bibeln säger att han ”blev den störste av alla orientaler”. (Job 1:3, NW; 29:12—25) Tillsammans med Noa och Daniel omnämns han som en mycket rättfärdig man. (Hesekiel 14:14, 20) Bibeln framhåller också Job som ett exempel för de kristna att följa och visar därigenom att han var en verklig historisk person. — Jakob 5:11.

2. Hur kan vi räkna ut vid vilken tid Job fick utstå sin provsättning av Satan?

² Job var bosatt i Us’ land, i det som nu är Arabien. Trots att Job inte var någon israelit, var han en tillbedjare av Jehova, något som Jehova riktade Satans uppmärksamhet på. Guds yttrande att ”det inte finns någon som han på jorden, en klanderfri och rättrådig man”, visar att det inte fanns någon annan framträdande Guds tjänare vid liv vid den tiden. (Job 1:8, NW) Den provsättning Job utsattes för av Satan måste således ha ägt rum medan hans avlägsna släktingar, israeliterna, var i slaveri i Egypten — någon gång efter det att Josef, som på ett enastående sätt bevarade sin ostrafflighet, dött år 1657 f.v.t. och innan Mose slagit in på sin ostraffliga kurs.

3. Vem skrev Jobs bok, och hur kunde han få upplysningarna?

³ Det var tydligen Mose som skrev Jobs bok. Men hur kunde Mose ha hört om Jobs provsättning? Jo, efter det att Mose tvingats lämna Egypten år 1553 f.v.t. slog han sig ner i Midjan, inte långt från Us’ land. (2 Moseboken 2:15—25; Apostlagärningarna 7:23—30) Job levde då under de 140 år som Jehova välsignade slutet av hans liv med. (Job 42:16) Senare, när israeliterna mot slutet av sin ökenfärd var i närheten av Us, kunde Mose ha fått höra om de sista åren av Jobs liv och om hans död.

Jobs begränsade kunskaper

4. a) Vad var tydligtvis källan till Jobs kunskaper om Jehova, och varför stod han utan tvivel i förbindelse med Abrahams och Isaks avkomlingar? b) Hur blev Job en man med enastående ostrafflighet?

⁴ När Job blev prövad, hade han bara begränsade kunskaper om Gud och hans uppsåt, eftersom ingen del av bibeln ännu hade blivit nedtecknad. Men Job kunde ha vetat något om Jehovas handlande med Abraham, Isak, Jakob och Josef, eftersom han tydligen var en avkomling av Abrahams bror, Nahor, genom Nahors förstfödde son, Us. Dessutom var Betuel — som var far till Isaks hustru, Rebecka, och farmorsfar till Josef — bror till Us. (1 Moseboken 22:20—23) Job kom säkert att sätta värde på den kunskap han kunde ha fått om Jehovas kommunicerande med Abraham och dennes avkomlingar, och han var angelägen om att behaga Jehova. Job blev således en man med en enastående ostrafflighet, en man som var klanderfri och fullständigt hängiven Jehova.

5. Vad är det framför allt som gör Jobs ostrafflighet så enastående?

⁵ Inte lång tid efter Josefs död i Egypten blev Jobs ostrafflighet en tvistefråga mellan Jehova Gud och Satan i de osynliga himlarna. Men Job kände inte till denna tvist, som kretsade kring hans ostrafflighet. Och det är i synnerhet Jobs okunnighet om varför han fick lida som gör hans obrytbara ostrafflighet så anmärkningsvärd. Men till gagn för alla Guds tjänare som kom efter Job lät Jehova Mose nedteckna detaljerna i tvisten om Jobs ostrafflighet.

Stridsfrågan om Jobs ostrafflighet

6. a) Hur uppenbarade en sammankomst i himmelen att det fanns en stridsfråga mellan Gud och Satan? b) När uppstod den här stridsfrågan, och vad inbegrep den?

⁶ Jobs bok drar bort osynlighetens förlåt, och vi får se ett möte där änglar är församlade inför Jehova Gud i himmelen. Vid det mötet påminner Jehova Satan, som också är närvarande, om att det inte finns ”någon som han [Job] på jorden, en klanderfri och rättrådig man, som fruktar Gud och vänder sig bort från det onda”. (Job 1:8, NW) Det är uppenbart att det finns en stridsfråga som inbegriper Jobs ostrafflighet. Men den är inte ny. Den stridsfrågan var underförstådd, när Satan vände Adam och Eva bort från Gud och i själva verket sade att om han bara finge chansen, så skulle han kunna vända vem som helst bort från att tjäna Gud. — 1 Moseboken 3:1—6.

7. Vilka förklaringar tvingades Satan försöka komma med till Jobs ostrafflighet, och hur utmanade djävulen Gud?

⁷ Satan tvingas nu under detta officiella möte i himmelen att försöka komma med förklaringar till Jobs ostrafflighet. ”Är det för ingenting som Job har fruktat Gud?” frågar han. ”Har du inte själv omgärdat honom och hans hus och allt som han har runt om?” Satan kommer nu med följande utmaning: ”Men räck för omväxlings skull ut din hand ... och rör vid allt vad han har och se om han inte kommer att förbanna dig mitt i ansiktet.” — Job 1:9—11, NW.

8. a) Hur reagerade Jehova för Satans utmaning? b) Vilka fruktansvärda slag riktade Satan mot Job?

⁸ Jehova antar Satans utmaning. Han litar fullständigt på Jobs ostrafflighet och svarar Satan: ”Se! Allt vad han har är i din hand. Endast mot honom själv må du inte räcka ut din hand!” (Job 1:12, NW) Satan slår snabbt till mot Job. Plundrande sabéer ger sig i väg med Jobs 1.000 oxar och 500 åsninnor och dödar alla deras skötare utom en. Därefter sänder Satan eld från himmelen för att förtära Jobs 7.000 får tillsammans med deras skötare och skonar bara en av dessa. Därefter får Satan tre skaror kaldéer att ge sig i väg med Jobs 3.000 kameler och döda alla tjänarna utom en. Till sist sänder Satan en stark storm, som träffar det hus där Jobs tio barn har kalas, varvid allesammans dör. De som överlever dessa katastrofer rapporterar därefter de fruktansvärda nyheterna i snabb följd för Job. — Job 1:13—19.

9. Vad var det som gjorde det särskilt svårt för Job att uthärda sina fruktansvärda olyckor, men hur reagerade Job?

⁹ Vilka fruktansvärda olyckor! De skulle ha varit svåra att bära, även om Job hade förstått vem som hade vållat dem. Men han förstod inte det! Han visste inte att han var medelpunkten för en tvist i himmelen och att Jehova använde honom för att visa att det finns människor som kommer att hålla fast vid sin ostrafflighet, trots allt lidande som Satan med orätt kan utsätta dem för. Trots att Job var slagen av sorg och till och med trodde att Gud på något sätt var ansvarig för hans förluster, så sade han: ”Jehova själv har gett, och Jehova själv har tagit. Må Jehovas namn fortsätta att vara välsignat.” Ja, ”i allt detta syndade Job inte eller tillskrev Gud något otillbörligt”. — Job 1:20—22, NW.

10. a) Vad mer bad Satan att få göra med Job, och varför var Jehova villig att gå med på detta? b) Vilka konsekvenser fick det eländiga tillstånd som Job försattes i för honom?

¹⁰ Hur förödmjukande måste det inte ha varit för Satan att vid ett annat möte där änglar är församlade få följande påminnelse av Jehova angående Job: ”Ja, ännu håller han fast vid sin ostrafflighet”! Men Satan ger inte upp. Han framför nu utmaningen att om han bara får tillfälle att slå Job fysiskt, så kommer Job att förbanna Gud mitt i ansiktet. Eftersom Jehova litar på att Job skall bevara sin ostrafflighet också så här långt, ger han sin tillåtelse. Han varnar bara Satan för att ta Jobs liv. Satan slår därför ”Job med elakartade bölder från hans fotsula till hans hjässa”. (Job 2:1—8, NW) Jobs tillstånd blir så avskyvärt eländigt att hans släktingar och vänner drar sig undan, och hans tidigare bekanta gör narr av honom. — Job 12:4; 17:6; 19:13—19; 30:1, 10—12.

11. Vilket ytterligare slag måste Job uthärda, och vad var det som gjorde det så anmärkningsvärt att han bevarade sin ostrafflighet trots alla dessa motgångar?

¹¹ Därefter kommer ännu ett hårt slag! Jobs hustrus tro försvagas. Hon säger till honom: ”Håller du ännu fast vid din ostrafflighet? Förbanna Gud och dö!” Men han säger till henne: ”Som en av de oförståndiga kvinnorna talar, talar också du. Skall vi bara ta emot det som är gott från den sanne Guden och inte också ta emot det som är ont?” Berättelsen säger att ”i allt detta syndade Job inte med sina läppar”. (Job 2:9, 10, NW) Och Jobs ostrafflighet är verkligen anmärkningsvärd med tanke på att orsaken till hans lidande har varit dold för honom!

Ett annat slags angrepp

12. a) Vilka var de män som kom för att trösta Job? b) Hur använde Satan dessa män för att ytterligare pröva Job?

¹² Men Satan är inte färdig med Job än. Han reser upp tre förment visa män, vilka antingen känner Job personligen eller har hört om hans anseende som ”den störste av alla orientaler”. De är tydligtvis betydligt äldre än Job. (Job 1:3, NW; 15:10; 32:6) Två av dem är avlägsna släktingar. Temanéen Elifas är en avkomling av Abraham genom Teman, en sonson till Esau, och suhiten Bildad är en avkomling av Abrahams son Sua. (Job 2:11; 1 Moseboken 36:15; 25:2) Sofars härstamning är oviss. Det förefaller som om dessa tre kommer för att trösta Job, men i själva verket använder Satan dem i ett försök att undergräva Jobs ostrafflighet. Precis som politiska förhörsledare som har uppträtt som fångarnas vänner har undergrävt deras lojalitet mot sina egna regeringar och vänt dem mot dessa, så hoppades Satan att hans ”tröstare” skulle vända Job mot dennes Gud. — Job 16:2, 3.

13. a) Vad gjorde Jobs besökare när de kom? b) Vilken kurs tog det som sades, när man började tala?

¹³ Efter sin ankomst tillbringar de tre besökarna sju dagar och sju nätter med att tyst iaktta Jobs olidliga smärta och oerhörda förnedring. (Job 2:12, 13) Elifas, som tydligtvis är den äldste, tar till slut ledningen i att tala och anger tonen i och det allmänna temat för vad som övergår till att bli en debatt på tre ronder. Elifas’ anförande, såväl som hans kamraters efter honom, utgörs till stor del av anklagelser. Efter det att var och en av Jobs anklagare har talat svarar Job och vederlägger deras argument. Sofar tar inte del i debattens tredje rond; han tycker tydligtvis inte att han har något mer att tillägga. Sofar håller alltså bara två anföranden, medan Elifas och Bildad håller tre var.

14. Vad slags argument använde de tre mot Job, och hur använde Satan en liknande taktik mot Jesus?

¹⁴ Elifas’ anföranden är längre, och hans språk är något mildare. Bildads språk är mera skarpt, och Sofars är det ännu mer. Deras argument är slugt uttänkta för att uppnå Satans avsikt att bryta Jobs ostrafflighet. De framlägger ofta verkliga fakta, men i fel sammanhang och med felaktig tillämpning. Satan använde samma taktik mot Jesus. Han citerade ett skriftställe som säger att Guds ängel skall skydda hans tjänare mot skada och uppmanade Jesus att bevisa att han var Guds son genom att störta sig ner från templet. (Matteus 4:5—7; Psalm 91:11, 12) Job utsattes under en längre period för samma sataniska resonemang.

15. Vad påstod Elifas att det var som var upphovet till Jobs motgångar?

¹⁵ I sitt första anförande gör Elifas gällande att Jobs motgångar är Guds straff för hans synder. ”Vilken som är oskyldig har någonsin förgåtts?” frågar han. ”Efter vad jag har sett kommer de som tänker ut vad skadligt är och de som sår bekymmer själva att skörda det.” (Job 4:7, 8, NW) Elifas fortsätter och påstår att Gud inte litar på sina tjänare. ”På sina tjänare tror han inte”, säger Elifas, ”och sina budbärare [änglar] anklagar han för bristfällighet. Hur mycket mer då hos dem som bor i lerhus.” — Job 4:18, 19, NW.

16. Hur fortsatte Bildad Elifas’ angrepp, och vilken orättvis illustration använde han?

¹⁶ Bildad fortsätter det verbala angreppet. ”Om du är ren och rättrådig”, säger han, ”skulle han [Gud] vid det här laget vakna upp för dig, och han skulle helt visst återställa din rättfärdiga boningsort.” Bildad påpekar att papyrus och vassrör förtorkar och dör utan vatten och drar helt riktigt den slutsatsen att det skall också ”alla som glömmer Gud”. Men hur felaktigt av honom att tillämpa den här illustrationen på Job och att tillägga att ”en avfällings själva hopp kommer att förgå”! — Job 8:6, 11—13, NW.

17. Vilka starka yttranden gjorde Sofar?

¹⁷ Sofars yttranden är ännu kraftfullare. Han säger i själva verket att tänk om Gud bara ville tala och tala om för Job vad han tycker! Han säger vidare att Gud vet vad Job har gjort och att han straffar honom långt mindre än han förtjänar. Han uppmanar Job att göra sig fri från sina synder och överge all sin uselhet, så kommer han sedan att få trygghet och många vänner. — Job 11:4—6, 14—20.

18. Hur fortsatte de tre sitt angrepp mot Job i debattens andra rond?

¹⁸ I debattens andra rond fortsätter Elifas att angripa Jobs ostrafflighet genom att säga att när Gud inte ens litar på sina änglar, hur skulle han då kunna lita på en sådan som Job? Han säger också att en ond människa alltid råkar illa ut. (Job 15:14—16, 20) Bildad är uppretad på grund av Jobs orubbliga motstånd mot deras argument, och han säger i själva verket att Jobs ljus kommer att utsläckas och att allt minne av hans liv kommer att dö ut och att detta är vad som händer med dem som glömmer Gud. (Job 18:5, 12, 13, 17—21) Sofar, som anspelar på Jobs tidigare välstånd, frågar honom om han vet ”att de ondskefullas fröjderop är kortvarigt och att en avfällings glädje” bara ”varar ett ögonblick”. Han säger också att himlen ”blottar” de ondskefullas ”missgärning”. — Job 20:4, 5, 26—29, NW.

19. a) Vilket värde sätter Gud enligt Elifas på en människas ostrafflighet? b) Hur avslutade Bildad det verbala angreppet på Job?

¹⁹ Elifas inleder debattens tredje rond och frågar om någon människa kan vara av något värde för Gud och om det skulle vara till någon nytta för Gud, även om nu Job vore klanderfri. Han säger till Job att han skall vända tillbaka till Gud och att han skall reda upp sina affärer, för då kommer han att bli återupprättad. (Job 22:2, 3, 21—23) Bildad avslutar det verbala angreppet. Han frågar om någon på jorden kan skryta med att han är ren och säger att Guds härlighet är så stor att till och med månen och stjärnorna är mindre än ingenting för honom, och hur mycket mindre är då inte människan, som inte är mer än en mask i hans ögon! — Job 25:2—6.

Jobs försvar och tillrättavisning

20. a) Hur besvarade Job argumentet att lidande är ett straff från Gud för synder? b) Vad var Jobs fasta föresats, och hur vet vi att hans ostrafflighet verkligen var av betydelse för Gud?

²⁰ Trots sitt fruktansvärda lidande böjer Job sig inte ett ögonblick för sina plågoandars bedrägliga argument. Om lidande är ett straff från Gud för synder, frågar han: ”Hur kommer det sig att de ondskefulla förblir vid liv, har åldrats, ja har blivit överlägsna i fråga om förmögenhet?” (Job 21:7—13, NW) Och tvärtemot vad Jobs anklagare säger, så uppskattar Jehova personer som bevarar sin ostrafflighet och därigenom tillhandahåller ett svar på Satans smädelse att han kan vända vem som helst bort från att tjäna Gud. (Ordspråksboken 27:11; Psalm 41:13) Job är övertygad om sin egen ostrafflighet och utropar: ”Till dess jag utandas kommer jag inte att låta min ostrafflighet vika ifrån mig!” (Job 27:5, NW) Nej, han har inte gjort något som gör honom förtjänt av det som har drabbat honom.

21. Vad sade Elihu till Jobs falska tröstare, och vilken behövlig tillrättavisning gav han Job?

²¹ Den unge mannen Elihu registrerar uppmärksamt varje ord i denna utdragna debatt. Han talar nu och säger till Jobs falska tröstare att ingenting av det de har sagt har bevisat att Job är en syndare. (Job 32:11, 12) Därefter vänder sig Elihu till Job och säger: ”Dina ord hörde jag ständigt: ’Jag är ren, utan överträdelse; fläckfri är jag, och ingen missgärning är hos mig. Se! Han finner orsaker till motstånd mot mig, han tar mig för en fiende till sig.’ ... I detta har du inte haft rätt.” (Job 33:8—13, NW; 6:29; 13:24, 27; 19:6—8) Ja, Job visade sig vara alltför intresserad av att hävda sig själv. Men samtidigt fördömde han aldrig Gud eller förlorade tron på att Gud skulle göra det som är rätt.

22. a) Vad var Jobs reaktion, när han hade lyssnat på Jehova? b) Vad krävde Gud av Jobs falska tröstare, och vad blev den slutliga utgången för Job?

²² Det börjar blåsa en storm medan Elihu avslutar sitt tal, och Jehova själv talar ur stormvinden: ”Vem är denne som fördunklar råd genom ord utan kunskap? Bind om dina höfter ... och låt mig fråga dig, och du må upplysa mig.” (NW) Efter att ha lyssnat på Jehova erkänner Job att han har talat obetänksamt och utan full insikt och ångrar sig ”i stoft och aska”. Därefter kritiserar Jehova skarpt Elifas och hans två kamrater och ger Job anvisningar om att medla för dem. Sedan blir Job återupprättad och blir välsignad med sju söner och tre vackra döttrar och dubbelt så mycket boskap som han hade tidigare. Job lever ytterligare 140 år och dör sedan ”gammal och mätt av dagar” (NW). — Job 38:1—4; 42:1—17.

23. Hur bör Jobs ostrafflighet påverka oss?

²³ Job var verkligen en man med anmärkningsvärd ostrafflighet! Han kunde omöjligen veta att han gjordes till måltavla för Satans onda utmaning. Detta understryker hans ostrafflighet ännu mer, eftersom han trots att han trodde att allt hans lidande kom från Gud ändå inte ville förneka Gud eller förbanna honom. Vilken lärdom är inte detta för oss, då vi ju vet vem som är upphovet till våra ostrafflighetsprov! Vi bör verkligen drivas till att efterlikna Jobs exempel och gå framåt i Jehovas verk vad än Guds store motståndare kan utsätta oss för.

Vilka kan efterlikna Jobs ostrafflighet?

”Han [kommer] att väga mig på exakt våg, och Gud kommer att lära känna min ostrafflighet.” — JOB 31:6, NW.

1. Varför är det bra att begrunda Jobs exempel, och vilka frågor väcks?

JOB var övertygad om att han var ostrafflig och var därför villig att bli rannsakad av Gud. Hans exempel kan vara till stor uppmuntran för oss i den här tiden, särskilt med tanke på att Satan, djävulen, nu desperat försöker bryta ostraffligheten hos alla som tjänar Gud. (1 Petrus 5:8) Lärjungen Jakob insåg detta och uppmanade oss att ”ta profeterna”, och framför allt då Job, ”såsom mönster i att lida ont och öva tålamod”. (Jakob 5:10, 11) Men vilka kan efterlikna Jobs ostrafflighet? Kan vi det? På vad sätt var Job ett föredöme för oss i fråga om att bevara sin ostrafflighet?

2. a) Vad betyder namnet Job? b) Vad åstadkom Jobs ostrafflighetsbevarande kurs?

² Namnet Job betyder ”föremål för fientlighet”, vilket han också verkligen blev. Men när Jehova beviljade Satans begäran och avlägsnade det skydd som omgärdade Job, kunde inget av det Satan förmådde göra mot Job bryta hans ostrafflighet mot Gud. (Job 1:1—2:10) Job tillhandahöll därigenom ett svar på Satans smädelse att han skulle kunna vända vem som helst bort från att tjäna Gud. (Ordspråksboken 27:11) Genom sin ostrafflighetsbevarande kurs förklarade Job i själva verket för hela universum att Satan var en usel lögnare och att han själv skulle bevara sin ostrafflighet mot Jehova vad som än hände, eftersom Jehova var hans Gud! — Job 27:5, NW.

De som liknar Job

3. Vem beskyddades i himmelen, och vilka frågor väcktes angående honom?

³ Det är värt att lägga märke till att stridsfrågan mellan Jehova och Satan var universell och också omfattade andevärlden. Där i himmelen, omgärdad av Jehovas skyddande omvårdnad, befann sig den utlovade ”säden” genom vilken Gud hade för avsikt att fullborda sina storslagna uppsåt. (1 Moseboken 3:15) Men skulle denne, när han berövades det beskydd som omgärdade honom, verkligen efterlikna Jobs ostrafflighet? Skulle han bevisa att en fullkomlig människa, som Adam hade varit, kunde bevara fullkomlig ostrafflighet mot Gud? (1 Korintierna 15:45) Satan gjorde förberedelser för att sätta den här ”säden” på det allra svåraste prov, närhelst denne skulle komma att visa sig på jorden.

4. a) Vem blev det förnämsta föremålet för Satans fientlighet, och hur vet vi att Gud tog ifrån honom sin beskyddande omvårdnad? b) Vad sörjde Jesus för åt Jehova?

⁴ Jesus Kristus bevisade sig vara den utsända ”säden” från himmelen. Han blev således den som Satan koncentrerade sin uppmärksamhet på, ja, det förnämsta föremålet för Satans fientlighet. När Kristus hängde på tortyrpålen utropade han, som belägg för att Jehova hade undandragit sin omgärdande och skyddande omvårdnad: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?” (Matteus 27:46; Psalm 22:2) Men trots att Jesus intensivt kände att Gud hade dragit undan sitt beskydd, så handlade han precis som Job och tillskrev inte ”Gud något otillbörligt”. (Job 1:22, NW) Han efterliknade Job och bevarade en fullkomlig ostrafflighet mot Gud och bevisade därigenom att det inte fanns ”någon som han på jorden”. (Job 1:8, NW) I Jesus hade Jehova Gud således ett fullständigt och evigt svar på Satans falska anklagelse att Gud inte kan sätta en människa på jorden som kommer att förbli trogen mot honom under det svåraste prov.

5. a) Vad fortsätter Satan att göra? b) Vad gjorde Satan när han blev avlägsnad från himmelen?

⁵ Men Satan, som vill ha ännu mera svar, fortsätter att anklaga Jesu andliga bröder, vilka tillsammans med Jesus utgör Guds kvinnolika organisations ”säd”. Så här säger bibeln om Satan, när den beskriver Rikets upprättande i himmelen: ”Våra bröders anklagare har slungats ner, han som anklagar dem dag och natt inför vår Gud!” Men Satan gör mer än anklagar — han sätter också i gång ett fientligt angrepp! Bibeln förklarar att draken (Satan) efter det att han blev utdriven ur himmelen ”blev vred på kvinnan och gick bort för att föra krig mot de kvarvarande av hennes säd, dem som håller Guds bud och har arbetet att vittna om Jesus”. — Uppenbarelseboken 12:7—12, 17.

6. a) Vilka går i spetsen för predikoverket i våra dagar, och vilka har slutit sig till dem? b) Vad försöker Satan göra med alla dessa?

⁶ ”De kvarvarande av hennes [kvinnans] säd” är de av Jehovas smorda vittnen som finns kvar på jorden i våra dagar. De går i spetsen för arbetet med ”att vittna om Jesus” och förkunnar offentligt runt hela jorden att han nu är installerad på tronen som kung och snart kommer att föra denna orättfärdiga tingens ordning till dess slut. (Matteus 24:14; Daniel 2:44) Men de är långt ifrån ensamma! Nu har en stor skara på mer än tre miljoner människor slutit sig till dem, och tillsammans utgör de en enad, världsomfattande organisation som bevarar sin ostrafflighet. Medlemmarna i denna stora skara, som likaså bevarar sin ostrafflighet, har också blivit föremål för Satans obevekliga förföljelse, och deras himmelske Fader, Jehova, gläder sig åt deras ostrafflighet. — 2 Timoteus 3:12; Ordspråksboken 27:11.

7. Varför kan vi vara tillitsfulla trots Satans angrepp?

⁷ Insikten om att Satan nu, precis som han gjorde med Job, koncentrerar sin ondskefulla uppmärksamhet på oss som försöker bevara vår ostrafflighet mot Gud är något som stämmer till eftertanke. Men vi behöver inte bli oroade. Varför inte det? Därför att ”Jehova är mycket ömsint och barmhärtig”, och ”han kommer inte att släppa” oss eller ”helt överge” oss. (Jakob 5:11; 5 Moseboken 31:6, NW) Ja, Jehova kommer att uppehålla oss. ”Han är en sköld för dem som vandrar i ostrafflighet”, säger bibeln. (Ordspråksboken 2:7) Detta innebär dock inte att Jehova inte kommer att låta oss bli prövade. Det kommer han att göra, precis som han gjorde med Job. ”Men Gud är trofast”, påpekade aposteln Paulus, ”och han skall inte låta er bli frestade utöver vad ni kan tåla, utan tillsammans med frestelsen skall han också bereda utvägen, så att ni kan uthärda den.” — 1 Korintierna 10:13.

När vi är under provsättning

8. Hur kan Jobs exempel hjälpa oss i våra dagar?

⁸ Det är framför allt när vi möter svåra prövningar som Jobs exempel på ostrafflighet kan hjälpa oss. Job led så mycket att han önskade dö och bli gömd i sheol, mänsklighetens gemensamma grav. (Job 14:13, NW) Det finns personer i våra dagar som har känt det på samma sätt och som har sagt att de kunde identifiera sig med Job, när han led så mycket. Det kanske finns tillfällen, då du också har känt det så. Att läsa om hans lidanden kan faktiskt vara som att få uppmuntran av en vän som har gått igenom en ännu svårare prövning än man själv har. Att veta att någon annan har hållit ut och förstår hjälper oss verkligen att också hålla ut.

9. Hur har vi gagn av att andra bevarar sin ostrafflighet?

⁹ Jehova inser vad vi behöver och har låtit Jobs bok bli nedtecknad för att hjälpa oss att bevara vår ostrafflighet precis som Job gjorde. (Romarna 15:4; Jakob 5:10, 11) Gud vet att hans trogna tjänare behöver varandra, precis som en del av kroppen är beroende av en annan. (1 Korintierna 12:20, 26) Tänk på de konvent med temat ”Vi bevarar vår ostrafflighet”, som miljontals läsare av denna tidskrift nyligen har varit med vid. De som var med vid dessa kommer att minnas hur fint det kändes att vara tillsammans med så många, vars förnämsta mål i livet är att bevara sin ostrafflighet mot Gud. Vilken uppmuntran till att bevara sin ostrafflighet var det inte för de närvarande att veta att de tusentals personerna omkring dem också bevarade sin ostrafflighet på sin hemort under svåra prövningar på arbetsplatsen eller i skolan! — 1 Petrus 5:9.

10. a) Hur kan en människa förlora det rätta perspektivet? b) Vad började Job betvivla?

¹⁰ Men precis som Job lyckas vi kanske inte alltid bevara det rätta perspektivet. En människa som lider svårt och är i ett deprimerat sinnestillstånd kanske säger: ”O, varför gör Gud detta mot mig? Varför tillåter han detta hända?” Det kanske till och med går så långt att hon frågar: ”Vad tjänar det till att tjäna Gud?” Job, som inte förstod vem som låg bakom hans lidande, betvivlade det nuvarande gagnet av att vara rättfärdig, eftersom de goda verkade lida lika mycket som de onda — om inte rentav mer. (Job 9:22) Så här sade Elihu till Job: ”Du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den hjälper dig mer än synd.” (Job 35:3) Men vi kan inte låta oss själva gå så upp i våra egna bekymmer att vi förlorar det rätta perspektivet och ifrågasätter värdet av att tjäna Gud.

11. Vilken fin tillrättavisning gav Elihu Job?

¹¹ Elihu gav Job behövlig tillrättavisning och satte saker och ting i rätt perspektiv genom att påpeka att Jehova var högt upphöjd över Job. (Job 35:4, 5) Elihu visade att vi, vad som än händer, aldrig bör dra den slutsatsen att Gud inte bryr sig om oss eller tro att vi på något sätt kan reta Gud eller ”ge igen” för det som vi betraktar som orättvisor från hans sida. ”Om du verkligen syndar”, frågade Elihu Job, ”vad uträttar du mot honom? Och om dina uppror i själva verket tilltar, vad gör du honom?” (Job 35:6, NW) Ja, om man försöker reta Gud genom att överge hans vägar eller hans tjänst, så skadar man bara sig själv och inte Gud.

12. Hur påverkar det Gud att vi bevarar vår ostrafflighet?

¹² Å andra sidan visade Elihu att Jehova inte personligen har någon nytta av att vi gör det som är rätt. Det gläder naturligtvis Gud mycket att vi bevarar vår ostrafflighet, men han är samtidigt inte alls beroende av vår tillbedjan, vilket Elihus fråga till Job visar: ”Om du verkligen har rätt, vad ger du honom, eller vad tar han emot av din egen hand?” (Job 35:7, NW) Gud gav oss livet, och på grund av honom andas vi och rör oss och finns till. Han äger allt! (Apostlagärningarna 17:25; 1 Krönikeboken 29:14) Vår ondska eller vår rättfärdighet kan således inte påverka Gud personligen. — Job 35:8.

När man blir tillrättavisad

13. a) Hur reagerade Job för den tillrättavisning han fick? b) Vilket problem har vi alla?

¹³ Hur reagerade då Job för den tillrättavisning han fick först av Elihu och sedan av Jehova själv? Han tog emot den och ångrade sig ”i stoft och aska”. (Job 42:6) Ja, Job ödmjukade sig och erkände att han hade haft fel. Och beundrar vi inte en sådan ödmjukhet? Men hur är det då med oss? Trots att vi likt Job ståndaktigt kan bevara vår ostrafflighet, så är vi alla benägna att begå misstag och på ett eller annat sätt bli obalanserade. (Jakob 3:2; Galaterna 2:11—14) Vad bör vi göra om någon, även om denne likt Elihu är yngre, riktar vår uppmärksamhet på vårt misstag eller vår brist? — Job 32:4.

14. a) Vad vill en människa gärna göra när hon blir tillrättavisad? b) Vad kan bidra till misstag eller felaktiga bedömningar, och vilket föredöme utgjorde Job när han blev tillrättavisad?

¹⁴ Det är inte alltid lätt att ta emot tillrättavisning. (Hebréerna 12:11; Ordspråksboken 3:11, 12) Vi har alla en tendens att försöka rättfärdiga oss själva. Vi kanske likt Job inte avsiktligt har sagt eller gjort något orätt. Vårt motiv kan ha varit gott. Men vi kan ha uttalat oss med bristande förståelse eller sensibilitet om något som vi inte riktigt har känt till. Våra kommentarer återspeglade kanske en anda av ras- eller nationalstolthet, eller vi kanske var mycket stränga i någon sak utan att ha stöd i bibeln för detta. Man kanske riktar vår uppmärksamhet på att det vi har sagt mer återspeglar vår egen personliga uppfattning och att det har sårat andra så mycket att det har äventyrat deras andlighet. Kommer vi, när vi blir tillrättavisade, att likt Job erkänna att vi talade utan att vi förstod och ta ”det tillbaka”? — Job 42:3, 6.

Att förtrösta på Gud och inte på rikedom

15. Hur vet vi att Job inte satte sin förtröstan till rikedom?

¹⁵ Bildad ifrågasatte vad det egentligen var som Job satte sin förtröstan till och antydde att han hade glömt Gud och att han hade satt sin förtröstan till något annat. (Job 8:13, 14) Men trots att Job hade välsignats med många materiella ting, så var det inte till dessa som han hade satt sin förtröstan. Hans ostrafflighet skakades inte det minsta, när han förlorade alla sina ägodelar. (Job 1:21) I sitt avslutande försvarstal sade Job: ”Om jag har gjort guldet till min tillit eller jag har sagt till guldet: ’Du är min förtröstan!’, om jag brukade glädja mig, därför att min egendom var stor, och därför att min hand hade funnit en mängd ting ..., skulle också detta vara en missgärning för domarna att uppmärksamma, ty jag skulle ha förnekat den sanne Guden där ovan.” — Job 31:24—28, NW.

16. a) Vilken granskning bör vi göra av oss själva? b) Vad lovar Gud dem som förtröstar på honom?

¹⁶ Hur är det då med oss? Vad sätter vi vår förtröstan till — Jehova eller materiella ägodelar? Skulle Gud, om vi blev vägda på exakt våg som Job önskade bli, komma att lära känna vår ostrafflighet i den här saken? Är det verkligen vårt förnämsta intresse i livet att erbjuda Jehova en ostrafflighetsbevarande kurs, som han kan besvara Satans smädelser med? Eller är vi först och främst intresserade av att tillfredsställa vårt begär efter nöjen och ägodelar? Tänk hur fint det är, om vi kan vara lika Job och glädja Jehovas hjärta genom att förtrösta på honom och inte lägga alltför stor vikt vid oss själva eller vid de materiella ting som går att skaffa! Om vi förtröstar på Jehova och sätter hans intressen främst, så lovar han att aldrig släppa oss eller överge oss. — Matteus 6:31—33; Hebréerna 13:5, 6.

Sexualmoral

17. Vilka antydningar gjorde Jobs ”tröstare”, men vad sade Job själv om sitt moraliska uppförande?

¹⁷ Jobs falska tröstare anklagade honom inte direkt för ett orätt sexuellt uppförande, men gång på gång antydde de att han gjort sig skyldig till någon hemlig förseelse som Gud straffade honom för. Som en förmögen man — Job var faktiskt ”den störste av alla orientaler” — hade han helt visst möjligheter till utomäktenskapligt sex. (Job 1:3, NW; 24:15) Andra Guds tjänare både före och efter Jobs tid har fallit för sexuella frestelser. (1 Moseboken 38:15—23; 2 Samuelsboken 11:1—5) Men Job försvarade sig mot alla antydningar om sådan synd och förklarade: ”Ett förbund har jag slutit med mina ögon. Hur skulle jag då kunna visa mig uppmärksam mot en jungfru? Om mitt hjärta har låtit sig förledas mot en kvinna och jag ständigt har stått på lur vid min väns ingång, ... skulle [detta] vara tygellöshet, och detta skulle vara en missgärning för domarna att uppmärksamma.” — Job 31:1, 9—11, NW.

18. Varför är det så svårt att bevara en god sexualmoral, men varför kommer vi att vara lyckliga om vi bevarar den?

¹⁸ Den metod som Satan kanske har lyckats bäst med, när det gäller att undergräva Guds tjänares ostrafflighet, är att förleda dem att begå otukt. (4 Moseboken, kapitel 25) Kan du efterlikna Jobs ostrafflighet genom att motstå alla lockelser till ett orätt sexuellt uppförande? Detta är verkligen en utmaning, framför allt i denna sexgalna värld, där omoraliskheten är så utbredd. Men tänk hur fint att med förtröstan kunna säga precis som Job, när man ställs till svars: ”Gud kommer att lära känna min ostrafflighet”! — Job 31:6, NW.

Vad som kan hjälpa oss

19. Vad måste vi ha för att kunna bevara vår ostrafflighet?

¹⁹ Det är inte lätt att efterlikna Jobs ostrafflighet, eftersom Satan nu försöker bryta vår ostrafflighet precis lika mycket som han försökte bryta Jobs. Vi måste därför ta på oss den fullständiga vapenrustningen från Gud. (Efesierna 6:10—18) Detta innebär att likt Job vara gudinriktad och att alltid tänka på att behaga honom i allt vad vi eller våra familjer gör. (Job 1:5) Det är därför absolut nödvändigt att vi studerar bibeln, regelbundet umgås med medtroende och offentligt bekänner vår tro. — 2 Timoteus 2:15; Hebréerna 10:25; Romarna 10:10.

20. a) Vilket hopp kan uppehålla oss under prövningar? b) Vilken belöning kan vi få för att vi bevarar vår ostrafflighet, enligt vad psalmisten sade?

²⁰ Men det som framför allt kan uppehålla oss under prövningar är det som också uppehöll Job, nämligen övertygelsen att detta livet inte är allt som finns. ”Om en kraftfull man dör, kan han få liv igen?” frågade Job. Och som svar sade han: ”Du kommer att ropa, och jag själv kommer att svara dig.” (Job 14:13—15, NW) Att ha samma fullständiga förtröstan på att Jehova kommer att uppväcka sina trogna tjänare kan också hjälpa oss att möta varje prövning som Satan kan tvinga på oss. (Hebréerna 6:10) Psalmisten skrev för länge sedan: ”Vad mig beträffar har du hållit mig uppe för min ostrafflighets skull, och du kommer att ställa mig inför ditt ansikte till obestämd tid.” (Psalm 41:12, NW) Må vi alla få uppleva den lyckliga framtiden — och bli uppehållna och bevarade av Jehova för evigt, därför att vi är hans tjänare som bevarar sin ostrafflighet!