Julfirandet — Varför så populärt i Japan?
TRON på jultomten sitter djupt hos barnen i det buddistisk-shintoistiska landet Japan. År 1989 skrev japanska barn 160.000 brev till Tomteland i Mora i Sverige. Inget annat land skrev fler. De skrev breven i hopp om att få sina önskningar uppfyllda, vare sig det gällde en 900-kronors ritdator för barn eller ett 600-kronors bärbart videospel.
Att stämma träff på julafton har en speciell innebörd för unga japanska flickor. ”Enligt en enkät bland unga kvinnor sade 38 procent att de hade planerat för julafton en månad i förväg”, skriver Mainichi Daily News. Unga män har sina speciella skäl till att vilja vara med flickvännen på julafton. ”En bra idé är att be tyst tillsammans med din flickvän”, föreslog en tidskrift för unga män. ”Gör det på något fashionabelt ställe. Ditt förhållande kommer snabbt att bli mer intimt.”
Japanska män hoppas också kunna anropa någon magisk kraft med sin jultradition att köpa en vackert dekorerad tårta på väg hem från arbetet. Att uppträda som jultomte anses vara en kompensation för alla de gånger familjen försummats resten av året.
Ja, julfirandet har slagit rot hos de icke-kristna japanerna. Hela 78 procent av dem som tillfrågades av en butikskedja sade att de gjorde något speciellt av julen. Det är en överväldigande siffra i ett land där bara 1 procent av befolkningen säger sig tro på kristendomen. Trots att de bekänner sig vara buddister eller shintoister tar de gladeligen del i julfirandet. Den kända Shinto Ise-helgedomen nämner i sin almanacka, tillsammans med andra japanska helger, den 25 december som ”Kristi födelsedag”. Dessa scener med icke-kristna som deltar i festyran under julhelgen väcker emellertid frågan:
Vems helg är julen?
En ordbok definierar jul som ”en kristen fest den 25 december ... till minne av Kristi födelse”. Den har betraktats som ett tillfälle för ”kristna” att ”förenas i sina känslor av glädje över Kristi födelse”.
De som firar jul enbart som religiös högtid kanske förargar sig över dem som förvärldsligar den dagen med festyra och julklappar och tycker att de är hädiska. ”I Japan har vi nått höjden av krass kommersialism: ingen Kristus”, skrev en amerikan som bor i Japan. ”För en iakttagare från Väst”, anmärkte en annan skribent om den japanska julen, ”är det inte jultillbehören som saknas, utan den allra viktigaste ingrediensen — stämningen.”
Vad är då julstämning? Är det atmosfären vid julottan, med dess julpsalmer, levande ljus och annan utsmyckning, som för många är enda tillfället under året då de går i kyrkan? Eller är det den kärlek, den glädje och det julklappsgivande som får många att bli så generösa? Är det den stillhet som råder på krigsfronten, medan soldater iakttar några dagars ”frid på jorden”?
Förvånansvärt nog medför julstämningen ingen frid ens i människors hem. Enligt en undersökning som gjordes i England 1987 beräknade man att det uppstod stridigheter i 70 procent av de brittiska hemmen i samband med julen det året. Vanligast är att man bråkar om pengar. Att man dricker för mycket och att man inte fullgör sin roll i familjen är andra faktorer som leder till osämja.
”Jag undrar om vi inte förbiser en sak när det gäller julens verkliga innebörd”, skrev en i Japan bosatt västerlänning som besökte sitt hem under julen för några år sedan. ”Varje år den 25 december känner jag samma längtan att gå tillbaka till den gammaldags julen från förr i tiden — den hedniska ceremoni då man firade vintersolståndet genom att tillbe träd och hålla orgier. Vi har fortfarande kvar all den hedniska utsmyckningen — misteln, järneken, granen osv. — men på något sätt blev julen sig aldrig lik i och med att de kristna lade beslag på den och förvandlade den till en religiös högtid.”
Det går inte att förneka att julen är en hednisk högtid. De första kristna firade inte jul, ”eftersom de betraktade firandet av någons födelse som en hednisk sed”, sägs det i The World Book Encyclopedia. De hedniska saturnalierna och nyårsfestligheterna ligger till grund för festglädjen och julklappsgivandet.
Om julen i grund och botten är hednisk, måste sanna kristna fråga sig: Bör kristna fira jul? Låt oss se vad bibeln säger om firandet av Kristi födelsedag.
[Ruta på sidan 4]
Julfirandets ursprung
Även om de exakta detaljerna har gått förlorade i forntidens dunkel, finns det tecken som tyder på att en form av jul firades av romerska kyrkan år 336 v.t. ”Datum för julen fastställdes avsiktligt till den 25 december”, förklarar The New Encyclopædia Britannica, ”för att tränga undan betydelsen av solgudens stora fest.” Detta skedde när hedningarna hängav sig åt orgier i samband med både de romerska saturnalierna och de keltiska och germanska vintersolfesterna. I The New Caxton Encyclopedia heter det att ”kyrkan grep tillfället att kristna dessa fester”.