Blick på världen
Bedövande telefonsamtal
En narkosläkare i Roodepoort i Sydafrika har kommit på ett nytt men diskutabelt sätt att lugna ner barn i en operationssal. Medan barnet fortfarande är i väntrummet får det lyssna på inspelningar av populära barnvisor i en liten leksakstelefon. När doktorn förklarar för den lille patienten vad som kommer att hända i operationssalen, talar han också om att telefonen kommer att finnas med där, så att barnet kan fortsätta lyssna på banden. Men han talar inte om att en sövande gas kommer att strömma ut från telefonluren!
Barnen är så begeistrade av den här leksaken att det inte dröjer mer än cirka en minut förrän gasen börjar verka. ”Metoden fungerar särskilt bra på barn i åldrarna 3 till 10 år”, säger narkosläkaren, ”och många barn vill komma tillbaka igen.”
Japans nya generation
Japanerna är över hela världen kända för att de förblir anställda i ett och samma företag under hela sitt yrkesverksamma liv och för att de prioriterar sitt arbete framför fritid, samhällsliv och att vara oberoende. Men saker och ting har sakta börjat förändras med den nya generationen. ”Det välstånd föräldrarna arbetade så hårt för att skapa har inte fått de yngre att känna samma behov av att ständigt arbeta eller hålla sig till ett och samma företag för att uppnå trygghet”, konstaterar International Herald Tribune. En 23-årig anställd förklarar: ”Våra föräldrar gav oss pengar. Nu arbetar vi åt oss själva. Vi tänker på oss själva först, och det är det som är den stora skillnaden mellan oss och dem.” Två undersökningar som nyligen gjordes bland japanska ungdomar bekräftade denna inställning. Tribune rapporterade att ”endast 38 procent prioriterade arbetet framför familjen”, och ”55 procent betraktade sin egen välfärd som mera angelägen än samhällets”.
Frågan kvarstår
Hur de miljoner existerande arterna av levande organismer har kommit till är en fråga som länge har vållat evolutionisterna huvudbry. En art kallas art för att den inte kan korsas med andra arter — inte ens med den art som den antas ha utvecklats från. Om två arter ändå får avkomma, blir denna antingen steril (som i fallet med mulåsnan) eller också dör den innan den når vuxen ålder. Enligt den vetenskapliga tidskriften Discover säger genetiker att de nu har upptäckt ”en hjälpgen, en liten brist i artbarriären”, som verkar försvagande på de flugor som är bärare av genen men som gjort det möjligt för vissa hybrida hannar av en bananflugeart att överleva. ”Genen har dock inte helt forcerat artbarriären. Den har inte kunnat göra hannarna fortplantningsdugliga”, sägs det i artikeln. Det här väcker en ”brydsam fråga”, enligt Discover. ”Om föräldrarna, som är bärare av genen, inte har någon nytta av den och avkomman, som ärver den, inte kan föra den vidare, hur i all världen kunde då genen ha utvecklats?”
Olycklig vinnare
Att kamma hem en mångmiljonvinst är något som många arbetslösa drömmer om. För en arbetslös 27-åring förverkligades den drömmen när han vann 6,4 miljoner dollar på lotteri. Men nu, efter att ha blivit miljonär, förklarar Bob Campbell: ”Jag önskar inte någon annan i den här situationen.” Varför inte? Enligt The Toronto Star upptäckte han att köpandet av materiella ting inte förde med sig särskilt mycket glädje och tillfredsställelse. ”Jag skulle vara lika lycklig utan det”, konstaterar han. Han medger att han nu visserligen slipper pressen att hitta ett jobb, men säger att ”det är också allt”. Han varnar andra att det inte för med sig någon omedelbar lycka att vinna en stor summa pengar.
Gjord för att bestå
Ett konstgjort blodkärl som ”växer” i takt med mottagaren har utvecklats av japanska forskare vid ett universitet i Okayama, enligt The Japan Times. Det nya blodkärlet framställs av ett slags protein som kallas kollagen och som utvinns ur defekta blodkärl som avlägsnats i samband med operationer. Blodkärlen omges med ett syntetiskt fiberhölje och stärks med hjälp av ett särskilt bindemedel. För att blodet inte skall levra sig avger bindemedlet vatten som bildar en tunn hinna på insidan av det inopererade blodkärlet, vilket i sin tur förhindrar att oönskade koaguleringsenzymer bildas. Eftersom blodkärlen har den unika förmågan att ”växa” i takt med patienten, förväntas metoden bli till nytta i synnerhet för barn med defekter på artärer och vener i hjärtat.
Inget fel att slå sin hustru
Det överraskande resultatet av en rundfråga som ställdes till 1.500 slumpvis utvalda män och kvinnor i Australien blev att i genomsnitt 20 procent (17 procent av kvinnorna och 22 procent av männen) av dem som intervjuades inte ansåg det vara fel att en man slår sin hustru. Även om åsikterna varierade i fråga om hur mycket fysiskt våld man ville tillåta, ansåg både män och kvinnor det inte vara fel att mannen knuffar, sparkar eller slår sin hustru ”ifall hon inte lyder honom, slösar bort pengar, inte håller hemmet rent, vägrar ligga med honom eller erkänner att hon legat med en annan man”, enligt tidningen The Australian. Rundfrågningen avslöjade också vissa människors ovillighet att polisanmäla fall av misshandel inom familjen som de blir vittnen till i sitt grannskap. Mer än en tredjedel av dem som intervjuades betraktade våld inom familjen som en privatsak.
Aidstest för munkar
Munkarna i de 20 grekisk-ortodoxa klostren på berget Athos i Grekland lever nu i ”ett tillstånd av yttersta oro”, enligt en rapport från den franska nyhetsbyrån AFP. Varför det? Jo, de har fått reda på att en av deras före detta noviser ”är bärare av aidsvirus”. Ledarna för klostren ”överväger nu att låta alla omkring 2.000 munkar och eremiter genomgå ett aidstest”.
Hälsofarliga kryp
Enligt undersökningar är kackerlackan det djur som folk avskyr mest, men för en tid sedan förklarade forskaren dr Bann Kang vid ett entomologiskt seminarium i Washington att detta kryp också är hälsofarligt. Enligt en rapport i The New York Times sade Kang att allergier på grund av kackerlackor är mycket vanligare än man har trott och att ”den höga förekomsten av astma i Amerikas stadskärnor kan vara orsakad av de svåra angreppen av kackerlackor i dessa områden”. Kackerlackan sägs vara bärare av svamp, protozoer, bakterier och virus. Doktor Stephen C. Frantz, forskare vid delstaten New Yorks hälsovårdsmyndigheter, sade angående den ökade förekomsten av kackerlackor i tätortsområden: ”På det hela taget har vi dessa problem därför att vi skapar sådana förhållanden som gör att dessa djur trivs i vår omgivning.”
Bara ofullständiga lösningar
”Tekniken kommer förmodligen aldrig att helt kunna fylla alla komplexa funktioner hos de naturliga organen”, sades det vid en internationell konferens angående konstgjorda organ i München. Enligt ett reportage i Süddeutsche Zeitung i München är ”nackdelen med mekaniska organ” att de inskränker ”sin fysiska aktivitet till en enda funktion, må så vara att det är den viktigaste och den mest avgörande funktionen”. Människans hjärta, till exempel, gör mer än bara pumpar blod, och njurarna gör mer än bara filtrerar bort gifter — de framställer också hormoner. Även om ett konstgjort hjärta kan pumpa blod genom cirkulationssystemet, kan det inte reagera på signaler från hormoner och nerver, och inte heller kan det ”påverka det komplexa regleringssystem som håller cirkulationen i jämvikt”, enligt artikeln. Även dialysen kommer till korta som ersättning för ”det sinnrika naturliga systemet av cellmembran” i människans njurar: ”Läkarna vet fortfarande inte med säkerhet exakt vilka substanser som måste avskiljas från blodplasman för att organismen inte skall förgiftas.”
Hjärnoperation på egen hand
En 22-årig man som ”plågats av tvångsneurosen att tvätta sig hundratals gånger om dagen” råkade oavsiktligt ”göra en lyckad hjärnoperation på sig själv” när han försökte begå självmord, enligt vad New York-tidningen Daily News skriver. Djupt olycklig över sitt neurotiska beteende ”stoppade han mynningen på ett gevär i munnen och avlossade ett skott som träffade vänstra pannloben på hans hjärna”, enligt tidningsartikeln. I stället för att döda sig själv råkade den unge mannen avlägsna just den del av hjärnan som anses ge upphov åt neurotiskt beteende, skriver dr Leslie Solyom i British Journal of Psychiatry. Han är nu fri från sitt tvångsbeteende, har ett nytt jobb och går för närvarande på college.
Matematiken, naturen och Gud
”Hela världen är en tanke, och den fanns där före naturen”, säger professor Lennart Carleson, en framstående matematiker, i en intervju för Svenska Dagbladet. Han påminner om att vetenskapsmännen alltsedan Newton förundrats över att naturen är så matematisk. Han framhåller att naturens karaktär började beskrivas med hjälp av matematiska formler redan på 1700-talet genom Newtons lagar. ”All förståelse för vad som sker i atomernas allra innersta går via matematiska formler”, säger han. Om alla matematiska samband vore kända, skulle man kunna påvisa i vilken mån vädret i Stockholm är beroende av om någon nyser i Los Angeles. Intervjuaren kommenterar: ”Som så många andra av nutidens främsta teoretiska fysiker, astronomer och andra naturvetenskapare, är han övertygad om att världsalltet vore omöjligt om det inte funnits en logisk tanke som skapat förutsättningarna — i form av matematiska samband.” Intervjuaren sammanfattar: ”Lennart Carleson hävdar utan att blinka att primtalen är oss givna av Gud.”