I Japan, på andra sidan Japanska havet, har trädgårdskonsten utvecklat en egen stil, där form är viktigare än färg och var sak har sin bestämda plats. I ett försök att på ett begränsat utrymme fånga naturens skönhet och variationsrikedom placerar trädgårdsmästaren ut sina stenar med stor omsorg och planterar och tuktar sin trädgård med minutiös noggrannhet. Detta är särskilt framträdande när det gäller bonsai (ett japanskt ord som betyder ”krukodling”), konsten att genom beskärning forma träd i dvärgformat så att de liknar vuxna träd.

Även om de österländska trädgårdarna kan skilja sig från de västerländska i stil, är också de en återspegling av människans paradislängtan. Under Heianperioden (794–1185), till exempel, försökte japanska trädgårdsmästare skapa en atmosfär av ett ”paradis på jorden”, förklarar en expert på japanska trädgårdar, Wybe Kuitert.

En klassisk trädgård i Japan