Tillber du en levande gud?

TROTS att Tadashi Ishiguro föddes efter andra världskriget — efter det att den japanske kejsaren utfärdat sitt historiska edikt om att han inte var gudomlig — trodde han att kejsaren var en gud. ”Han borde inte ha avsagt sig sin gudomlighet”, sade Tadashi.

Hans bror resonerade emellertid med honom om den här frågan och sade: ”Kejsaren blir gammal och sjuk precis som alla andra människor. Han kan inte undgå det öde som alla människor går till mötes: döden. Han kan inte rädda sig själv, långt mindre då andra människor.” Efter detta samtal, under vilket hans bror hänvisade till bibeln, beslöt sig Tadashi för att undersöka sina trosuppfattningar lite närmare. — Predikaren 3:19; Romarna 5:12.

Med tiden kom han att inse visheten i den bibliska uppmaningen: ”Sätt inte er förtröstan till ädlingar, inte heller till jordemänniskans son.” Varför skall vi inte göra det? Därför att, som det fortsättningsvis sägs i bibeln, ”ingen räddning tillhör [honom]. Hans ande går ut, han vänder tillbaka till sin jord; på den dagen förgås verkligen hans tankar.” (Psalm 146:3, 4, NW) Att sätta sin förtröstan till dödliga människor och betrakta dem som gudar leder bara till besvikelse, ja rentav till katastrof.

Den japanska övärlden skapades enligt traditionen av vattendroppar som föll ner från ett spjut tillhörigt Izanagi, far till solgudinnan Amaterasu Omikami. Men en sådan lära har naturligtvis ingen verklighetsbakgrund. Hur är det då med uppfattningen att den japanske kejsaren är en mänsklig avkomling av denna gudinna och således är av gudomlig natur? Är inte den också en myt som saknar verklig grund? Bara för att man tillbad vad man egentligen inte kände offrade tusentals japaner livet för en person som var ur stånd att hjälpa dem. Så tragiskt!

Efter ytterligare samtal med brodern stod det klart för Tadashi att vår vackra jord och alla livsformer på den är verk av en mäktig och kärleksfull Skapare. (Hebréerna 3:4) Enligt bibeln är den sanne Guden ”från obestämd tid till obestämd tid”. (Psalm 90:2, NW) Han är en evig Gud. Hans liv är inte begränsat till 70 eller 80 år, och inte heller behöver han hjälp av några rådgivare. — Psalm 90:10; Romarna 11:34.

I bibeln sägs det i stället om Skaparen: ”Han gör vad han vill både med himmelens här och med dem som bor på jorden, och ingen kan stå emot hans hand eller säga till honom: ’Vad gör du?’” (Daniel 4:32) Vilken skillnad mot människor, som kanske betraktas som gudar men som inte ens kan genomdriva sin egen vilja!

Allteftersom Tadashi fortsatte att studera bibeln, blev hans tro på den Gud som inspirerat den allt starkare. Han är inte någon mytisk gud, utan i stället en verklig, osynlig person. I bibeln, som Gud själv inspirerat människor att skriva, talar han om för oss att hans namn är Jehova. (Psalm 83:19, NW) Han talar också om för oss vad han har gjort, vad han har för avsikt att göra i framtiden och hur han vill bli tillbedd. Hur kan du då vara säker på att Jehova är en levande Gud, så att din förtröstan på honom inte kommer att vara förgäves?

Jehova själv förklarar sin överlägsna ställning med orden: ”Jag är Gud och annars ingen, en Gud vilkens like inte finns. Jag som i förväg förkunnar vad komma skall, och långt förut vad ännu ej har skett. Jag som säger: ’Mitt rådslut skall gå i fullbordan, och allt vad jag vill, det gör jag.’” — Jesaja 46:9, 10.

Jehovas gudomlighet bekräftas således genom hans förmåga att förutsäga framtiden och att se till att hans vilja går i fullbordan. Han kan skydda och bevara sina tjänare, i motsats till de människor som vördas som gudar men som själva måste skyddas av sina undersåtar. Med tiden började därför Tadashi tillbe bibelns Gud och förenade sig med sin bror i att tjäna Jehova Gud som ett av hans vittnen.

Vem kommer du att tillbe?

I våra dagar tillber människor många gudar, däribland människor som tillskrivs gudomliga förmågor. Som bibeln förklarar: ”Det finns de som kallas ’gudar’, det må vara i himmelen eller på jorden.” (1 Korintierna 8:5) I den forntida grekiska staden Aten fanns till exempel ett altare med inskriptionen: ”Åt en okänd Gud”. (Apostlagärningarna 17:23) Atenarna hörde således till dem som tillbad något som de bevisligen inte kände.

Möjligheten finns alltså att vi i våra dagar också tillber vad vi inte känner. Miljoner japaner har ägnat sig åt sådan tillbedjan, lurade därtill av falska ledare som förespråkat uppfattningen att kejsaren var gudomlig. Även kejsaren var delaktig i detta bedrägeri. Av detta lär vi att även om våra föräldrar tror något eller om de religiösa ledarna säger att något är sant, så bevisar inte detta i sig självt att det förhåller sig så. Vi behöver själva undersöka saken för att förvissa oss om att vi verkligen känner den vi tillber.

De forntida atenarna och förkrigstidens japaner är ingalunda de enda som har tillbett vad de egentligen inte känner. I våra dagar finns det miljoner människor i kristenheten som tillber en treenighet. Om du är en av dem, fråga dig då: Känner jag verkligen den Gud som jag tillber? Vad är hans namn? Hur kan han vara tre personer i en Gud? Vad grundar jag min tro på?

De som tror på treenigheten tar förmodligen för givet att Jesus Kristus och hans apostlar undervisade om detta och att det således är en biblisk lära. Men så är det inte. New Catholic Encylopedia medger: ”Formuleringen ’en Gud i tre personer’ blev inte enhälligt erkänd och förvisso inte helt upptagen i kristet liv och kristen trosbekännelse förrän mot slutet av 300-talet [hundratals år efter det att Jesus och hans apostlar levde här på jorden]. ... Bland de apostoliska fäderna fanns det inte ens den minsta antydan till en sådan tankegång eller uppfattning.”

Hundratals år innan Jesus Kristus kom till jorden som människa var treenighetsläran däremot fast förankrad bland de folk vars religioner grundade sig på myter. De forntida egyptierna dyrkade till exempel en treenighet bestående av Osiris, Isis (hans hustru) och Horus (deras son). Och hinduerna dyrkar ännu i denna dag en treenighet — den trehövdade Trimurti, som består av Brahma, Visjnu och Sjiva.

I stället för att bara följa med strömmen och utöva din tillbedjan på samma sätt som alla andra i din omgivning bör du alltså själv förvissa dig om att du verkligen känner den du tillber. Atenarna, som tillbad vad de inte kände, fick veta att Gud ”inte är långt borta från någon enda av oss” och att han låter sig finnas av den som uppriktigt söker honom. Vi kan därför vara säkra på att om vi i all uppriktighet söker den sanne, levande Guden, då kommer vi att finna honom. — Apostlagärningarna 17:27.

[Bild på sidan 10]

Tadashi beslöt sig för att undersöka sina trosuppfattningar lite närmare