Trots att Melba Barry hade svårt med språket fick hon sätta i gång ett bibelstudium första dagen hon var ute i tjänsten på fältet i Kobe, vilket inträffade i slutet av 1949. Två nya förkunnare blev resultatet av studiet, och en av dessa, Miyo Takagi, var pionjär i tiotals år. Hon berättade längre fram för Melba att hon hade blivit imponerad av att se två missionärssystrar gå över en lerig åker för att besöka henne. Nu, 48 år senare, är Miyo fortfarande verksam i tjänsten, och hon tar sig från hus till hus med hjälp av rullstol. På knappt tre år hjälpte Melba sju personer att omfatta sanningen innan hon förordnades att fortsätta sin missionärstjänst i Tokyo. Alla dessa har hållit ut under åren, och lyckligtvis överlevde de också den stora jordbävningen i Kobe 1995.

Broder Barry berättar: ”Varje missionär fick ta med sig tre eller fyra av de nyintresserade till dörrarna, och eftersom missionärerna inte talade språket så flytande, vände sig de besökta till våra japanska följeslagare och talade med dem. Vad de nyintresserade sade vid dörrarna fick vi aldrig reda på.”