Svartsjuk nitälskan för den sanna tillbedjan av Jehova
”Jehova, vars namn är Svartsjuk, han är en svartsjuk Gud.” — 2 MOSEBOKEN 34:14.
1. Vad är Guds mest framträdande egenskap, och vilket samband har den med hans svartsjuka?
JEHOVA beskriver sig själv som en ”svartsjuk Gud”. Du kanske undrar varför, då ju ordet ”svartsjuka” för tanken till något negativt. Guds mest framträdande egenskap är naturligtvis kärlek. (1 Johannes 4:8) Jehovas känslor av svartsjuka måste därför vara till mänsklighetens bästa. Som vi skall se är Guds svartsjuka faktiskt nödvändig för friden och harmonin i universum.
2. Bland annat hur kan man återge de hebreiska orden för ”svartsjuka”?
2 Grundtextens ord för ”svartsjuka” och med det besläktade ord förekommer över 80 gånger i de hebreiska skrifterna. I närmare hälften av dessa förekomster har ordet avseende på Jehova Gud. ”När begreppet svartsjuka gäller Gud”, förklarar G. H. Livingston, ”betecknar det inte en snedvriden känsla, utan i stället ett krav att man uteslutande skall tillbe Jehova.” (The Pentateuch in Its Cultural Environment) Därför återger Nya Världens översättning ibland det hebreiska substantivet med ”krav på odelad hängivenhet”. (Hesekiel 5:13) En annan lämplig återgivning är ”nitälskan”. — Psalm 79:5; Jesaja 9:7.
3. Hur kan svartsjuka ibland tjäna ett gott syfte?
3 Människan skapades med förmåga att känna svartsjuka, men genom att människan föll i synd blev svartsjukan förvrängd. Mänsklig svartsjuka kan dock tjäna ett gott syfte. Den kan få en person att skydda någon han älskar mot ett dåligt inflytande. Människor kan också med rätta visa svartsjuk nitälskan för Jehova och hans tillbedjan. (1 Kungaboken 19:10) För att förmedla den rätta förståelsen av en sådan svartsjuk nitälskan för Jehova kan det hebreiska substantivet översättas med ”det att inte tåla någon rivalitet” gentemot Jehova. — 2 Kungaboken 10:16.
Guldkalven
4. Vilken befallning, som inbegrep rättfärdig svartsjuka, var framträdande i Guds lag till Israel?
4 Ett exempel på rättfärdig svartsjuka är det som hände när israeliterna hade fått Lagen vid berget Sinai. De hade gång på gång uppmanats att inte tillbe människogjorda gudar. Jehova hade sagt till dem: ”Jag, Jehova, din Gud, är en Gud som kräver odelad hängivenhet [eller: ”en Gud som är svartsjuk (nitälskande); en Gud som inte tål någon rivalitet”, fotnot i NW, studieutgåvan].” (2 Moseboken 20:5; jämför 2 Moseboken 20:22, 23; 22:20; 23:13, 24, 32, 33.) Jehova hade också ingått ett förbund med israeliterna och lovat att välsigna dem och föra dem in i det utlovade landet. (2 Moseboken 23:22, 31) Och folket hade sagt: ”Allt vad Jehova har talat är vi villiga att göra och vara lydiga.” — 2 Moseboken 24:7.
5, 6. a) Hur syndade israeliterna grovt, när de var lägrade vid berget Sinai? b) Hur visade Jehova och hans lojala tillbedjare rättfärdig svartsjuka vid Sinai?
5 Ändå syndade israeliterna snart mot Gud. De var fortfarande lägrade vid foten av berget Sinai, och Mose hade varit på berget i många dagar och fått ytterligare anvisningar från Gud. Folket utövade då påtryckningar på Moses bror, Aron, att göra dem en gud, och Aron gav efter för dessa påtryckningar och gjorde en kalv av det guld som folket kom med. Man påstod att denna avgudabild representerade Jehova. (Psalm 106:20) Följande dag frambar de offer till den och höll i med att ”böja sig ner för den”, och sedan sägs det att de ”roade” sig. — 2 Moseboken 32:1, 4, 6, 8, 17—19.
6 När Mose steg ner från berget, höll israeliterna på med sitt festande, och när han fick se israeliternas skamliga uppförande ropade han: ”Vem är på Jehovas sida?” (2 Moseboken 32:25, 26) Levis söner församlade sig till Mose, och han gav dem anvisningar om att ta sina svärd och avrätta dessa avgudadyrkande rumlare. Leviterna visade sin svartsjuka nitälskan för Guds rena tillbedjan genom att döda omkring 3.000 av dem av deras bröder som hade gjort sig skyldiga till denna avgudadyrkan. Jehova visade att han godkände denna handling genom att sända en plåga över dem som inte hade dödats. (2 Moseboken 32:28, 35) Därefter upprepade Gud befallningen: ”Du skall inte kasta dig ner för en annan gud, eftersom Jehova, vars namn är Svartsjuk, han är en svartsjuk Gud.” — 2 Moseboken 34:14.
Peors Baal
7, 8. a) Hur hemföll många israeliter åt grov avgudadyrkan i samband med Peors Baal? b) Hur upphörde hemsökelsen från Jehova?
7 Fyrtio år senare, när Israels nation stod i begrepp att gå in i det utlovade landet, lät många israeliter sig lockas av tilldragande moabitiska och midjanitiska kvinnor att komma och njuta av deras gästfrihet. Dessa män borde ha avvisat förtroligt umgänge med tillbedjare av falska gudar. (2 Moseboken 34:12, 15) Men i stället rusade de åstad som tjurar till att slaktas och begick otukt med kvinnorna och förenade sig med dem i att böja sig ner för Peors Baal. — Ordspråken 7:21, 22; 4 Moseboken 25:1—3.
8 Jehova sände en hemsökelse för att döda dem som hade blivit indragna i denna skamliga sexdyrkan. Gud befallde också de israeliter som inte varit inblandade i denna sexdyrkan att döda sina bröder som hade deltagit i den. I fräckt trots förde en hövding vid namn Simri in en midjanitisk prinsessa i sitt tält för att ha sexuellt umgänge med henne. När den gudfruktige prästen Pinehas fick se detta, avrättade han det omoraliska paret. Då upphörde hemsökelsen, och Gud förklarade: ”Pinehas ... har avvänt min vrede från israeliterna; han visade bland dem samma svartsjuka vrede som drev mig, och därför utrotade jag inte israeliterna i min svartsjuka.” (4 Moseboken 25:11, The New English Bible) Även om nationen räddades från tillintetgörelse, dödades åtminstone 23.000 israeliter. (1 Korinthierna 10:8) De kom aldrig in i det utlovade landet, något som de så länge hade hoppats på.
Ett varnande exempel
9. Vad hände med Israels och Judas folk därför att de inte svartsjukt nitälskade för den rena tillbedjan av Jehova?
9 Tyvärr glömde israeliterna snart dessa lärdomar. De visade sig inte ha svartsjuk nitälskan för den rena tillbedjan av Jehova. ”Med sina huggna bilder fortsatte de att uppegga honom [Gud] till svartsjuka.” (Psalm 78:58) Därför lät Jehova assyrierna föra bort tio av Israels stammar i fångenskap år 740 f.v.t. Det återstående tvåstammarsriket, Judas rike, drabbades av en liknande bestraffning, då dess huvudstad Jerusalem ödelades år 607 f.v.t. Många blev dödade, och de som överlevde fördes som fångar till Babylon. Verkligen ett varnande exempel för alla kristna i våra dagar! — 1 Korinthierna 10:6, 11.
10. Vad kommer att hända med avgudadyrkare som inte ändrar sinne?
10 En tredjedel av jordens befolkning — omkring 1.900 miljoner — bekänner sig nu vara kristna. (1994 Britannica Book of the Year) De flesta av dessa tillhör kyrkor som använder ikoner, bilder och kors i sin tillbedjan. Jehova skonade inte sitt eget folk som uppeggade honom till svartsjuka genom sin avgudadyrkan. Och han kommer inte heller att skona dem som bekänner sig vara kristna men som tillber honom med hjälp av materiella föremål. ”Gud är en Ande, och de som tillber honom måste tillbe med ande och sanning”, sade Jesus Kristus. (Johannes 4:24) Bibeln uppmanar också de kristna att vara på sin vakt mot avgudadyrkan. (1 Johannes 5:21) Avgudadyrkare som inte ändrar sinne kommer att vara bland dem som inte får ärva Guds kungarike. — Galaterna 5:20, 21.
11. Hur skulle en kristen, utan att böja sig ner för en avgud, ändå kunna göra sig skyldig till avgudadyrkan, och vad kommer att hjälpa en person att undvika sådan avgudadyrkan? (Efesierna 5:5)
11 En sann kristen kanske aldrig skulle böja sig ner för en avgud, men han måste också undvika allt som Gud betraktar som avgudiskt, orent och syndigt. Bibeln varnar till exempel: ”Låt ... era lemmar, som är på jorden, vara som döda vad beträffar otukt, orenhet, sexuell böjelse, skadligt begär och vinningslystnad, som är avgudadyrkan. På grund av dessa ting kommer Guds vrede.” (Kolosserna 3:5, 6) Lydnad för dessa ord kräver att man avvisar ett omoraliskt uppförande. Detta kräver att man undviker sådan underhållning som är avsedd att väcka ett orent sexuellt begär. I stället för att tillfredsställa ett sådant begär har sanna kristna svartsjuk nitälskan för Guds rena tillbedjan.
Senare exempel på gudaktig svartsjuka
12, 13. Hur var Jesus ett enastående föredöme i fråga om att visa svartsjuk nitälskan för Guds rena tillbedjan?
12 Jesus Kristus är det mest framträdande exemplet på en man som visade svartsjuk nitälskan för Guds rena tillbedjan. Under det första året av sin tjänst fick Jesus se hur giriga köpmän bedrev sin verksamhet i templets förgårdar. Besökande judar kanske behövde växlarnas tjänster för att växla in sin utländska valuta i pengar som kunde tas emot som tempelskatt. De behövde också köpa djur och fåglar för att kunna frambära de offer som krävdes i Guds lag. Sådana affärstransaktioner borde ha ägt rum utanför templets förgårdar. Vad som gjorde saken ännu värre var att köpmännen tydligen också otillbörligt utnyttjade sina bröders situation genom att ta oskäligt betalt för vad dessa behövde skaffa för sin tillbedjan. Uppfylld av svartsjuk nitälskan för Guds rena tillbedjan drev Jesus ut fåren och nötkreaturen med ett gissel. Han stötte också omkull växlarnas bord och sade: ”Sluta upp med att göra min Faders hus till ett marknadshus!” (Johannes 2:14—16) Därigenom uppfyllde Jesus orden i Psalm 69:9: ”Verklig nitälskan [eller ”svartsjuk nitälskan”, Byington] för ditt hus har förtärt mig.”
13 Tre år senare såg Jesus återigen hur giriga köpmän verkade i Jehovas tempel. Skulle han rena templet ännu en gång? Hans svartsjuka nitälskan för Guds rena tillbedjan var precis lika stark nu som den var då han började sin tjänst. Han drev ut både dem som sålde och dem som köpte. Och han angav ett ännu starkare skäl till sitt handlande, när han sade: ”Är det inte skrivet: ’Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla nationerna’? Men ni har gjort det till en rövarhåla.” (Markus 11:17) Verkligen ett enastående exempel när det gäller att ståndaktigt visa gudaktig svartsjuka!
14. Hur bör den svartsjuka nitälskan som Jesus visade för sann tillbedjan påverka oss?
14 Personligheten hos Herren Jesus Kristus, som nu har förhärligats, har inte förändrats. (Hebréerna 13:8) Hans svartsjuka nitälskan för den rena tillbedjan av hans Fader är precis lika stark nu på 1900-talet som den var när han var här på jorden. Detta kan man se i Jesu budskap till de sju församlingarna, vilka finns nedtecknade i Uppenbarelseboken. Dessa är i större bemärkelse tillämpliga nu på ”Herrens dag”. (Uppenbarelseboken 1:10; 2:1—3:22) I en syn fick aposteln Johannes se den förhärligade Jesus Kristus med ”ögon såsom en eldslåga”. (Uppenbarelseboken 1:14) Detta visar att ingenting undgår Kristi uppmärksamhet, när han inspekterar församlingarna för att försäkra sig om att de förblir rena och lämpade för Jehovas tjänst. Nutida kristna måste komma ihåg hur Jesus varnade för att försöka tjäna två herrar — Gud och rikedomen. (Matteus 6:24) Så här sade Jesus till de materialistiska medlemmarna i Laodikeiaförsamlingen: ”Därför att du är ljum och varken varm eller kall, står jag i begrepp att spy ut dig ur min mun. ... Var ... nitisk och ändra sinne.” (Uppenbarelseboken 3:14—19) Förordnade församlingsäldste bör genom ord och exempel hjälpa sina medtroende att undvika materialismens snara. De äldste måste också skydda hjorden mot det moraliska fördärvet i denna sexinriktade värld. Guds folk vågar inte heller tolerera något Isebelinflytande i församlingen. — Hebréerna 12:14, 15; Uppenbarelseboken 2:20.
15. Hur efterliknade aposteln Paulus Jesus i fråga om att svartsjukt nitälska för Jehovas tillbedjan?
15 Aposteln Paulus efterliknade Kristus. För att skydda nydöpta kristna mot ett andligen ohälsosamt inflytande sade han: ”Jag vakar svartsjukt över er med gudaktig svartsjuka.” (2 Korinthierna 11:2) Dessförinnan hade Paulus’ svartsjuka nitälskan för den rena tillbedjan fått honom att ge just den församlingen anvisningar om att utesluta en otuktsman som inte visade några tecken på sinnesändring och som utgjorde ett fördärvligt inflytande. De inspirerade anvisningar som gavs vid detta tillfälle har varit till stor hjälp för nutida äldste, när de strävar efter att bevara de över 75.500 församlingarna av Jehovas vittnen rena. — 1 Korinthierna 5:1, 9—13.
Guds svartsjuka nitälskan är till nytta för hans folk
16, 17. a) Hur reagerade nationerna, när Gud straffade det forntida Juda? b) Hur visade Jehova sin svartsjuka nitälskan för Jerusalem efter det att Judas rike hade varit 70 år i fångenskap?
16 När Gud straffade människorna i Juda genom att låta dem föras som fångar till Babylon, utsattes de för gyckel. (Psalm 137:3) I sitt svartsjuka hat hjälpte edoméerna rentav babylonierna med att låta olycka komma över Guds folk, något som Jehova noterade. (Hesekiel 35:11; 36:15) De som blev förda i fångenskap ändrade sinne, och efter 70 år återförde Jehova dem till deras land.
17 Till en början var människorna i Juda i en förtvivlad situation. Staden Jerusalem och dess tempel låg i ruiner, och de omkringliggande nationerna motarbetade alla försök att återuppbygga templet. (Esra 4:4, 23, 24) Vad tyckte Jehova om detta? Den inspirerade skildringen förklarar: ”Detta är vad härars Jehova har sagt: ’Jag har svartsjukt nitälskat för Jerusalem och för Sion med stor svartsjuka. Med stor harm harmas jag på de nationer som är sorglösa; ty jag för min del harmades bara i ringa grad, men de för sin del gav hjälp till olyckan.’ Därför, detta är vad Jehova har sagt: ’Jag kommer helt visst att vända tillbaka till Jerusalem med barmhärtighetsgärningar. Mitt eget hus kommer att byggas i henne’, är härars Jehovas uttalande.” (Sakarja 1:14—16) I uppfyllelse av detta löfte kunde man återuppbygga staden Jerusalem och dess tempel.
18. Vad fick de sanna kristna uppleva under första världskriget?
18 Den sanna kristna församlingen har haft en liknande erfarenhet nu på 1900-talet. Under första världskriget straffade Jehova sitt folk, eftersom dess medlemmar inte hade varit strikt neutrala under den världsliga konflikten. (Johannes 17:16) Gud lät de politiska makterna förtrycka dem, och kristenhetens prästerskap gladde sig över denna olycka. Prästerna var faktiskt de mest pådrivande när det gällde att få politikerna att förbjuda verksamheten för Jehovas vittnen eller bibelforskarna, som de då kallades. — Uppenbarelseboken 11:7, 10.
19. Hur har Jehova visat svartsjuk nitälskan för sin tillbedjan sedan år 1919?
19 Men Jehova visade svartsjuk nitälskan för sin tillbedjan, och under efterkrigsåret 1919 visade han återigen ynnest mot sitt ångerfulla folk. (Uppenbarelseboken 11:11, 12) Som ett resultat av detta har Jehovas lovprisare ökat från mindre än 4.000 år 1918 till nu omkring 5 miljoner. (Jesaja 60:22) Jehovas svartsjuka nitälskan för sin rena tillbedjan kommer snart att visa sig på ett mer dramatiskt sätt.
Vad Gud i sin svartsjuka nitälskan kommer att göra i framtiden
20. Vad kommer Gud snart att göra för att visa sin svartsjuka nitälskan för ren tillbedjan?
20 Kristenhetens kyrkor har i århundraden följt samma kurs som de avfälliga judarna, vilka uppeggade Jehova till svartsjuka. (Hesekiel 8:3, 17, 18) Jehova kommer snart att handla genom att inge medlemmar av Förenta nationerna en drastisk tanke i hjärtat. Detta kommer att få dessa politiska makter att ödelägga kristenheten och resten av falsk religion. (Uppenbarelseboken 17:16, 17) Sanna tillbedjare kommer att överleva verkställandet av denna hemska dom från Gud. De kommer att handla enligt det som de himmelska skapelserna säger: ”Lovprisa Jah! ... Ty han har verkställt domen över den stora skökan [den falska religionen] som fördärvade jorden med sin otukt [sina falska läror och sitt stöd åt korrumperade politiker], och han har hämnats sina slavars blod och utkrävt det av hennes hand.” — Uppenbarelseboken 19:1, 2.
21. a) Vad kommer Satan och hans ordning att göra, när falsk religion har blivit tillintetgjord? b) Hur kommer Gud att reagera?
21 Vad kommer att hända efter tillintetgörandet av världsväldet av falsk religion? Satan kommer då att uppegga de politiska makterna till att organisera ett världsomfattande angrepp mot Jehovas folk. Hur kommer den sanne Guden att reagera på detta Satans försök att utplåna den sanna tillbedjan från jordens yta? Hesekiel 38:19—23 talar om det för oss: ”I min nitälskan [eller svartsjuka], i min förgrymmelses eld, kommer jag [Jehova] att tvingas tala. ... Och jag skall gå till doms med honom [Satan], med pest och med blod; och ett översvämmande störtregn och hagelstenar, eld och svavel kommer jag att låta regna ner över honom och över hans styrkor och över de många folk som kommer att vara med honom. Och jag kommer sannerligen att bevisa mig stor och helga mig och göra mig känd inför många nationers ögon; och de kommer sannerligen att inse att jag är Jehova.” — Se också Sefanja 1:18; 3:8.
22. Hur kan vi visa att vi svartsjukt nitälskar för den rena tillbedjan av Jehova?
22 Det är verkligen tröstande att veta att universums Suverän svartsjukt vakar över sina sanna tillbedjare! Må vi, av djup uppskattning av Jehova Guds oförtjänta omtanke, svartsjukt nitälska för den sanna tillbedjan av honom. Må vi nitiskt fortsätta att predika de goda nyheterna och med förtröstan avvakta den stora dag då Jehova helgar sitt stora namn och bevisar det stort. — Matteus 24:14.
Tankar att meditera över
◻ Vad innebär det att svartsjukt nitälska för Jehova?
◻ Vad kan vi lära oss av de forntida israeliternas exempel?
◻ Hur kan vi undvika att uppegga Jehova till svartsjuka?
◻ Hur har Gud och Kristus visat svartsjuk nitälskan för den rena tillbedjan?
[Ruta på sidan 12]
Kärleken är inte svartsjuk
SÅ HÄR skrev bibelkännaren Albert Barnes på 1800-talet om avundsjuka: ”Den är ett av de vanligaste uttrycken för ondska och visar tydligt människans djupt inneboende ondska.” Han sade vidare: ”Om man kunde spåra alla krig och strider och världsliga planer till deras verkliga ursprung — också alla planer och avsikter hos de till bekännelsen kristna, vilkas planer och avsikter är till sådan vanprydnad för deras religion och som gör dem så världsliga — skulle man bli förvånad över att finna hur mycket som kan tillskrivas avundsjukan. Vi plågas av att andra är mer framgångsrika än vad vi är; vi önskar äga det som andra äger, trots att vi inte har någon rätt till det, och detta leder till alla de klandervärda metoder som används för att minska deras glädje av det de äger eller för att skaffa det för egen del eller för att visa att de inte äger så mycket som man allmänt tror att de gör ... , för därigenom tillfredsställs känslan av avund i vårt hjärta.” — Romarna 1:29; Jakob 4:5.
I kontrast till detta gjorde Barnes följande intressanta uttalande om kärleken som inte ”avundas”. (1 Korinthierna 13:4, 1917) Han skrev: ”Kärleken avundas inte andra den lycka de kan åtnjuta; den gläder sig åt deras välgång, och allteftersom deras lycka ökar ... , kommer de som påverkas av kärlek ... inte att nedvärdera detta; de vill inte göra dem förlägna på grund av vad de äger, de vill inte minska den lyckan, och de vill inte heller knota eller klaga över att de själva inte är lika högt gynnade. ... Om vi älskade andra — om vi gladde oss åt deras lycka, skulle vi inte avundas dem.”
[Bild på sidan 10]
Pinehas nitälskade svartsjukt för den rena tillbedjan av Jehova