Religiös förföljelse – varför?

ANSER du att det är rätt att människor blir förföljda för sin religion? Antagligen inte – under förutsättning att de inte inkräktar på andras rättigheter. Ändå har religiös förföljelse en lång historia och förekommer fortfarande. Så till exempel blev många Jehovas vittnen i Europa och andra delar av världen berövade sina rättigheter och grymt behandlade under hela 1900-talet.

Under den här tiden utsattes Jehovas vittnen för brutal, systematisk och långvarig förföljelse under de båda stora diktaturregimerna i Europa. Vad kan deras erfarenheter lära oss om religiös förföljelse? Och vad kan vi lära oss av hur de reagerade för lidandet?

”Inte någon del av världen”

Jehovas vittnen strävar efter att vara laglydiga och fridsamma och att ha en hög moral. De sätter sig inte upp mot regeringar och myndigheter, och inte heller försöker de provocera fram förföljelse för att bli martyrer. Dessa kristna är politiskt neutrala. Detta är i harmoni med Jesu ord: ”[Mina efterföljare] är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” (Johannes 17:16) De flesta regeringar erkänner Jehovas vittnens neutrala hållning. Men totalitära styresmän har inte någon större respekt för det bibliska kravet att kristna inte skall vara någon del av världen.

Orsaken till detta behandlades vid en konferens som hölls vid universitetet i Heidelberg i Tyskland i november 2000. Konferensen hade temat ”Förföljelse och personlig integritet: Jehovas vittnen under den nationalsocialistiska och den kommunistiska diktaturen”. Doktor Clemens Vollnhals vid Hannah-Arendt-institutet för diktaturforskning gjorde följande uttalande: ”Totalitära regimer begränsar inte sin verksamhet till politik. De vill behärska hela individen.”

Sanna kristna kan inte överlämna ”hela individen” åt en mänsklig regering, eftersom de har svurit fullständig trohet mot Jehova Gud och ingen annan. Jehovas vittnen som lever under diktaturregimer har funnit att statens krav ibland står i konflikt med deras tro. Hur har de handlat i sådana situationer? Historien visar att Jehovas vittnen har tillämpat den princip som Jesu Kristi lärjungar gav: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” (Apostlagärningarna 5:29)

Tusentals Jehovas vittnen var lojala mot sin tro och höll sig neutrala i politiska angelägenheter, trots mycket grym förföljelse. Hur kunde de uthärda? Varifrån fick de kraft att göra det? Låt dem själva få berätta. Och låt oss se vad alla, både de som är Jehovas vittnen och de som inte är det, kan lära av deras erfarenheter.

De höll ut under förföljelse

FRIEDA JESS föddes 1911 i Danmark, och därifrån flyttade hon tillsammans med sina föräldrar till Husum i norra Tyskland. Flera år senare fick hon arbete i Magdeburg, och 1930 blev hon döpt som en bibelforskare, som Jehovas vittnen då kallades. Hitler kom till makten 1933, och för Frieda var detta inledningen till 23 år av förföljelse under inte bara en totalitär regim, utan två.

I mars 1933 utlyste den tyska regeringen nyval. Doktor Detlef Garbe, som är chef för museet vid koncentrationslägret Neuengamme utanför Hamburg, säger: ”Nationalsocialisterna ville tvinga fram en stor majoritet för sin förbundskansler och führer, Adolf Hitler.” Jehovas vittnen följde Jesu uppmaning att hålla sig politiskt neutrala och att inte vara ”någon del av världen”, och de valde därför att inte rösta. Vad fick det till följd? Jehovas vittnen förbjöds. (Johannes 17:16)

Frieda fortsatte sin kristna tjänst i hemlighet och kunde till och med hjälpa till i arbetet med att trycka tidskriften Vakttornet. ”En del av tidskrifterna smugglades in i koncentrationslägren till våra medtroende”, berättar hon. Hon greps 1940, förhördes av Gestapo och fick sedan sitta i isoleringscell i flera månader. Hur kunde hon uthärda detta? Hon säger: ”Bönen blev en tillflykt för mig. Jag började be tidigt på morgonen och bad sedan flera gånger under dagen. Bönen gav mig styrka och hjälpte mig att inte bli överdrivet bekymrad.” (Filipperna 4:6, 7)

Frieda blev frigiven, men 1944 greps hon på nytt av Gestapo. Den här gången dömdes hon till sju år i Waldheimfängelset. Frieda fortsätter: ”Fångvaktarna lät mig få arbeta tillsammans med några andra kvinnor i tvättrummen. Jag var ofta tillsammans med en fånge från Tjeckoslovakien, så jag talade mycket med henne om Jehova och om min tro. De här samtalen hjälpte mig att hålla mig stark.”

Fri – men inte så länge

Waldheimfängelset blev befriat av sovjetiska trupper i maj 1945. Frieda fick återvända till Magdeburg och sin förkunnartjänst, men det varade inte så länge. Jehovas vittnen blev återigen utsatta för diskriminering, den här gången av myndigheterna i den sovjetiska ockupationszonen. Gerald Hacke, vid Hannah-Arendt-institutet för diktaturforskning, skriver: ”Under Tysklands båda diktaturer var Jehovas vittnen en av de få samhällsgrupper som blev förföljda så gott som hela tiden.”

Varför blev de diskriminerade igen? Även i det här fallet var anledningen den kristna neutraliteten. År 1948 arrangerades ett val i Östtyskland, och som Hacke berättar ”var huvudorsaken [till förföljelsen av Jehovas vittnen] att de inte deltog i valet”. I augusti 1950 blev Jehovas vittnen förbjudna i Östtyskland. Flera hundra blev arresterade, och bland dem fanns Frieda.

Frieda ställdes ännu en gång inför domstol och dömdes till sex års fängelse. ”Den här gången fick jag vara tillsammans med medtroende, och umgänget med dem var till stor hjälp.” När hon blev frigiven 1956, flyttade hon till Västtyskland. Frieda är nu 90 år och bor i Husum, och hon tjänar fortfarande den sanne Guden, Jehova.

Frieda fick utstå 23 år av förföljelse under två diktaturer. ”Nazisterna försökte förstöra mig fysiskt, och kommunisterna försökte bryta ner mig mentalt. Var fick jag styrka att uthärda detta? Goda bibelstudievanor när jag var i frihet, ihärdig bön när jag satt isolerad, samvaro med medtroende när det var möjligt och att vid varje tillfälle tala med andra om min tro.”

Fascism i Ungern

Ett annat land där Jehovas vittnen fick utstå diskriminering i många år var Ungern. En del fick uppleva förföljelse, inte bara under två diktaturregimer, utan tre. Ett exempel är Ádám Szinger. Ádám föddes i Paks i Ungern 1922 och fick en protestantisk uppfostran. År 1937 fick han besök av några bibelforskare, och han visade genast intresse för deras budskap. Det han fick lära sig från Bibeln övertygade honom om att det hans kyrka lärde ut inte hade stöd i Bibeln. Han lämnade därför den protestantiska kyrkan och började ta del i förkunnartjänsten tillsammans med bibelforskarna.

Fascismen växte sig allt starkare i Ungern. Vid ett flertal tillfällen fick gendarmer se Ádám predika från hus till hus och tog honom till förhör. Trycket på Jehovas vittnen ökade, och 1939 förbjöds deras verksamhet. År 1942 arresterades Ádám, fördes till fängelse och blev svårt slagen. Vad hjälpte denne 19-åring att uthärda dessa svåra månader i fängelse? ”Medan jag fortfarande var hemma studerade jag flitigt Bibeln och fördjupade mina kunskaper, när det gäller Jehovas uppsåt.” Strax efter sin frigivning kunde Ádám slutligen bli döpt som ett Jehovas vittne. Det här skedde i skydd av mörkret en natt i augusti 1942, i en flod nära hans hem.

Fängelse i Ungern, arbetsläger i Serbien

Under andra världskriget förenade sig Ungern med Tyskland i kriget mot Sovjetunionen, och på hösten 1942 inkallades Ádám till militärtjänst. Han berättar: ”Jag meddelade att jag inte kunde göra militärtjänst på grund av det jag hade lärt mig från Bibeln. Jag förklarade att jag var neutral.” Han dömdes till 11 års fängelse. Men Ádám fick inte vara kvar så länge i Ungern.

År 1943 fördes omkring 160 Jehovas vittnen ombord på pråmar och transporterades nerför floden Donau till Serbien. Ádám var med där. I Serbien stod nu dessa fångar under Tredje rikets kontroll. De fick komma till arbetslägret Bor och tvingades arbeta i en koppargruva. Omkring ett år senare fördes de tillbaka till Ungern, där Ádám befriades av sovjetiska trupper på våren 1945.

Ungern under kommunistisk kontroll

Men friheten varade inte så länge. I slutet av 1940-talet införde de kommunistiska myndigheterna i Ungern inskränkningar mot Jehovas vittnens verksamhet, precis som fascisterna hade gjort före kriget. År 1952 arresterades Ádám, som nu var 29 år, gift och hade två barn, och blev på nytt dömd för att han vägrade militärtjänst. Ádám förklarade för rätten: ”Det här är inte första gången jag har vägrat militärtjänst. Under kriget blev jag fängslad och deporterad till Serbien av samma orsak. Jag vägrade att göra militärtjänst av samvetsskäl. Jag är ett Jehovas vittne, och jag är politiskt neutral.” Ádáms straff blev åtta års fängelse, vilket senare förkortades till fyra år.

Ádám fortsatte att uppleva diskriminering fram till mitten av 1970-talet, mer än 35 år efter det att hans föräldrar första gången fick besök av bibelforskarna. Under den här tiden dömdes han till sammanlagt 23 års internering av sex domstolar och satt i minst tio olika fängelser och arbetsläger. Han fick utstå svår förföljelse under tre regimer – fascisterna i Ungern före kriget, tyska nationalsocialister i Serbien och kommunister i det kalla krigets Ungern.

Ádám bor fortfarande i sin hemstad Paks och tjänar Gud lojalt. Har han några särskilda förmågor som hjälpte honom att klara av dessa prövningar? Nej. Han förklarar:

”Bibelstudium, bön och samvaro med medtroende var viktiga faktorer. Men jag skulle vilja framhålla två andra saker. För det första fick jag kraft av Jehova. Ett nära förhållande till honom var min räddning. Och för det andra hade jag Romarna, kapitel 12, i minnet, där det står: ’Hämnas inte er själva.’ Jag hyste därför aldrig agg. Flera gånger hade jag möjlighet att ge igen, men jag gjorde aldrig det. Vi bör inte använda den kraft Jehova ger oss till att betala med samma mynt.”

Ett slut på all förföljelse

Frieda och Ádám kan nu tillbe Jehova utan några hinder. Men vad säger deras erfarenheter om religiös förföljelse? Att sådan förföljelse inte kan lyckas – åtminstone inte om den drabbar sanna kristna. Även om förföljelsen av Jehovas vittnen krävde stora resurser och orsakade mycket lidande nådde den inte sitt syfte. I dag finns det många Jehovas vittnen över hela Europa, som tidigare behärskades av två diktaturer.

Hur reagerade Jehovas vittnen för förföljelsen? Som framgår av Friedas och Ádáms berättelser tillämpade de Bibelns råd: ”Låt dig inte övervinnas av det onda, utan fortsätt att övervinna det onda med det goda.” (Romarna 12:21) Kan verkligen det goda övervinna det onda? Ja, när det är förbundet med en stark tro på Gud. Att Jehovas vittnen höll ut under förföljelsen i Europa och segrade var en seger för Guds ande. Det var en uppvisning av den kraft för det goda som kommer från den tro som den heliga anden frambringar hos ödmjuka kristna. (Galaterna 5:22, 23) I dagens våldsfyllda värld är detta en lärdom som vi alla bör ta till hjärtat.