Slutet för den judiska tingens ordning

3. Vilken likhet finns det mellan ödeläggandet av Jerusalem och ödeläggandet av Pompeji och Herculaneum?

³ Det hemska slutet för Pompeji och Herculaneum överträffades många gånger om av det fruktansvärda ödeläggandet av Jerusalem nio år tidigare, även om denna katastrof vållades av människor. Den beskrivs som ”en av de mest fasansfulla belägringarna i hela historien”, och den sägs ha lett till döden för mer än en miljon judar. Men i likhet med katastrofen i Pompeji och Herculaneum inträffade ödeläggandet av Jerusalem inte utan varning.

4. Vilket profetiskt tecken gav Jesus för att varna sina efterföljare för att slutet på en tingens ordning var nära, och hur fick det en första uppfyllelse under det första århundradet?

⁴ Jesus Kristus hade förutsagt stadens förstöring, och han förutsade händelser som skulle inträffa före förstöringen – sådana oroande företeelser som krig, livsmedelsbrist, jordbävningar och laglöshet. Falska profeter skulle vara verksamma, men de goda nyheterna om Guds kungarike skulle predikas över hela världen. (Matteus 24:4–7, 11–14) Jesu ord får sin större uppfyllelse i vår tid, men de hade en mindre uppfyllelse på den tiden. Historien omtalar en svår hungersnöd i Judeen. (Apostlagärningarna 11:28) Den judiske historikern Josephus nämner en jordbävning i området kring Jerusalem kort innan staden ödelades. När slutet närmade sig för Jerusalem, förekom ideliga uppror, inre stridigheter mellan judiska politiska grupperingar och massakrer i flera städer med blandad judisk och icke-judisk befolkning. Likväl predikades de goda nyheterna om Guds kungarike ”i hela skapelsen under himlen”. (Kolosserna 1:23)

5, 6. a) Vilka profetiska ord av Jesus uppfylldes år 66 v.t.? b) Varför var antalet dödsoffer så stort när Jerusalem till sist föll år 70 v.t.?

⁵ Slutligen, år 66 v.t., gjorde judarna uppror mot Rom. När Cestius Gallus ledde en här för att belägra Jerusalem, kom Jesu efterföljare ihåg hans ord: ”När ni ... får se Jerusalem vara omringat av lägrade härar, vet då att dess ödeläggande har närmat sig. Då må de som är i Judeen börja fly till bergen, och de som är mitt i Jerusalem bör dra ut, och de som är ute i bygderna bör inte gå in i det.” (Lukas 21:20, 21) Tiden för att lämna Jerusalem hade kommit – men hur skulle det gå till? Helt oväntat drog Gallus tillbaka sina trupper, vilket gjorde att de kristna i Jerusalem och Judeen kunde lyda Jesu ord och fly till bergen. (Matteus 24:15, 16)

⁶ Fyra år senare, vid påsktiden, återvände romerska trupper under härföraren Titus, som var besluten att krossa det judiska upproret. Hans här omringade Jerusalem och byggde ”ett belägringsverk av spetspålar”, som gjorde det omöjligt att komma undan. (Lukas 19:43, 44) Trots krigshotet hade judar från hela det romerska väldet strömmat till Jerusalem för att fira påsken. Nu var de fångade i en fälla. Enligt Josephus utgjorde dessa olyckliga besökare majoriteten av offren för den romerska belägringen.a När Jerusalem till sist föll, förgicks omkring en sjundedel av alla judar i det romerska väldet. Ödeläggandet av Jerusalem och dess tempel betydde slutet för den judiska nationen och dess religiösa system grundat på den mosaiska lagen.b (Markus 13:1, 2)

7. Varför överlevde trogna kristna Jerusalems ödeläggande?

⁷ År 70 v.t. kunde de judiska kristna ha blivit dödade eller förslavade tillsammans med alla andra i Jerusalem. Men enligt de historiska vittnesbörden hade de hörsammat Jesu varning som getts 37 år dessförinnan. De hade lämnat staden och hade inte återvänt.