6. Vad utvecklades mellan romarna och judarna år 66 v.t.?

⁶ Under den varma judeiska sommaren år 66 v.t. anförde judiska seloter ett anfall mot romerska vakter i ett befästningsverk nära Jerusalems tempel. Detta anfall kom att utlösa våld också på andra håll i landet. I boken Geschichte der Juden von den ältesten Zeiten skriver professor Heinrich Graetz: ”Cestius Gallus, vars plikt det var att som syrisk ståthållare försvara de romerska härarnas heder, ... kunde inte längre bevittna att upproret spred sig omkring honom utan att göra något för att försöka hejda det. Han sammankallade sina legioner, och de kringboende furstarna sände frivilligt sina trupper.” Den här hären på 30.000 man omringade Jerusalem. Efter en del strider drog sig judarna tillbaka bakom murarna nära templet. ”Under fem dagar i rad försökte romarna storma murarna, men judéernas projektiler tvingade dem hela tiden tillbaka. Först på den sjätte dagen lyckades de underminera en del av den norra muren framför templet.”

9, 10. Hur ”förkortades” dagarna för det romerska anfallet, och vad blev möjligt i och med det?

⁹ ”Förkortades” de dagarna, och blev de utvalda smorda i Jerusalem räddade? Professor Graetz framför följande förklaring: ”[Cestius Gallus] ansåg att det inte skulle vara tillrådligt att fortsätta striden mot tappra entusiaster och ge sig in i en långdragen kamp vid en tid på året då höstregnen snart skulle börja ... och kanske förhindra att hären fick proviant. Därför tyckte han antagligen att det skulle vara förståndigt att slå till reträtt.” Hur det än var med den saken, så drog sig den romerska hären tillbaka från staden och tillfogades stora förluster av de förföljande judarna.