Förbud chockar Kenya år 1973

Vilken chock var det därför inte att få höra i radionyheterna den 18 april 1973 att Jehovas vittnens verksamhet ansågs utgöra ett hot mot staten och nu var förbjuden i Kenya. Visserligen hade det varit en del oro i luften och negativ publicitet på sina håll, men det hade inte förekommit några formella anklagelser eller polisingripanden någonstans i landet. Plötsligt var det olagligt att ge människor sann biblisk kunskap!

Försök gjordes genast att kontakta en rad höga tjänstemän för att reda ut problemet. En besvärsskrivelse inlämnades den 8 maj men avslogs sex dagar senare. Under tiden hade chefsregistratorn annullerat inregistreringen av samfundet Jehovas vittnen. En ansökan om audiens hos presidenten avslogs också. Den 30 maj anfördes besvär över annulleringen. Jehovas vittnens huvudkontor i Brooklyn i New York följde upp besvärsinlagan med ett personligt brev från Sällskapet Vakttornets president.

Den 5 juli var Jehovas vittnen föremål för ett ingående dryftande i Kenyas nationalförsamling. Man förväxlade fortfarande vittnena med en viss politisk sekt och påstod att de visade ringaktning för världsliga regeringar och vägrade att ta emot medicinsk behandling. Man kallade dem till och med för Djävulens vittnen. Detta visar tydligt hur vilseledda människor kan vara, precis som de var som framförde anklagelser mot Guds Son, Jesus Kristus. — Mark. 3:22; Luk. 23:2.

Därefter vidtog regeringen snabbt åtgärder för att utvisa de 36 missionärerna. De var tvungna att lämna landet den 11 juli 1973. Det var verkligen en vemodig händelse i Kenyas teokratiska historia. All utrustning i de tio missionärshemmen i landet måste i all hast avhysas och personliga tillhörigheter måste packas ner och magasineras för senare transport till nya missionärsdistrikt.

Avdelningskontoret var emellertid fortfarande öppet. Bröderna beredde sig på att vidta lagliga åtgärder för att protestera mot förbudet med motiveringen att det innebar en kränkning av Kenyas konstitution, som garanterade medborgarna religionsfrihet.

Förbudet upphävs!

Förnuftiga myndighetspersoner insåg snart att den uppkomna situationen inte var förenlig med regeringens önskan att Kenya skulle betraktas som ett sansat, förnuftigt och demokratiskt land, som var öppet för turister och värnade om de mänskliga rättigheterna. I augusti 1973 vidtog regeringen således den resoluta åtgärden att upphäva förbudet. En officiell kungörelse meddelade att förbudet egentligen aldrig hade existerat. Bröderna jublade!

För vittnena hade detta plötsliga förbud varit en chockartad upplevelse och ett verkligt trosprov. Det hade emellertid det goda med sig att det sållade bort dem som inte hade ett nära förhållande till sin kärleksfulle Skapare och inte hade byggt sin tro på den enda sanna grundvalen, vårt föredöme Jesus Kristus. (1 Kor. 3:11) Det var tydligt att de kenyanska bröderna måste lära sig att axla mer ansvar själva och inte bara lita till missionärerna och de bröder från andra länder som hade kommit till Kenya för att tjäna där behovet var större. De behövde också bli mer medvetna om behovet av personligt studium och innerlig bön.