När jag var 14 frågade broder Helge Lincka om jag hade funderat på att bli pionjär. Jag minns det som i går. Mamma och pappa hade varit tillfälliga pionjärer (kallas nu hjälppionjär), men jag hade ingen aning om vad det innebar att bli reguljär pionjär. Men broder Lincks fråga hade väckt något hos mig: viljan att göra mer för Jehova.