När evangelieförkunnaren Filippus kort efter Stefanus martyrdöd hade hjälpt många i Samarien att komma till tro och döpt dem, begav sig Petrus och Johannes dit för att dessa troende skulle kunna få den heliga anden. I Samarien använde Petrus den andra av ”himlarnas kungarikes nycklar”. På vägen tillbaka till Jerusalem förkunnade de två apostlarna ”de goda nyheterna” i många samariska byar. (Apg 8:5–25) Petrus gav sig tydligtvis av på en ny missionsresa och kom då till Lydda, där han botade Eneas, som hade varit förlamad i åtta år, och därefter till Joppe, där han väckte upp Dorkas från de döda. (Apg 9:32–43) I Joppe fick Petrus vägledning som ledde till att han använde den tredje av ”himlarnas kungarikes nycklar” när han begav sig till Caesarea och förkunnade för Cornelius och hans släktingar och vänner, vilket fick till resultat att de blev de första oomskurna icke-judiska troende som fick den heliga anden som Rikets arvingar. När Petrus kom tillbaka till Jerusalem måste han försvara sig mot några som ogillade det han hade gjort, men de lugnade sig när han lade fram bevisen för att han hade handlat under himmelsk ledning. (Apg 10:1–11:18; jfr Mt 16:19.)

På pingstdagen verkade Petrus under den heliga andens ledning som talesman för apostlarna och använde den första av de ”nycklar” som Jesus hade gett honom, så att vägen öppnades för judar att bli medlemmar av Guds kungarike. (Apg 2:1–41; se NYCKEL.)