Bibelns syn på fred och säkerhet
Många människor tar den nuvarande synbarliga utvecklingen mot ökad enighet i världen och den fred och säkerhet som detta skulle kunna föra med sig på allvar. De hoppas att en sådan utveckling kommer att leda till en bättre värld. Men bibeln visar att mer är inbegripet än vad som kommer fram vid första anblicken.
TEMAT fred och säkerhet är av speciellt intresse för de kristna på grund av det som aposteln Paulus under inspiration skrev till en församling av kristna under det första århundradet. Hans ord finns upptecknade i bibeln i 1 Tessalonikerna 5:3: ”Närhelst de säger: ’Fred och säkerhet!’ då skall i ett nu plötslig undergång komma över dem, liksom födslovåndan över en havande kvinna; och de skall på inga villkor komma undan.” Detta skriftställe väcker viktiga frågeställningar.
Fred och säkerhet – ett förspel till vad?
Om man läser de ovan citerade orden av Paulus i sitt sammanhang, märker man att det inte är helt och hållet vakna kristna som säger ”fred och säkerhet”, utan i stället individer som är sovande för vad som verkligen händer. De befinner sig i en farlig belägenhet men är inte medvetna om detta, eftersom de tycker att världsläget ser ljust ut. Angående de kristna sade Paulus emellertid: ”Vad nu beträffar tiderna och tidsperioderna, bröder, har ni inte behov av att något skrivs till er.” (1 Tessalonikerna 5:1) Ja, vi bör vara medvetna om Guds tidtabell. Varför det? Därför att Paulus sade att en tid av plötslig undergång, kallad ”Jehovas dag”, skall komma ”precis som en tjuv om natten”. — 1 Tessalonikerna 5:2.
Vad innefattar det förutsagda omnämnandet av fred och säkerhet? Det måste uppenbart innefatta mer än enbart ord. Människor har talat om fred nästan lika länge som det har utkämpats krig. Paulus’ ord måste peka på en tid då det skulle verka som om nationerna höll på att åstadkomma fred och säkerhet i en enastående omfattning. Men detta kommer endast att vara på ytan. En skenbar fred och säkerhet som leder till plötslig undergång är uppenbarligen varken verklig fred eller äkta säkerhet.
Jesus talade också om denna plötsliga undergång. Han kallade den ”en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma”. Flera hundra år före Jesu tid talade också profeten Daniel om denna undergång, och han beskrev den som ”en tid av nöd, vars like inte har funnits, allt ifrån den dag då människor blev till och ända till den tiden”. — Matteus 24:21; Daniel 12:1.
Vare sig denna tid kallas en stor vedermöda eller en tid av nöd — enligt profetiorna kommer den i alla händelser att utplåna varje spår av Satans jordiska system. I stället för att vara ett tecken på gudomligt godkännande leder det förutsagda omnämnandet av fred och säkerhet till raka motsatsen! — Jämför Sefanja 3:8.
Tidsfaktorerna avslöjade
Är de nyligen inträffade synbarliga framstegen mot större enighet och de därmed sammanhängande förhoppningarna om fred och säkerhet en uppfyllelse av Paulus’ profetiska varning? Som denna tidskrift vid upprepade tillfällen har framhållit, har vi sedan år 1914 bevittnat uppfyllelsen av många bibliska profetior som har avseende på Jesu himmelska närvaro i Rikets makt. (Matteus, kapitel 24 och 25; 2 Timoteus 3:1—5; Uppenbarelseboken 6:1—8) Jesus visade att Jehovas dag, då plötslig undergång skall komma över de onda, skall inträffa medan medlemmar av den generation människor som bevittnade början av denna tidsperiod fortfarande är i livet. — Lukas 21:29—33.
Aposteln Paulus introducerade också en tidsfaktor. Han sade: ”Medan de håller på att tala om fred och säkerhet kommer plötslig olycka över dem.” Detta sätt att återge Paulus’ ord i The New English Bible visar tydligt att den stora vedermödan kommer ”medan de håller på att tala”. Liksom en tjuv om natten — oförutsett — kommer undergången när man som minst väntar den, när de flesta människors uppmärksamhet är riktad mot deras efterlängtade fred och säkerhet. Även om vi för ögonblicket inte med säkerhet kan säga om den nuvarande situationen vad gäller fred och säkerhet uppfyller Paulus’ ord — eller i vilken utsträckning talet om fred och säkerhet måste utvecklas vidare — utgör därför det faktum att sådant tal nu hörs i aldrig tidigare skådad omfattning en maning till de kristna om behovet av att hela tiden hålla sig vaken.
”Sammanstötningar” mellan världsmakterna
När profeten Daniel talade om en tid av nöd, införde även han en tidsfaktor. Han visade att denna tid av nöd skulle inträffa vid slutet av en långvarig konflikt mellan två maktblock, det ena kallat ”kungen i Nordlandet” och det andra ”kungen i Söderlandet”. (Daniel 11:5—43) Sedan andra världskrigets slut har dessa två maktblock representerats av en kapitalistisk ”kung i Söderlandet” och en socialistisk ”kung i Nordlandet”.
Daniel förutsåg att den bittra rivaliteten mellan dessa två block skulle, vilket framgått av de 45 senaste åren, vara som sammandrabbningar, ”sammanstötningar” (NW) — som när två brottare försöker få övertaget över varandra. Sammanstötningarna tycks ha avtagit den senaste tiden. I maj förra året förklarade exempelvis Sovjetunionens utrikesminister det kalla kriget för avslutat. I juni framhöll tidskriften Time med hänsyftning på ett toppmöte mellan USA och Sovjetunionen: ”Vissa av de överenskommelser som uppnåtts vad gäller nedrustning och kärnvapenprov skulle för några år sedan framstått som en oerhörd bedrift. Nu framstår de även sammantagna som en antiklimax.”
Tiden kommer att utvisa om denna synbarliga vänskap mellan de två supermakterna är tillfällig eller varaktig. En sak är emellertid säker. Den tidsperiod Jesus omnämnde är långt framskriden. Och händelserna i världen antyder att vi står nära de händelser som förutsades av aposteln Paulus och profeten Daniel. Även om den senaste utvecklingen i viss grad beror på påverkan från kristenhetens kyrkor, kommer den inte att leda till varaktig fred. Bevismaterialet visar att den kommer att leda till raka motsatsen för denna världens nationer.
[Bilder på sidan 6]
Tiden kommer att utvisa hur länge den synbarliga vänskapen mellan supermakterna kommer att bestå
[Bildkälla]
Sovjetunionens FN-ambassad