24. a) Vad hände med Seleukos III? b) Hur kom den syriske kungen Antiochos III att ”svämma över och tränga igenom” Söderns kungs område?

²⁴ Vad förutsade ängeln om den syriske kungen Seleukos II:s avkomlingar? Daniel fick veta: ”Hans söner rustar sig och församlar en hop av stora militärstyrkor. Och han skall rycka fram och svämma över och tränga igenom. Men han vänder tillbaka, och han rustar sig och drar fram ända till sin fästning.” (Daniel 11:10) Seleukos III:s regering slutade med att han mördades efter mindre än tre år. Hans bror, Antiochos III, efterträdde honom på Syriens tron. Denne son till Seleukos II samlade en stor här för att gå till angrepp mot Söderns kung, som då var Ptolemaios IV. Den nye syriske Nordens kung stred framgångsrikt mot Egypten och tog tillbaka hamnstaden Seleukia, provinsen Koilesyrien, städerna Tyros och Ptolemais och närliggande städer. En här som kung Ptolemaios IV sände emot honom jagade han på flykten och intog många städer i Juda. På våren år 217 f.v.t. lämnade Antiochos III Ptolemais och drog norrut, ”ända till sin fästning” i Syrien. Men en förändring var nära förestående.

Nordens kung, Antiochos III, hade bådat upp ”en stor hop” på 68.000 man som ställdes upp mot Söderns kung. Men ”hopen” blev given ”i den andres [Söderns kungs] hand” i slaget vid kuststaden Rafia, inte långt från Egyptens gräns.

26. a) Vilken ”hop” fördes bort av Söderns kung i slaget vid Rafia, och vad var villkoren i det fredsavtal som ingicks där? b) Varför kan det sägas att Ptolemaios IV inte utnyttjade ”sin starka ställning”? c) Vem blev näste Söderns kung?

²⁶ Profetian säger vidare: ”Och hopen förs bort. Hans hjärta upphöjer sig, och han får tiotusenden att falla; men han utnyttjar inte sin starka ställning.” (Daniel 11:12) Ptolemaios IV, Söderns kung, ”förde bort”, dödade, 10.000 syriska fotsoldater och 300 ryttare och tog 4.000 till fånga. Kungarna ingick sedan ett fredsavtal, enligt vilket Antiochos III fick behålla sin syriska hamnstad Seleukia men förlorade Fenicien och Koilesyrien.

”DEN STORE” ÅTERKOMMER

27. Hur återvände Nordens kung ”efter några tiders ... förlopp” för att ta tillbaka områden från Egypten?

²⁷ På grund av alla sina bedrifter kom Antiochos III att kallas Antiochos den store. Ängeln sade om honom: ”Nordens kung skall återvända och ställa upp en hop större än den första; och efter några tiders, några års, förlopp rycker han fram med en stor militärstyrka och med en stor mängd egendom.” (Daniel 11:13) Dessa ”tider” omfattade 16 år, eller mer, från egyptiernas seger över syrierna vid Rafia. När den unge Ptolemaios V hade blivit Söderns kung, drog Antiochos III ut med ”en hop större än den första” för att ta tillbaka de områden som han hade förlorat till den egyptiske Söderns kung. För att nå sitt mål allierade han sig med Filip V, Makedoniens kung.

”DEN STORE” ÅTERKOMMER

27. Hur återvände Nordens kung ”efter några tiders ... förlopp” för att ta tillbaka områden från Egypten?

²⁷ På grund av alla sina bedrifter kom Antiochos III att kallas Antiochos den store. Ängeln sade om honom: ”Nordens kung skall återvända och ställa upp en hop större än den första; och efter några tiders, några års, förlopp rycker han fram med en stor militärstyrka och med en stor mängd egendom.” (Daniel 11:13) Dessa ”tider” omfattade 16 år, eller mer, från egyptiernas seger över syrierna vid Rafia. När den unge Ptolemaios V hade blivit Söderns kung, drog Antiochos III ut med ”en hop större än den första” för att ta tillbaka de områden som han hade förlorat till den egyptiske Söderns kung. För att nå sitt mål allierade han sig med Filip V, Makedoniens kung.

28. Vilka problem hade den unge Söderns kung?

²⁸ Söderns kung hade också problem inom sitt rike. ”I de tiderna skall det vara många som sätter sig upp mot Söderns kung”, sade ängeln. (Daniel 11:14a) Det var verkligen många som satte sig ”upp mot Söderns kung”. Förutom att den unge Söderns kung hotades av Antiochos III:s och hans makedoniske bundsförvants styrkor, hade han problem i sitt hemland, Egypten. Hans förmyndare, Agathokles, som regerade i hans namn, uppträdde övermodigt mot egyptierna, vilket ledde till att många gjorde uppror. Ängeln sade vidare: ”Och rövarsönerna i ditt folk skall ryckas med i ett försök att få en syn att bli verklighet; men de kommer att snava.” (Daniel 11:14b) Några av Daniels egna landsmän blev också ”rövarsöner”, revolutionärer. Men varje ”syn” som dessa judiska män kan ha haft om att det skulle bli slut på det icke-judiska herraväldet i deras hemland var falsk, och de skulle misslyckas, ”snava”.

29, 30. a) Hur dukade ”Söderns armar” under för ett angrepp norrifrån? b) Hur kom Nordens kung att ”stå i Prydnadens land”?

²⁹ Jehovas ängel förutsade vidare: ”Nordens kung skall komma och kasta upp en belägringsvall, och han skall inta en välbefäst stad. Och Söderns armar kan inte hålla stånd, inte heller hans utvalda krigsfolk; och det finns ingen kraft till att hålla stånd. Och den som kommer emot honom gör vad han vill, och ingen kan hålla stånd inför honom. Och han skall stå i Prydnadens land, och det är utrotning i hans hand.” — Daniel 11:15, 16.

³⁰ Militärstyrkor ledda av Ptolemaios V, ”Söderns armar”, dukade under för ett angrepp norrifrån. Vid Paneas (Caesarea Filippi) drev Antiochos III tillbaka den egyptiske generalen Skopas och 10.000 utvalda män, ”hans utvalda krigsfolk”, till Sidon, ”en välbefäst stad”. Där kastade Antiochos III upp ”en belägringsvall” och intog denna feniciska hamnstad år 198 f.v.t. Han gjorde ”vad han ville”, eftersom den egyptiske Söderns kungs styrkor inte kunde hålla stånd mot honom. Antiochos III marscherade sedan mot Jerusalem, huvudstaden i ”Prydnadens land”, Juda. År 198 f.v.t. övergick herraväldet över Jerusalem och Juda från den egyptiske Söderns kung till den syriske Nordens kung. Antiochos III, Nordens kung, började ”stå i Prydnadens land”. Där var det ”utrotning i hans hand” för alla judar och egyptier som gjorde motstånd. Hur länge skulle denne Nordens kung kunna göra som han behagade?

ROM HINDRAR ”DEN STORE”

31, 32. Varför träffade Nordens kung ”en överenskommelse” om fred med Söderns kung?

³¹ Jehovas ängel svarar: ”Han [Nordens kung] skall föresätta sig att komma med hela sitt kungarikes kraftfullhet, och en överenskommelse träffas med honom; och han handlar verkningsfullt. Och vad kvinnornas dotter angår, skall det vara honom givet att fördärva henne. Och hon kan inte hålla stånd, och hon kommer inte att tillhöra honom i fortsättningen.” — Daniel 11:17.

³² Nordens kung, Antiochos III, ”föresatte sig” att få väldet över Egypten ”med hela sitt kungarikes kraftfullhet”. Men det slutade med att han träffade ”en överenskommelse” om fred med Ptolemaios V, Söderns kung. Roms krav hade fått Antiochos III att ändra sin plan. När han och kung Filip V av Makedonien slöt förbund mot Ptolemaios V för att tillvälla sig dennes områden, vände sig den unge egyptiske kungens förmyndare till Rom för att få skydd. Rom grep tillfället att utvidga sin intressesfär och spände musklerna.

33. a) Vad innebar den fredsöverenskommelse som ingicks mellan Antiochos III och Ptolemaios V? b) Vad var avsikten med äktenskapet mellan Kleopatra I och Ptolemaios V, och varför misslyckades planen?

³³ Rom tvingade Antiochos III att träffa en fredsöverenskommelse med Söderns kung. Men i stället för att lämna tillbaka erövrade områden, vilket Rom hade krävt, planerade Antiochos III att göra en nominell överföring av dem genom att låta sin dotter Kleopatra I — ”kvinnornas dotter” — gifta sig med Ptolemaios V. Som hemgift skulle hon få vissa provinser, däribland Juda, ”Prydnadens land”. Vid giftermålet år 193 f.v.t. lät emellertid inte den syriske kungen dessa provinser övergå till Ptolemaios V. Äktenskapet ingicks av politiska skäl, och avsikten med det var att lägga Egypten under syriskt välde. Men planen misslyckades, för Kleopatra I kom ”inte att tillhöra honom i fortsättningen”. Hon tog nämligen senare ställning på sin makes sida. När krig bröt ut mellan Antiochos III och romarna, ställde sig Egypten på Roms sida.

34, 35. a) Vilka ”kustländer” vände Nordens kung sitt ansikte till? b) Hur gjorde Rom slut på ”smäleken” från Nordens kung? c) Hur dog Antiochos III, och vem blev näste Nordens kung?

³⁴ Ängeln sade följande om de motgångar som skulle drabba Nordens kung: ”Och han [Antiochos III] skall vända sitt ansikte till kustländerna och inta många. Men en befälhavare [Rom] skall göra slut på smäleken från honom [Antiochos III], så att smäleken från honom inte är mer. Han [Rom] skall låta den vända tillbaka över honom själv. Och han [Antiochos III] skall vända sitt ansikte till sitt eget lands fästningar, och han skall snava och falla och inte mer finnas till.” — Daniel 11:18, 19.

³⁵ ”Kustländerna” var de kustområden som tillhörde Makedonien, Grekland och Mindre Asien. Ett krig bröt ut i Grekland år 192 f.v.t., och Antiochos III lockades till Grekland. Rom såg inte med blida ögon att den syriske kungen försökte erövra ytterligare områden där och förklarade därför krig mot honom. Vid Thermopyle led han nederlag mot romarna. Omkring ett år efter förlusten i slaget vid Magnesia år 190 f.v.t. blev han tvungen att avsäga sig allt i Grekland, Mindre Asien och områdena väster om Taurusbergen. Rom utkrävde en stor tribut och fick herraväldet över den syriske Nordens kung. Antiochos III, som hade fördrivits från Grekland och Mindre Asien och förlorat nästan hela sin flotta, vände ”sitt ansikte till sitt eget lands [Syriens] fästningar”. Romarna hade låtit hans smälek mot dem ”vända tillbaka” över honom. Antiochos III dog när han försökte plundra ett tempel i Elam i Persien år 187 f.v.t. Han föll således och efterträddes av sin son Seleukos IV, som blev näste Nordens kung.