• De två kungarna ändrar identitet
    Ge akt på Daniels profetia!

    • EN NY KUNG SÄNDER UT ”EN INDRIVARE”

      4. Varför bör vi vänta oss att en annan maktfaktor nu har rollen som Nordens kung?

      4 På våren år 33 v.t. sade Jesus Kristus till sina lärjungar: ”När ni får se vämjeligheten som vållar ödeläggelse, den som är omtalad genom profeten Daniel, stå på helig plats ..., då må de som är i Judeen börja fly till bergen.” (Matteus 24:15, 16) Jesus citerade från Daniel 11:31 och varnade sina efterföljare för en kommande ”vämjelighet som vållar ödeläggelse”. Jesu profetia, som har att göra med Nordens kung, uttalades omkring 195 år efter det att Antiochos IV, den siste syriske kungen i den ställningen, hade dött. Det måste vara en annan maktfaktor som nu hade rollen som Nordens kung. Vilken kunde det vara?

      5. Vem trädde fram som Nordens kung och intog därmed den ställning som Antiochos IV en gång hade haft?

      5 Jehova Guds ängel förutsade: ”I hans [Antiochos IV:s] ställe skall det träda fram en som låter en indrivare dra fram genom det praktfulla kungariket, men inom loppet av några få dagar skall han krossas, dock inte i vrede eller i krig.” (Daniel 11:20) Den som trädde fram på det sättet visade sig vara den förste romerske kejsaren, Octavianus, känd som kejsar Augustus. — Se ”Den ene ärad, den andre föraktad”, sidan 248.

      6. a) När sändes ”en indrivare” ut genom ”det praktfulla kungariket”, och vilken betydelse hade detta? b) Varför kan det sägas att Augustus inte dog ”i vrede eller i krig”? c) Vilken förändring ägde rum när det gällde Nordens kungs identitet?

      6 Augustus ”praktfulla kungarike” innefattade ”Prydnadens land” — den romerska provinsen Judeen. (Daniel 11:16) År 2 f.v.t. sände Augustus ut ”en indrivare” genom att beordra en inskrivning, en folkräkning, förmodligen för att få veta befolkningssiffran som skulle tjäna som underlag för beskattning och uttagning till krigstjänst. På grund av denna förordning begav sig Josef och Maria till Betlehem för att låta inskriva sig, vilket gjorde att Jesus föddes på den plats som var förutsagd. (Mika 5:2; Matteus 2:1–12) I augusti år 14 v.t. — ”inom loppet av några få dagar”, dvs. inte långt efter det att förordningen om inskrivningen hade utfärdats — dog Augustus vid 76 års ålder, varken ”i vrede” för en mördares hand eller ”i krig”, utan av sjukdom. Nordens kung hade verkligen ändrat identitet! Denne kung var nu romarriket, representerat av dess kejsare.

      EN SOM ”FÖRAKTAS” TRÄDER FRAM

      7, 8. a) Vem trädde fram i Augustus ställe som Nordens kung? b) Varför gav kejsar Augustus motvilligt ”kungarikets värdighet” åt sin efterträdare?

      7 Ängeln förutsade vidare: ”I hans [Augustus] ställe skall det träda fram en som skall föraktas, och de skall inte lägga kungarikets värdighet på honom; men han skall komma under en tid av frihet från bekymmer och bemäktiga sig kungariket genom halhet. Och översvämningens armar skall svämmas över på grund av honom, och de skall krossas; så också förbundets Ledare.” — Daniel 11:21, 22.

      8 Den ”som skall föraktas” var kejsar Tiberius, son till Livia, Augustus tredje hustru. (Se ”Den ene ärad, den andre föraktad”, sidan 248.) Augustus avskydde denne styvson på grund av hans dåliga egenskaper och ville inte att han skulle bli näste kejsare. Först sedan alla andra tänkbara efterträdare var döda gav han honom motvilligt ”kungarikets värdighet”. Augustus adopterade Tiberius år 4 v.t. och gjorde honom till tronarvinge. Efter Augustus död trädde den 54-årige Tiberius — den föraktade — fram och övertog makten som romersk kejsare och Nordens kung.

      9. Hur bemäktigade sig Tiberius ”kungariket genom halhet”?

      9 I The New Encyclopædia Britannica sägs det: ”Tiberius ... drev ett politiskt spel med senaten, och i närmare en månad [efter Augustus död] tillät han den inte att utnämna honom till kejsare.” Han sade till senaten att ingen annan än Augustus var kapabel att bära bördan att styra romarriket och bad senatorerna återinföra republiken genom att anförtro myndigheten åt en grupp män i stället för åt en enda man. Historikern Will Durant skrev: ”Senaten, som inte vågade ta honom på orden, utbytte artighetsbetygelser med honom, tills han slutligen åtog sig makten.” Durant tillade: ”Spelet genomfördes väl från båda sidor. Tiberius ville ha principatet, annars skulle han ha funnit på något sätt att slippa ifrån det; senaten fruktade och hatade honom men avstod från att återinföra en republik som, i likhet med den gamla, i teorin var grundad på suveräna folkförsamlingar.” Tiberius bemäktigade sig således ”kungariket genom halhet”.

      10. Hur krossades ”översvämningens armar”?

      10 Angående ”översvämningens armar” — de kringliggande rikenas militärstyrkor — sade ängeln att de skulle ”svämmas över” och ”krossas”. När Tiberius blev Nordens kung, hade hans brorson Germanicus Caesar befälet över de romerska trupperna vid Rhen. År 15 v.t. ledde Germanicus sina styrkor mot germanernas hjälte Arminius och hade viss framgång. De begränsade segrarna vanns emellertid till stor kostnad, och Tiberius avbröt därefter operationerna i Germanien. Genom att i stället underblåsa ett inbördeskrig försökte han hindra de germanska stammarna från att förena sig. Tiberius förde i allmänhet en defensiv utrikespolitik och koncentrerade sig på att förstärka gränserna. Den här taktiken var rätt framgångsrik. På så sätt kontrollerades ”översvämningens armar” och ”krossades”.

      11. Hur krossades ”förbundets Ledare”?

      11 Krossad blev också ”förbundets Ledare”. Det förbund som avses var det som Jehova Gud hade ingått med Abraham och som skulle leda till välsignelser för alla jordens släkter. Jesus Kristus var Abrahams säd eller avkomma som hade utlovats i detta förbund. (1 Moseboken 22:18; Galaterna 3:16) Den 14 nisan år 33 v.t. stod Jesus inför den romerske ståthållaren Pontius Pilatus i dennes palats i Jerusalem. De judiska prästerna hade anklagat Jesus för förräderi mot kejsaren. Men Jesus sade till Pilatus: ”Mitt kungarike är ingen del av den här världen. ... Mitt kungarike [är] inte härifrån.” För att förhindra att den romerske ståthållaren frigav den oskyldige Jesus skrek judarna: ”Om du ger den här mannen fri, är du inte kejsarens vän. Var och en som gör sig till kung, han talar emot kejsaren.” De krävde sedan att Jesus skulle avrättas och sade: ”Vi har ingen kung utom kejsaren.” Enligt lagen om ”majestätsbrott” (crimen laesae majestatis) — en lag som Tiberius hade utvidgat till att omfatta praktiskt taget alla förolämpningar av kejsaren — utlämnade Pilatus Jesus till att ”krossas”, hängas på en tortyrpåle. — Johannes 18:36; 19:12–16; Markus 15:14–20.

      EN TYRANN ”SMIDER PLANER”

      12. a) Vilka allierade sig med Tiberius? b) Hur blev Tiberius ”mäktig genom en liten nation”?

      12 Ängeln profeterade vidare om Tiberius och sade: ”På grund av att de allierar sig med honom, kommer han att bedriva svek och dra upp och bli mäktig genom en liten nation.” (Daniel 11:23) Medlemmarna av romerska senaten hade ”allierat sig” med Tiberius konstitutionellt sett, och han var formellt beroende av dem. Men han var svekfull och blev i själva verket ”mäktig genom en liten nation”. Den lilla nationen var det romerska pretoriangardet, som var förlagt nära Roms murar. Dess närvaro ingav fruktan hos senaten och hjälpte Tiberius att tygla varje uppror mot hans myndighet från folkets sida. Tack vare detta garde på omkring 10.000 man förblev därför Tiberius mäktig.

      13. På vilket sätt överträffade Tiberius sina förfäder?

      13 Ängeln förutsade vidare: ”Under en tid av frihet från bekymmer kommer han att dra in i provinsens fetaste trakter och göra vad hans fäder och hans fäders fäder inte har gjort. Plundringsgods och byte och egendom skall han sprida bland dem; och han skall smida planer mot befästa platser, men bara till en tid.” (Daniel 11:24) Tiberius var ytterst misstänksam, och det var många som mördades på order av honom under hans regeringstid. Senare delen av hans regering kännetecknades av skräck och terror, till stor del på grund av det inflytande som Sejanus, kommendant för pretoriangardet, utövade. Till slut blev Sejanus själv offer för Tiberius misstänksamhet och avrättades. I fråga om att tyrannisera människor överträffade Tiberius sina förfäder.

      14. a) Hur spred Tiberius ”plundringsgods och byte och egendom” i de romerska provinserna? b) Hur betraktades Tiberius vid tiden för sin död?

      14 Tiberius spred emellertid ”plundringsgods och byte och egendom” i de romerska provinserna. Vid hans död åtnjöt alla folk, som lydde under hans välde, välstånd. Skatterna var låga, och han kunde vara frikostig när människor i vissa områden hade det svårt. Om soldater eller myndighetspersoner förtryckte någon eller var oärliga i sitt handhavande av olika angelägenheter, kunde de räkna med kejserlig hämnd. Ett fast grepp om maktens tyglar upprätthöll den allmänna säkerheten, och förbättringar av transportväsendet gynnade handeln. Tiberius såg till att allt sköttes opartiskt och med god ordning både i och utanför Rom. Lagarna och de moraliska och sociala normerna förbättrades genom att man höll fast vid de reformer som kejsar Augustus infört. Men Tiberius smed planer. Den romerske historikern Tacitus beskrev honom som en skrymtaktig man som var skicklig i att förställa sig. Tiberius dog i mars år 37 v.t. och betraktades då som en tyrann.

      15. Hur var situationen för Rom i slutet av första och början av andra århundradet v.t.?

      15 Bland Tiberius efterträdare i rollen som Nordens kung kan nämnas Gajus Caesar (Caligula), Claudius I, Nero, Vespasianus, Titus, Domitianus, Nerva, Trajanus och Hadrianus. I The New Encyclopædia Britannica heter det: ”Augustus efterträdare fortsatte i stort sett hans förvaltningspolitik och hans byggnadsprogram, fast med mindre nytänkande och större skrytsamhet.” Det sägs vidare i samma uppslagsverk: ”I slutet av första och början av andra århundradet stod Rom på höjden av sin storhet, och folkmängden var som störst.” Även om Rom hade vissa problem vid imperiets gränser under den här tiden, inträffade dess första förutsagda konfrontation med Söderns kung inte förrän på 200-talet.

      HAN ”VÄCKER UPP SIN KRAFT” MOT SÖDERNS KUNG

      16, 17. a) Vem övertog rollen som den Nordens kung som är omtalad i Daniel 11:25? b) Vem kom att inta ställningen som Söderns kung, och hur gick det till?

      16 Guds ängel fortsatte profetian och sade: ”Han [Nordens kung] skall väcka upp sin kraft och sitt hjärta mot Söderns kung med en stor militärstyrka; och Söderns kung skall rusta sig till kriget med en oerhört stor och mäktig militärstyrka. Och han [Nordens kung] kan inte hålla stånd, eftersom de kommer att smida planer mot honom. Och de som äter hans fina mat skall krossa honom. Och hans militärstyrka skall sköljas bort, och många skall falla som slagna.” — Daniel 11:25, 26.

      17 Omkring 300 år efter det att Octavianus hade gjort Egypten till en romersk provins övertog den romerske kejsaren Aurelianus rollen som Nordens kung. Samtidigt intog drottning Septimia Zenobia i den romerska kolonin Palmyra ställningen som Söderns kung.a (Se ”Zenobia — krigardrottningen av Palmyra”, sidan 252.) Den palmyrenska hären intog Egypten år 269 v.t. under förevändning att trygga landet åt Rom. Zenobia ville göra Palmyra till den dominerande staden i öster och ville härska över Roms östra provinser. Oroad av Zenobias ärelystnad väckte Aurelianus ”upp sin kraft och sitt hjärta” för att sätta stopp för hennes framfart.

      18. Vad blev utgången av konflikten mellan kejsar Aurelianus, Nordens kung, och drottning Zenobia, Söderns kung?

      18 Söderns kung — representerad av Zenobia — rustade sig till krig mot Nordens kung ”med en oerhört stor och mäktig militärstyrka” under två härförare, Zabdas och Zabbai. Men Aurelianus erövrade Egypten och företog sedan ett fälttåg in i Mindre Asien och Syrien. Zenobia besegrades vid Emesa (nu Hums) och drog sig tillbaka till Palmyra. När Aurelianus belägrade Palmyra, försvarade Zenobia tappert staden, men utan framgång. Hon och hennes son flydde mot Persien men tillfångatogs av romarna vid Eufrat. Palmyrenerna kapitulerade och gav upp sin stad år 272 v.t. Aurelianus skonade Zenobia och gjorde henne till huvudattraktionen i sitt triumftåg genom Rom år 274 v.t. Hon tillbringade återstoden av sitt liv som en aktad romarinna.

      19. Hur föll Aurelianus på grund av att man smidde planer mot honom?

      19 Aurelianus själv kunde inte ”hålla stånd”, eftersom man började ”smida planer mot honom”. År 275 v.t. företog han ett fälttåg mot perserna. Medan han i Thrakien väntade på ett tillfälle att gå över sundet och rycka in i Mindre Asien, smidde de som åt hans ”mat” planer mot honom och ”krossade” honom. Han skulle ställa sin sekreterare, Eros, till svars för en del förseelser, men Eros diktade ihop en lista med namnen på vissa officerare som skulle dödas. När dessa fick se listan, anstiftade de en komplott mot Aurelianus och mördade honom.

      20. Hur gick det till att Nordens kungs ”militärstyrka” sköljdes bort?

      20 Nordens kungs karriär slutade inte i och med kejsar Aurelianus död. Andra romerska härskare följde. En tid fanns det en kejsare i den västra delen av riket och en i den östra. Under dessa män kom Nordens kungs ”militärstyrka” att ”sköljas bort” eller ”skingras”,b och många föll ”som slagna”, när germanska stammar invaderade från norr. Goter överskred den romerska gränsen på 300-talet v.t. Invasionerna fortsatte, den ena efter den andra. År 476 v.t. lät den germanske ledaren Odovakar avsätta den siste kejsaren i Rom. I början av 500-talet hade romerska riket i väst splittrats, och germanska kungar härskade i Britannia, Gallien, Italien, Nordafrika och Spanien. Östra delen bestod till 1400-talet.